Förslag till beslut

Förslag till Lokala Avfallsföreskrifter för Munkedals kommun

Dnr: KS 2016-188

Förslag till beslut

Kommunfullmäktige föreslås besluta

att anta förslaget till Lokala Avfallsföreskrifter för Munkedals kommun,

att övergångsbestämmelser enligt 53§ kring hämtningsområde, abonnemangsformer och hämtningsintervall för ”Hushållsavfall - fast avfall” gäller tills nytt insamlingssystem införts och att tidigare beslutade avfallsföreskrifter från 1994-02-23 först då upphör att gälla i sin helhet,

att ge Xxxxx i uppdrag att införa det nya insamlingssystem som föreskrifterna anger, under förutsättning att kommande upphandling av insamlingen ger en prisnivå som överensstämmer med taxeskissen samt

att ge Xxxxx i uppdrag att återkomma med förslag till ny Renhållningstaxa till kommunfullmäktige för beslut senast våren 2018.

Ärendet

Miljöbalkens 15 kapitel 11§ stadgar att ”för varje kommun ska det finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan”.

Både avfallsföreskrifter och avfallsplan ska beslutas av kommunfullmäktige.

Gällande avfallsplan, gemensam för Lysekils, Sotenäs, Munkedals och Tanums kommuner, är från år 2008 och samtliga tidsangivelser för planens detaljerade mål har i och med 2015 års utgång passerats. Avfallsplanen behöver därmed revideras men omfattas inte av detta ärende.

Gällande avfallsföreskrifter för Munkedals kommun antogs av kommunfullmäktige år 1994. Sedan dess har mycket hänt på avfallsområdet i Sverige.

Den nationella avfallsförordningen, som påverkar även den kommunala avfallshanteringen, har reviderats i flera omgångar sedan 2008.

Tillämpningen av arbetsmiljölagstiftningen inom renhållningsbranschen har skärpts nationellt och även detta behöver förtydligas i föreskrifterna för att kommunen ska kunna uppfylla kraven på en god arbetsmiljö för renhållningsarbetarna, vid insamling av både sopor och slam.

Nuvarande insamlingssystem, med hämtning enbart av blandat mat- och restavfall i ett sopkärl, lever inte upp till nationellt antagna miljömål om insamling av matavfall till rötning. Plockanalyser på hushållens sopor till förbränning visar utöver stort innehåll av matavfall även på stora mängder förpackningar och tidningar - som redan idag borde sorterats ut till återvinning.

Xxxxx föreslår därför både en genomgripande översyn av texterna i föreskrifterna och införande av ett nytt insamlingssystem som möjliggör insamling av både matavfall, förpackningar och tidningar fastighetsnära.

Xxxxx överlämnar härmed förslag till nya Lokala Avfallsföreskrifter, inklusive nytt insamlingssystem, för beslut i Munkedals kommun. Beslutsprocessen pågår samtidigt i kommunerna Munkedal, Sotenäs och Tanum.

Nytt insamlingssystem

Regeringen har de senaste åren diskuterat att överföra ansvar för insamling av förpackningar och tidningar från producenternas organisation Förpacknings- och Tidningsinsamlingen AB (med insamling via återvinningsstationer) till kommunerna. Man föreslår samtidigt krav på högre tillgänglighet (exempelvis genom fastighetsnära insamling) än vad dagens återvinningsstationer medger. Med Hemsortering i fyrfackskärl är kommunen väl förberedd inför detta eventuellt tillkommande ansvar.

Allt fler kommuner i Sverige har under senare år lämnat sina gamla insamlingssystem, med insamling enbart av utsorterat matavfall och restavfall, och gått över till fastighetsnära insamling även av förpackningar och tidningar. Det insamlingssystem som gett bäst sortering hos hushållen är insamling i fyrfackskärl med fyrfacksbilar.

I december 2016 publicerades branschorganisationen Avfall Sverige en nationell sammanställning av 109 kommuners plockanalyser av hushållens sopor, utförda under åren 2013-2016.

Sammanställningen visar tydligt att kommunernas val av insamlingssystem avgör i hur hög grad hushållen sorterar ut olika slags avfall till återvinning - istället för att slänga dem i soppåsen till förbränning. Det insamlingssystem som visade klart bäst sorteringsresultat var just fyrfackskärlen. Hushåll med fyrfackskärl sorterade ut 40% mer förpackningar och tidningar till återvinning än hushåll som var hänvisade till en återvinningsstation. (Källa: Avfall Sveriges Rapport 2016:28 ”Vad slänger hushållen i soppåsen? Nationell sammanställning av plockanalyser av hushållens mat- och restavfall”)

Rambo testade, under perioden oktober 2013 till oktober 2014, ”Hemsortering i fyrfackskärl” för hushållsavfall i Lysekils kommun. Syftet med testet var att se ifall detta insamlingssystem, som gör källsorteringen väldigt enkel för hushållen och som införs i allt fler svenska kommuner, kan vara aktuellt att överväga för våra bohuslänska kommuner.

Testet genomfördes i 485 villahushåll runt om i kommunen och visade på gott resultat både vad gäller arbetsmiljö, miljö (sorteringsgrad och renhet på utsorterat material) och kundnöjdhet.

De plockanalyser och enkätundersökningar som genomfördes under testet visade att utsorteringen av återvinningsbart material ökade med mellan 50% och 80%, beroende på tidigare abonnemangs-

form. Samtidigt svarade 88% att de var nöjda eller mycket nöjda med insamlingssystemet. 93% svarade att de ville behålla fyrfackskärlen.

Xxxxx anser att både erfarenheter från testet och slutsatserna i den nationella sammanställningen över olika insamlingssystem, kan ligga till grund för beslut om nytt insamlingssystem i Lysekils, Munkedals, Sotenäs och Tanums kommuner. Rambo bedömer att Hemsortering i fyrfackskärl är det system som bäst ger ett långsiktigt hållbart insamlingssystem - både ur klimat och miljö-, arbetsmiljö- och på sikt även ur ekonomiskt hänseende. Xxxxx förslår därför att Hemsortering i fyrfackskärl möjliggörs i samtliga fyra kommuner.

Aktuellt förslag till föreskrifter

Det aktuella förslaget till reviderade föreskrifter har arbetats fram av Rambo samt diskuterats och förankrats dels med tjänstemän vid Miljöenheten i mellersta Bohuslän (för kommunerna Lysekil, Munkedal och Sotenäs), med tjänstemän vid Miljöenheten i Tanums kommun samt med respektive kommuns renhållningsansvarige tjänsteman.

Förslaget innehåller ett insamlingssystem som möjliggör insamling med Hemsortering i fyrfackskärl. Detta innebär att utsorterade förpackningar av papper, plast, metall och glas samt tidningar, matavfall, restavfall, småbatterier och ljuskällor hämtas fastighetsnära där stor fyrfacks sopbil tar sig fram. Där endast mindre tvåfacks sopbil tar sig fram hämtas enbart utsorterat matavfall och restavfall.

Möjligheten att dela kärl med andra hushåll finns i samtliga abonnemang.

För grupper av fastigheter utmed gator/i områden där ingen sopbil tar sig fram föreslår Xxxxx gemensamma sopkärl/skåp för utsorterat matavfall och restavfall placerade utmed framkomlig väg.

De hushåll som endast har kärl för utsorterat matavfall och restavfall ansvarar fortsatt själva för att transportera sina utsorterade förpackningar och tidningar till en återvinningsstation. Detta krävs av hushållen för att de ska leva upp till förordningar om utsortering för återvinning i lagstiftningen.

Förslaget bygger på frivillig utsortering av matavfall med en kommande miljöstyrande taxa, där abonnemangsavgiften föreslås bli lägre för hushåll som sorterar ut sitt matavfall än för hushåll som inte gör det. Att föreslå obligatorisk utsortering av matavfall för alla hushåll, så som finns i ett antal kommuner idag, bedömer Rambo utifrån de samtal Rambo hittills haft med företrädare för kommunen inte som aktuellt.

Förslaget innehåller även ökad tydlighet bland annat kring begreppen transportväg, hämtställe och dragväg samt kring reglerna för tömning av avloppsfraktioner från enskilda avloppsanläggningar.

Förslaget i sin helhet framgår av bilaga A, medan de större föreslagna förändringarna sammanfattas i bilaga B.

Utställning och remiss

Kommunstyrelsen beslutade 2016-06-15, § 101, om utställning av förslaget till nya avfallsföreskrifter, inklusive nytt insamlingssystem. I samband med utställningen remitterades förslaget också till berörda nämnder och kommunala bolag.

Förslaget till avfallsföreskrifter har varit utställt i Kommunhuset Forum, under tiden 11 juli - 2 september 2016, för att möjliggöra för fastighetsinnehavare och andra berörda kommunmedborgare

- helårsboende såväl som fritidsboende - att ta del av förslaget och lämna synpunkter. Under utställningsperioden fanns Xxxxxx personal på plats i utställningen för att förklara och svara på frågor en eftermiddag i veckan. Handlingarna har även funnits utlagda på kommunens och Rambos respektive hemsidor.

Med anledning av utställning och remiss har 11 yttranden inkommit. Xxxxx tolkar därutöver yttrandet från den gemensamma miljönämnden, över motsvarande remiss i Sotenäs kommun, att gälla även för Munkedals kommun. Samtliga synpunkter, med Xxxxxx kommentarer, framgår av samrådsredogörelsen, bilaga C.

Kommande ny renhållningstaxa

Renhållningsavgiften i Munkedals kommun är oförändrad sedan år 2012 och bygger på den gemensamma insamlingsentreprenad för Munkedal, Sotenäs och Tanums kommuner som upphandlades år 2008. Kostnadsläget har sedan dess höjts överlag inom renhållningsbranschen. Renhållningsavgifterna kommer att behöva höjas, oavsett vilket insamlingssystem kommunen väljer för de närmast 8-10 åren.

Nytt för Munkedal blir att renhållningstaxans abonnemangsavgifter föreslås delas upp i en grundavgift och en hämtningsavgift, på sätt som rekommenderas av branschorganisationen Avfall Sverige. Grundavgiften gäller för varje kategori av hushåll; helårsboende, fritidsboende, boende i flerfamiljshus osv. Hämtningsavgiften kan däremot variera utifrån valt abonnemang.

Rambos förslagna insamlingssystem bygger på frivillig utsortering av matavfallet. Abonnemangsavgiften föreslås därför miljöstyras så att hämtningsavgiften blir lägre för abonnemang som kräver utsortering av matavfallet och högre för abonnemang som tillåts lämna blandat mat- och restavfall. Abonnemangsavgiften förslås bli samma för hushåll som sorterar ut sitt matavfall till insamling för rötning som för hushåll som komposterar sitt matavfall hemma. Ur klimat- och miljösynpunkt är det idag bättre att kontrollerat röta matavfallet och ta tillvara både näring (gödning till åkermark) och energi (biogas som fordonsbränsle) än att kompostera hemma och enbart ta tillvara näringen i hemkompostering.

Rambo redovisar som kostnadsjämförelse i bilaga D det föreslagna insamlingssystemet som möjliggör Hemsortering i fyrfackskärl (alternativ 1) med ett insamlingssystem som enbart kan hämta utsorterat

matavfall och restavfall (alternativ 2). I bilaga E redovisas också en jämförelse av dagens renhållningsavgifter för villahushåll (helårsboende och fritidsboende) med skissade avgifter utifrån dessa två olika insamlingssystem. I bilaga F redovisas slutligen skiss till renhållningstaxa utifrån Rambos föreslagna insamlingssystem.

Bedömda investeringar och driftkostnader, och därmed även skissen till renhållningstaxa, är framtagna utifrån Rambos erfarenhet av att driva insamlingen i egen regi i Lysekils kommun. Xxxxx bedömer att investeringsvolym och driftkostnader bör se likartade ut oavsett om insamlingen utförs av Xxxxx själv eller av en entreprenör. Dock kan rådande marknadskonkurrens vid den aktuella anbudstiden påverka anbudspriserna så att de blir både högre och lägre än de bedömningar som ligger till grund för Rambos beräkningar.

Xxxxx har för avsikt att genomföra upphandling av en ny samlad insamlingsentreprenad för Munkedals, Sotenäs och Tanums kommuner under våren 2017, med entreprenadstart under hösten 2018. Skulle upphandlingen visa anbudspriser som avsevärt skiljer sig från Xxxxxx beräkningar kommer Rambo diskutera den uppkomna situationen med kommunerna.

Xxxxx kommer först efter genomförd upphandling att lämna förslag till fullständig renhållningstaxa till kommunfullmäktige för beslut.

Aktuellt ärende avser således enbart förslaget till avfallsföreskrifter, inte till renhållningstaxa.

Lysekil 15 december 2016

Xxxx Xxxxxxxxx, VD Xxxx Xxxxxxxx, Utvecklingssamordnare

Bilagor

A. Förslag till Avfallsföreskrifter för Munkedals kommun med tillhörande bilagor 1, 2 och 3

B. Sammanfattning av föreslagna förändringar och dess konsekvenser

C. Samrådsredogörelse

D. Jämförelse investering och driftskostnad vid nytt insamlingssystem

E. Jämförelse renhållningsavgifter

F. Skiss Renhållningstaxa

Sorteringsanvisningar för hushållsavfall

Hushållsavfall ska sorteras för att möjliggöra rätt behandling. Följande avfallsslag ska sorteras ur för hämtning vid fastigheten eller nämnas på nedan angivna platser.

Avfallsslag	Beskrivning	Hantering	Kommentar
Matavfall	Utsorterade matrester och annat lätt nedbrytbart avfall som exempelvis potatiskal, kaffesump, fiskrens, rester från skaldjur, mindre mängder matfett mm. Här kan även läggas mindre mängder hushållspapper, servetter och snittblommor, men inte krukväxter och blomjord.	Förpackas i papperspåse som tillhandahålls av Rambo. Beroende på abonnemangsform läggs sedan matavfallet antingen i avsett fack i flerfackskärlet eller i separat kärl.	Ska sorteras ut om hushållet valt ett abonnemang med utsortering av matavfallet till insamling eller till hemkompostering. Hemkompostering av matavfall ska anmälas till miljönämnden. För att undvika blöta påsar är det viktigt att påshållaren som Rambo tillhandahåller används. Hushåll med abonnemang ”Blandat mat- och restavfall” ska lägga matavfall och restavfall blandat i avsett kärl.
Förpackningar	Tomma förpackningar av papper/kartong, plast, metall, färgat och ofärgat glas. Exempelvis mjölkpaket, pastakartonger, smörpaket, mjukplastförpackningar, plastpåsar, konservburkar, kapsyler, aluminiumfolie, glasflaskor mm.	Sorteras efter materialslag. Lämnas antingen till en återvinningsstation, en återvinningscentral, i avsedda fack i fyrfackskärl eller i avsedda separata kärl i flerbostadshus.	Ska enligt lag sorteras ut av alla hushåll. (Avfallsförordningen, SFS 2011:927 § 24 b)

Avfallsslag	Beskrivning	Hantering	Kommentar
Tidningar (returpapper)	Dagstidningar, veckotidningar, kataloger, reklam, kontorspapper.	Lämnas antingen till en återvinningsstation, en återvinningscentral, i avsedda fack i fyrfackskärl eller i avsedda separata kärl i flerbostadshus.	Ska enligt lag sorteras ut av alla hushåll. (Avfallsförordningen, SFS 2011:927 § 24 d)
Restavfall	Restavfall är det hushållsavfall som återstår efter att avfallet källsorterats, dvs när exempelvis matavfall, förpackningar, tidningar, farligt avfall, läkemedel, elektriskt och elektroniskt avfall, grovavfall och trädgårdsavfall har sorterats bort. Restavfall är exempelvis blöjor, dammsugar- påsar, kuvert, plastartiklar som inte är förpackningar, fimpar, snus, krukväxter, blomjord, trasiga skor, kattsand, trasigt porslin/keramik/dricksglas mm.	Förpackas i påse eller paket i lämpligt material och storlek. Var särskilt noga med att förpacka stickande och skärande avfall så att avfallet inte orsakar skada. Beroende på abonnemangsform läggs restavfallet antingen i avsett fack i flerfackskärlet eller i separat kärl.	Hushåll med abonnemang ”Blandat mat- och restavfall” ska lägga matavfall och restavfall blandat i avsett kärl.
Elektriskt & elektroniskt avfall	Alla apparater, verktyg, produkter och komponenter som är beroende av elektrisk ström eller elektromagnetiska fält för att fungera. Exempelvis TV-apparater, batteridrivna leksaker och vitvaror som exempelvis tvättmaskin, torktumlare, torkskåp, spis och ugn. Även småbatterier och ljuskällor (se nedan) omfattas.	Lämnas till återvinningscentral eller till butik som har avtal med producent att ta emot sådana uttjänta produkter. Hämtning av kasserad kyl och frys ingår i abonnemangets grundavgift för en- och tvåbostadshus. Hämtning beställs hos Rambo. Hämtning av övriga skrymmande kasserade produkter kan beställas av Rambo mot särskild avgift.	Ska enligt lag sorteras ut av alla hushåll. (Avfallsförordningen, SFS 2011:927 § 25)

Avfallsslag	Beskrivning	Hantering	Kommentar
Småbatterier	Småbatterier av alla slag, uppladdningsbara batterier mm. Är batterierna inbyggda i en produkt hanteras de som elektriskt & elektroniskt avfall enligt ovan.	Lämnas antingen till återvinningscentral, till Rambos ”Samlaren” i butik eller batteriholk i butik eller i avsedd box vid fyrfackskärl.	Vid fyrfackskärl: Tänk på att endast hänga ut boxen på fyrfackskärlet när boxen är full och behöver tömmas.
Ljuskällor	Glödlampor, lågenergilampor, ledlampor, halogenlampor, lysrörslampor mm.	Mindre ljuskällor lämnas antingen till återvinningscentral, till Rambos ”Samlaren” i butik eller i avsedd box vid fyrfackskärl. Alla ljuskällor kan lämnas till återvinningscentral.	Ljuskällor som innehåller kvicksilver ska hanteras varsamt så att de ej går sönder. Vid fyrfackskärl: Tänk på att endast hänga ut boxen på fyrfackskärlet när boxen är full och behöver tömmas.
Farligt avfall	Farligt avfall är exempelvis färg, lösningsmedel, bekämpningsmedel, lim, oljor, fotokemikalier, bilbatterier samt termometrar, lysrör, lågenergilampor och annat kvicksilverinnehållande avfall.	Farligt avfall får inte blandas eller spädas ut med andra slag av farligt avfall. Avfallet ska vara förpackat i hela emballage. Om det inte lämnas i originalemballaget ska det märkas tydligt med innehåll. Lämnas till återvinningscentral.	Farligt avfall beskrivs i avfallsförordningen (SFS 2011:927).
Läkemedel och kanyler	Kasserade läkemedel och kanyler.	Kasserade kanyler ska lämnas i behållare som apoteket tillhandahåller. Enskilda hushåll ska i första hand lämna kasserade läkemedel och kanyler till apoteket. I andra hand kan detta avfall lämnas till återvinningscentral.	Kasserad cytostatika klassas som farligt avfall och ska i första hand omhändertas genom sjukvårdens försorg.

Avfallsslag	Beskrivning	Hantering	Kommentar
Grovavfall	Grovavfall är avfall som uppstår i hushåll men som är för stort, för tungt att lägga i kärlet för det vanliga restavfallet eller som har sådana egenskaper att det bör tas omhand till exempel för återvinning. Möbler, mattor, cyklar, barnvagnar, större kartonger, julgranar mm.	Lämnas till återvinningscentral. Hämtning av grovavfall kan beställas av Xxxxx mot särskild avgift. Grovavfall som ska hämtas av Xxxxx ska förses med märkning som klargör att det är fråga om grovavfall.	Tänk på att någon annan kan ha användning för de saker du vill göra dig av med. Undersök gärna om du kan sälja eller skänka dina fungerande saker innan du slänger dem som grovavfall.
Trädgårdsavfall	Gräsklipp, klipp från häckar, löv, fallfrukt, ogräs,grenar, mindre träd mm.	Lämnas till återvinningscentral. Hämtning av trädgårdsavfall kan även beställas av Xxxxx mot särskild avgift.	Trädgårdsavfall kan även komposteras på egen fastighet under förutsättning att komposten inte riskerar orsaka olägenhet för människors hälsa och miljön.
Matfetter och frityroljor	Förbrukade matfetter och frityroljor i sådan mängd att det är lämpligt med särskild hantering.	Förvaras i behållare med tätslutande lock. Lämnas till återvinningscentral. Större mängder från ex.vis restauranger och storkök kan lämnas till entreprenör med tillstånd att hantera och återvinna fett.	Tänk på att inte hälla ut matfetter och frityroljor i avloppet då detta orsakar pålagringar och stopp i avloppet.
Döda sällskapsdjur och avfall från husbehovsjakt	Exempelvis marsvin, burfågel, katt, hund och mindre mängder avfall från husbehovsjakt.	Döda sällskapsdjur kan lämnas till veterinärmottagning eller annan godkänd verksamhet som ordnar med kremering eller annat omhändertagande. Mindre sällskapsdjur och mindre mängder avfall från husbehovsjakt kan lämnas till avfallsanläggning mot särskild avgift. Miljönämnden avgör om sällskapsdjur och avfall från husbehovsjakt får grävas ner på egen tomt eller annan plats.

Avfallsslag	Beskrivning	Hantering	Kommentar
Annat avfall än hushållsavfall	Exempelvis bygg- och rivningsavfall (från nybyggnad, ombyggnad eller rivning av en fastighet) och verksamhetstypiska avfall som uppkommer vid industrier, affärer och andra verksamheter och som inte utgör hushållsavfall och därmed jämförligt avfall.	Kan lämnas till återvinningscentral eller avfallsanläggning mot särskild avgift. Hämtning kan också beställas av Rambo mot särskild avgift.
Annat avfall än hushållsavfall som enligt förordning omfattas av producentansvar	Exempelvis däck och bilar.	Lämnas i producenternas insamlingssystem. Bildäck kan även lämnas till återvinningscentral (däck utan fälg - ingen avgift, däck med fälg - mot särskild avgift).	Mer information finns i förordning om producentansvar för däck (SFS 1994:1236) och för bilar (SFS 2007:185).

Med återvinningscentral (ÅVC) avses Xxxxxx anläggning för mottagning av sorterat grovavfall mm i Hästesked utanför Munkedal. Avfallet ska här sorteras enligt de anvisningar som anges på centralen.

Med återvinningsstation (ÅVS) avses Förpacknings- och tidningsinsamlingens stationer för insamling av förpackningar och tidningar. Sådana stationer finns utplacerade i de flesta samhällen i kommunen. Avfallet ska här sorteras enligt de anvisningar som anges på stationen.

Med Rambos ”Samlaren” i butik avses de uppsamlingsbehållare för insamling av mindre mängder av småbatterier, ljuskällor, smått elektriskt och elektroniskt avfall samt sprayburkar som finns i vissa butiker. Avfallet ska sorteras enligt de anvisningar som anges på Samlaren.

Bilaga 2 Avfallsföreskrifter för Munkedals kommun

Anvisningar för transportvägar

Hämtning av hushållsavfall sker normalt vid fastighet utmed för hämtningsfordonet farbar och framkomlig väg, på annan överenskommen plats eller på en av den renhållningsansvarige anvisad plats.

Dessa anvisningar gäller även vid hämtning av slam mm från enskilda avloppsanläggningar.

Farbar och framkomlig väg

Hämtningsfordonets väg fram till hushållsavfallets hämtställe ska ha hårdgjord körbana, tåla sådan belastning och vara så dimensionerad att hämtningsfordon kan ta sig fram och vid behov vända.

Vägen ska normalt ha minst 3,5 m bred körbana och det fria utrymmet vid sidan om hämtningsfordonet ska vara minst en meter. Träd, annan växtlighet, gärdsgårdar, snövallar eller andra hinder får inte inkräkta på vägutrymmet.

Vägen ska normalt ha en fri höjd på minst 4,7 m. Träd, annan växtlighet, takutsprång eller andra hinder får inte inkräkta på den fria höjden.

Vid återvändsgata/väg ska det finnas möjlighet för hämtningsfordonet att vända. Vändplan för hämtningsfordon ska normalt ha en diameter av minst 18 m. Alternativ till detta kan vara en vändplats eller en trevägskorsning som möjliggör en så kallad T-vändning.

Väg där hämtningsfordon ska köra får inte utgöras av gång- och cykelväg. Väg ska vara snöröjd och halkbekämpad för att hämtning ska kunna utföras.

Utifrån hämtningsfordonets behov kan Rambo göra avsteg från detaljkraven ovan på vägutrymme, fri höjd och utrymme för vändning. Detta under förutsättning att Rambos riskbedömning, utifrån både arbetsmiljö och trafiksäkerhet, visar att riskerna är sådana att de kan accepteras.

Figur 1: Exempel på fri höjd och bredd. Figur 2: Exempel på vändplatser.

Källa: Avfall Sverige; Handbok för avfallsutrymmen

Definitioner

Abonnemang: Det förhållande mellan kommunen och fastighetsinnehavaren/ nyttjanderättshavaren som regleras genom ett renhållningsabonnemang för hämtning av avfall.

Abonnent: Den fastighetsinnehavare/ nyttjanderättshavare som har ett renhållnings- abonnemang för hämtning av avfall.

Avfall: Varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori i avfallsförordningen (SFS 2011:927) och som innehavaren gör sig av med, avser att göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med.

Avfallsbehållare: Behållare som används för uppsamling av avfall, såsom kärl, container, säck eller liknande. Med avfallsbehållare menas inte del av enskild avloppsanläggning för uppsamling av avloppsfraktioner.

Avfallsföreskrifter: Kommunens lokala bestämmelser för hantering av hushållsavfall, tidigare benämnda ”Renhållningsföreskrifter”. Föreskrifterna fastställer bland annat vilka skyldigheter kommunen och fastighetsinnehavare/nyttjanderättshavare har för avfallshanteringen samt när, var och hur hushållsavfall hämtas.

Avfallshantering: Sortering, insamling, transport, återvinning och bortskaffande eller annan behandling av avfall.

Avfallsplan: Kommunens lokala plan för avfallshanteringen. Planen innehåller bland annat mål för kommunens hantering av hushållsavfall och åtgärder för att nå målen.

Avfallsutrymme: Byggnad, rum, skåp eller annan plats, med eller utan avfallsbehållare, avsedd att förvara avfall på.

Blandat mat- och restavfall: En blandning av avfallsslagen matavfall och restavfall.

Bortskaffande: Förfarande som anges i bilaga 3 till Avfallsförordning (2011:927).

Bygg- och rivningsavfall: Avfall som uppkommer vid nybyggnad, renovering, ombyggnad eller rivning av byggnad eller som uppstår vid större anläggningsarbeten i en trädgård. En del bygg- och rivningsavfall klassas som farligt avfall, t.ex. asbest och impregnerat virke. Byggherren ansvarar för att bygg- och rivningsavfall sorteras och hanteras i enlighet med gällande lagstiftning.

Delat abonnemang: Två eller tre närbelägna fastigheter som delar avfallskärl.

Deponi: Anläggning där avfall som inte kan material- eller energiåtervinnas övertäcks med jordmassor. Kallas också soptipp.

Dragväg: Markytan där renhållningsarbetarna hanterar avfallskärl vid hämtning av avfall. Hela vägen mellan kärlets hämtställe och hämtnings- fordonets uppställningsplats avses.

Enskild avloppsanläggning:

Slamavskiljare, sluten tank, minireningsverk, fosforfälla eller annan anläggning för att rena avloppsvatten från hushåll som inte är anslutet till kommunalt avloppsreningsverk.

Entreprenör: Företag som anlitas av Rambo för att utföra hämtning och/eller behandling av avfall.

Farligt avfall: Ett ämne eller föremål som är avfall och som är markerat med en * i bilaga 4 till avfallsförordningen eller som omfattas av föreskrifter som har meddelats med stöd av 12§ avfallsförordningen. Farligt avfall som uppkommer i hushåll är exempelvis färgrester, spillolja, lösningsmedel (lacknafta, fotogen etc), bekämpningsmedel, fotokemikalier, lim och kvicksilvertermometrar.

Fastighetsinnehavare: Den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare.

Fettavskiljare: Xxxxxxxxx för att samla upp fettavfallsslam i avloppsvatten från lokaler med livsmedelproduktion.

Fosforfälla: Anordning för avskiljning av fosfor ur avloppsvatten. Förbrukat material klassas normalt som hushållsavfall.

Fritidsboende: Fastighetsinnehavare och/eller hushåll som främst använder bostaden under sommarsäsongen och som är folkbokförd på annan fastighet.

Grundavgift: Se renhållningstaxa

Grovavfall: Tungt eller skrymmande avfall som uppkommer vid normalt boende och som inte är lämpligt att samla in i ordinarie avfallsbehållare. Exempelvis möbler, stora leksaker, cyklar, spisar, tvättmaskiner, torkskåp, torktumlare, trädgårdsavfall etc.

Helårsboende: Fastighetsinnehavare och/eller hushåll som är folkbokförd på fastigheten.

Hantering av avfall: Insamling, sortering, transport, återvinning och bortskaffande av avfall.

Hushåll: Boende som består av en eller flera personer.

Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall: Avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet (miljöbalken 15 kapitlet 2 §).

Begreppet hushållsavfall svarar mot det behov av borttransport av avfall som regelmässigt uppkommer vid nyttjande av mark eller byggnad för bostadsändamål.

Med därmed jämförligt avfall från annan verksamhet menas avfall från industrier, affärsrörelser och annan likartad verksamhet som i renhållningssammanhang är jämförligt med avfall som kommer från hushåll. Det är sådant avfall som uppkommer som en direkt följd av att människor oavsett ändamål eller verksamhet uppehåller sig i en lokal eller i en anläggning. Som exempel kan nämnas avfall från personalmatsalar, restaurangavfall och toalettavfall.

Hämningsavgift: Se renhållningstaxa

Hämtningsfordons uppställningsplats:

Plats för hämtningsfordonet när avfallet ska hämtas och lastas i fordonet. Platsen ska ligga så nära avfallets hämtställe som möjligt och vara lämplig både ur arbetsmiljö- och trafiksäkerhetshänseende.

Hämtställe: Den plats där avfallsbehållare/avfall placeras på hämtningsdagen och varifrån hämtning sker.

Kommunens renhållningsansvar: Den skyldighet och ansvar kommunen har att ta hand om hushållsavfall och därmed jämförligt avfall.

Kompostering: Biologisk behandlingsmetod som innebär nedbrytning av biologiskt lättnedbrytbart avfall i närvaro av syre. Humus och näringsämnen återvinns.

Källsortering: Sortering av avfall på den plats där avfallet uppkommer, exempelvis i hushållet eller på arbetsplatsen.

Latrin: Fast och flytande avfall från torrtoalett. Klassas som hushållsavfall.

Matavfall: Matrester och annat livsmedelsspill som uppkommer i hushåll, restauranger, storkök, butiker och liknande och som utgör hushållsavfall.

Minireningsverk: Anordning för avskiljning av slam och rening av toalettavlopp och/eller bad-, disk- och tvättvattenavlopp. Det avskilda slammet klassas som hushållsavfall.

Nyttjanderättshavare: Den som, utan att omfattas av fastighetsinnehavarebegreppet, har rätt att bruka eller nyttja fastighet för verksamhet.

Producentansvar: Skyldighet för producent att se till att avfall samlas in, transporteras bort, återvinns, återanvänds eller bortskaffas (miljöbalken 15 kap. 6 §). Avfall som omfattas av

producentansvar ska lämnas i de insamlingssystem som producenterna tillhandahåller.

Renhållningsansvar: Den skyldighet och ansvar kommunen har att ta hand om hushållsavfall och därmed jämförligt avfall.

Renhållningsordning: Kommunens avfallsplan och lokala avfallsföreskrifter utgör tillsammans kommunens renhållningsordning. Den ska fastställas av kommunfullmäktige för att gälla.

Renhållningstaxa: Renhållningstaxan ska finansiera kostnader för det kommunala renhållningsansvaret.

Den samlade avgiften innehåller grundavgift samt hämtningsavgift för aktuellt abonnemang.

Grundavgift utgör betalning för fasta kostnader såsom ÅVC, arrende, hushållens farliga avfall, utveckling, information och administration.

Hämtningsavgift utgör betalning av hämtnings- och behandlingskostnader.

Restavfall: Det hushållsavfall som återstår efter att avfallet källsorterats, dvs när exempelvis matavfall, förpackningar och tidningar, farligt avfall, läkemedel, elektriskt och elektroniskt avfall, grovavfall och trädgårdsavfall sorterats bort.

Samlaren: Uppsamlingsskåp för insamling av mindre mängder småbatterier, ljuskällor, smått elektriskt och elektroniskt avfall samt spray- burkar som står i vissa butiker. Avfallslämnaren sorterar själv avfallet enligt anvisning på plats.

Slam: Restprodukt från enskild avlopps- anläggning.

Slamavskiljare: Xxxxxxxxx för avskiljning av slam från toalettavlopp och/eller bad-, disk- och tvättvattenavlopp. Det avskilda slammet klassas som hushållsavfall.

Sluten tank: Anordning för uppsamling av toalettavlopp och/eller bad-, disk- och tvätt- vattenavlopp. Innehållet av urin, slam och vatten klassas som hushållsavfall.

Transportväg: Väg/gata som används av fordon för insamling av avfall, avloppsfraktioner och fettavskiljarslam.

Trädgårdsavfall: Komposterbart och/eller flisningsbart växtavfall som uppkommer vid normal trädgårdsskötsel hos enskilda hushåll, klassas som hushållsavfall. Grövre träd, stubbar och annat avfall som exempelvis uppstår vid större anläggningsarbeten i en trädgård klassas som byggavfall. Större mängder trädgårds- och parkavfall från flerbostadshus och verksamheter klassas som verksamhetsavfall.

Verksamhetsavfall eller ej branschspecifikt industriavfall: Fast eller flytande avfall som uppkommer vid exempelvis industrier, företag, affärer och institutioner och som inte utgör hushållsavfall och därmed jämförligt avfall.

Verksamhetsansvarige: Rambo AB har verksamhetsansvaret för den kommunala renhållningen i Munkedals kommun.

Återanvändning: Användning av kasserad produkt utan föregående förädling.

Återvinning: Tillvaratagande av kasserad produkt för materialåtervinning och/eller energi- återvinning.

Återvinningscentral (ÅVC): En bemannad anläggning där hushåll kan lämna exempelvis grovavfall, trädgårdsavfall, farligt avfall, elektriskt och elektroniskt avfall till återanvändning, återvinning och annat bortskaffande. Företag/Verksamheter kan lämna motsvarande avfall mot avgift. Avfallslämnaren sorterar själv avfallet enligt anvisning på plats.

Xxxxxxxxx och restavfall får inte lämnas på återvinningscentralerna.

Återvinningsstation (ÅVS): En obemannad anläggning där förpackningar och returpapper som omfattas av producentansvar kan lämnas. Avfallslämnaren sorterar själv avfallet enligt anvisning på plats. Xxxxxxxxx, restavfall, grovavfall och annat avfall får inte lämnas på återvinningsstationerna.

Bilaga A

Förslag till

Avfallsföreskrifter för Munkedals kommun

Med samrådsändringar 2016-11-14

Antagna av kommunfullmäktige 2017-XX-XX, § XX.

Avfallsföreskrifterna gäller från 2017-04-01.

Avfallsföreskrifter för Munkedals kommun

Kap 1. Inledning

Munkedals kommun är tillsammans med Lysekils, Sotenäs och Tanums kommuner delägare i Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän AB (Rambo AB).

Munkedals kommun överlät 2004 ansvaret till Rambo AB för drift och skötsel av Hästeskeds avfallsanläggning och återvinningscentral (ÅVC) samt återvinningsstationerna (ÅVS) för Förpacknings- och tidningsinsamlingens återvinning av hushållens tidningar och förpackningar.

2010 överlät kommunen även verksamhetsansvaret för insamling och hantering av hushållsavfall samt administration, planering och utveckling enligt kommunens renhållningsansvar till Rambo AB.

Gällande regelverk

1 § För kommunens avfallshantering gäller:

• Miljöbalken (SFS 1998:808) och avfallsförordningen (SFS 2011:927),

• regler om avfallshantering i förordningar och föreskrifter utfärdade med stöd av miljöbalken,

• andra författningar som påverkar avfallshanteringen, exempelvis Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) och tillhörande föreskrifter, Plan- och bygglagen (SFS 2010:900), Plan- och byggförordningen (2011:338) och Boverkets Byggregler BBR 3:312,

• kommunens Renhållningsordning, som består av en avfallsplan och dessa avfallsföreskrifter.

Definitioner

2 § Termer och begrepp som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i 15 kapitlet miljöbalken (SFS 1998:808), avfallsförordningen (2011:927) och förordningen (2014:1073) om producentansvar för förpackningar.

I övrigt används följande begrepp med de betydelser som här anges.

• Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet.

• Med därmed jämförligt avfall från annan verksamhet menas avfall från industrier, affärsrörelser och annan verksamhet som i renhållningssammanhang är jämförligt med avfall som kommer från hushåll. Det är sådant avfall som uppkommer som en direkt följd av att människor, oavsett ändamål eller verksamhet, uppehåller sig i en lokal eller i en anläggning. Som exempel kan nämnas avfall från personalmatsalar, restaurangavfall och toalettavfall.

• Med fastighetsinnehavare avses den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare.

• Med nyttjanderättshavare avses den som, utan att omfattas av fastighetsinnehavarebegreppet, har rätt att bruka eller nyttja fastighet för verksamhet.

• Med den renhållningsansvarige avses Munkedals kommun, Kommunstyrelsen.

• Med den verksamhetsansvarige avses Rambo AB.

• Med miljönämnden avses den nämnd som ansvarar för tillsyn av miljöfrågor i kommunen. I Bilaga 3 ”Definitioner” förklaras ytterligare termer och begrepp som används i dessa föreskrifter.

Målsättning

3 § Målsättningen för Munkedals kommuns avfallshantering är att:

• Hanteringen ska ske enligt EU:s avfallshierarki, den så kallade Avfallstrappan. Detta innebär att avfallets uppkomst i första hand ska förebyggas. Det avfall som uppstår ska därefter sorteras för återanvändning, materialåtervinning eller energiutvinning - i nämnd ordning - och i sista hand för deponering.

• Arbetsmiljön vid avfallshanteringen är sådan att renhållningsarbetare kan uträtta sitt arbete utan att utsättas för risk att drabbas av ohälsa eller olycksfall.

Munkedals kommun arbetar fortsatt för en långsiktigt hållbar avfallshantering och minskade avfallsmängder enligt gällande avfallsplan. Avfallsplan 2008 är gemensam för Lysekil, Munkedals, Sotenäs och Tanums kommuner.

Kap 2. Ansvar och skyldigheter

Kommunens renhållningsansvar

4 § Kommunen ansvarar för att hushållsavfall och därmed jämförligt avfall inom kommunen transporteras till en godkänd behandlingsanläggning och återvinns eller bortskaffas.

Huvudmannaskapet för kommunens renhållningsansvar åvilar Munkedals kommuns kommunstyrelse, medan verksamhetsansvaret åvilar Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän AB, nedan kallad Rambo.

Verksamhetsansvaret omfattar insamling, avfallsmottagning och transport till återvinning eller annat bortskaffande liksom planering, utveckling, kundservice, fakturering och annan administration.

Hantering av det avfall som omfattas av kommunens ansvar utförs av Xxxxx och/eller de entreprenörer som Xxxxx xxxxxxx.

Från kommunens ansvar undantas avfall som enligt förordning ska samlas in och omhändertas av producent (15 kapitlet 18 § miljöbalken).

Kommunfullmäktige fastställer avfallsföreskrifter och renhållningstaxa.

5 § Tillsynen över avfallshanteringen enligt 15 kapitlet miljöbalken och enligt föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken utförs av miljönämnden.

6 § Rambo informerar hushållen om kommunens avfallshantering samt om de insamlingssystem för utsorterat hushållsavfall i form av förpackningar, tidningar, elektriska och elektroniska produkter etc. som producenter enligt lagstadgat producentansvar tillhandahåller i kommunen.

Producenternas ansvar

7 § Producentansvaret regleras i förordningar om producentansvar meddelade med stöd av miljöbalken.

Producenter som ska tillhandahålla ett insamlingssystem för förpackningar och returpapper ska om frågor som rör insamlingssystemet samråda med kommunen.

Fastighetsinnehavarens och nyttjanderättshavarens ansvar

8 § Fastighetsinnehavare är ansvarig för det avfall som uppkommer på fastigheten eller av andra skäl finns på fastigheten.

Fastighetsinnehavare bekostar installation och underhåll av alla inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshanteringen. Fastighetsinnehavare ansvarar också för att installationer, anordningar och utrymmen fungerar, är säkra och har avsedd effekt.

Fastighetsinnehavare är ansvarig för att avfallsutrymme, förvaringsplats och hämtningsplats anordnas, utformas och underhålls så att kraven enligt dessa föreskrifter, Boverkets byggregler samt arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter uppfylls.

Fastighetsinnehavare/nyttjanderättshavare ska teckna abonnemang på förekommande renhållnings- uppdrag hos Xxxxx. Abonnemang ska tecknas i sådan omfattning att det svarar mot de behov som finns i förhållande till gällande hämtningsintervall.

Fastighetsinnehavaren/nyttjanderättshavaren ansvarar för att ge Xxxxx tillträde till den plats där hämtning ska ske. Nycklar, port- och bomkoder och dylikt ska lämnas till Rambo. Ändringar ska utan uppmaning meddelas Rambo.

9 § Fastighetsinnehavare/nyttjanderättshavare är betalningsskyldig för renhållning enligt den taxa som fastställs av kommunfullmäktige.

Avgift ska betalas till Xxxxx för den insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall som utförs genom kommunens försorg. Avgiften omfattar även kostnader för planering, utveckling, kundservice, övrig administration och drift av återvinningscentraler samt i övrigt i enlighet med de föreskrifter som kommunen har meddelat med stöd av 27 kap. 4 § miljöbalken.

10 § Fastighetsinnehavare är ansvarig för att ändring av ägandeförhållande för fastighet utan dröjsmål meddelas Rambo.

11§ Fastighetsinnehavare är skyldig att i tillräcklig omfattning informera dem som bor eller bedriver verksamhet i fastigheten om dessa föreskrifter.

Fastighetsinnehavare är ansvarig för att reglerna följs.

Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall ska lämnas för borttransport genom kommunens

Avfallslämnarens ansvar och skyldighet att överlämna hushållsavfall 12 §

försorg. Om inget annat anges i dessa föreskrifter är egen hantering av avfallet såsom nedgrävning, eldning eller annat bortskaffande inte tillåten. Hushållsavfall via köksavfallskvarn får inte tillföras avloppet utan Va-huvudmannens eller, vid enskild avloppsanläggning, miljönämndens tillstånd.

Utsorterade avfallsslag hämtas vid fastigheten utmed för renhållningsfordonet farbar väg, på annan överenskommen plats, på en av den renhållningsansvarige anvisad plats eller lämnas på plats som anvisas i bilaga 1 ”Sorteringsanvisningar för hushållsavfall”.

Det utsorterade avfallet ska transporteras bort från fastigheten så ofta att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår.

Kap 3. Hushållsavfall – fast avfall

13 § Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall som ska transporteras bort genom kommunens försorg ska placeras i avfallsbehållare.

Sortering av avfall

14 § Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare ska sortera ut de avfallsslag som framgår av bilaga 1 ”Sorteringsanvisningar för hushållsavfall”.

Avfallsslagen ska förvaras och transporteras skilt från annat avfall om inget annat anges i dessa föreskrifter.

15 § Fastighetsinnehavare ska säkerställa möjligheten att sortera ut och hålla åtskilda de avfallsslag som enligt dessa föreskrifter ska överlämnas till Rambo för borttransport.

Emballering av hushållsavfall, fyllnadsgrad och vikt

16 § I avfallsbehållare och avfallsutrymme eller förvaringsplats får endast läggas sådant avfall som behållare, utrymme och plats är avsedda för.

Avfall ska vara emballerat i påse eller paket och vara så väl förslutet att avfallet inte kan spridas, orsaka skada, arbetsmiljörisker och/eller olägenhet för människors hälsa och miljö.

Föremål som kan ge upphov till skär- och stickskador ska emballeras i styvt skyddshölje innan de läggs i påse eller paket.

Latrinbehållare ska förslutas av fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren.

Övriga krav på emballering och märkning av respektive avfallsslag framgår av bilaga 1 ”Sorteringsanvisningar för hushållsavfall”.

17 § Avfallsbehållare får inte fyllas mer än att de lätt kan stängas. De får inte heller vara så tunga att det blir svårigheter att flytta dem. Gällande arbetsmiljökrav ska efterföljas.

Överfull, för tung och/eller trasig avfallsbehållare/säck töms först vid nästa ordinarie hämtningstillfälle efter att avfallet paketerats om av fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren. Detsamma gäller om avfallsbehållaren innehåller dåligt emballerade stickande eller skärande föremål. Tidigare tömning kan, efter rättelse, beställas som extratjänst mot särskild avgift.

Vid upprepad överfyllnad är fastighetsinnehavare/ nyttjanderättshavare skyldig att byta till större eller fler avfallsbehållare.

Anskaffande, underhåll och skötsel av behållare och annan utrustning 18 § I kommunen godtas följande behållare och utrustning för uppsamling av hushållsavfall:

• Plastkärl på 2 eller 3 hjul; 140, 190, 240, 370 liter

• Plastkärl på 4 hjul; 660 liter

• Latrinbehållare av plast med lock; 23 liter

• Säckar av papper eller plast; 125 - 160 liter

Säck används endast i undantagsfall där kärl av praktiska skäl är omöjligt att använda

• Papperspåsar avsedda för hushållens matavfall

• Papperssäckar avsedda för matavfall från storkök/restauranger, eller annat emballage som Rambo godkänner

Annan typ av behållare kan efter ansökan prövas av Xxxxx.

19 § Hushåll med enskilt abonnemang får kärl, påsar, säckar och latrinbehållare av Rambo. Kostnaden för dessa ingår i avgiften enligt renhållningstaxa. Emballaget ägs av Rambo och ska användas till avsedda avfallsslag.

Flerbostadshus och verksamheter såsom affärer, hotell, vårdinrättningar, restauranger med flera bekostar och äger själva sina kärl, påsar, säckar och eventuellt övrigt emballage. Kärl, påsar, säckar och säckhållare ska vara av modell som Xxxxx xxxxxxxxx och kan införskaffas hos Xxxxx till självkostnadspris.

20 § Fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren har ansvar för rengöring och tillsyn av kärl.

Transport och hämtställen

21 § Hämtning av hushållsavfall sker normalt vid fastighet utmed för hämtningsfordonet farbar väg, på annan överenskommen plats eller på en av den renhållningsansvarige anvisad plats.

Allmänna villkor för farbar väg framgår av bilaga 2 ”Anvisningar för transportvägar”.

I särskilda fall kan Xxxxx göra avsteg från visst detaljkrav på farbar väg. Detta under förutsättning att Rambos riskbedömning, utifrån både arbetsmiljö och trafiksäkerhet, visar att riskerna är sådana att de kan accepteras.

22 § För grupper av fastigheter utmed vägar som inte är farbara för hämtningsfordon kan den renhållningsansvarige komma att anvisa plats för hämtning av hushållsavfall i gemensamma kärl för flera fastigheter.

Tätare hämtningsintervall än ordinarie intervall kan komma att tillämpas utifrån tillgängligt utrymme, typ av boende, verksamhet etc.

23 § Avfallsbehållare ska vid hämtningstillfället normalt vara placerad i anslutning till hämtnings- fordonets uppställningsplats. Dragväg kan beställas mot avgift enligt gällande taxa. Vid synnerliga skäl kan Rambo godkänna annan placering.

All dragväg mellan avfallsbehållarens hämtställe och fordonets uppställningsplats ska vara hårdgjord, jämn och tillräckligt bred samt vid hämtningstillfället vara snöröjd och halkbekämpad.

Kärl ska vid hämtningstillfället stå så att draghandtaget är vänt mot renhållningspersonalen och får till exempel inte vara vänt in mot vägg, staket eller buskage.

Vid underjordsbehållare, eller annan avfallsbehållare som kräver hämtning med kranbil, ska kranbilen kunna ta sig fram till behållaren. Inga hinder får finnas inom kranens rörelseområde.

Särskilda regler som gäller vid tömning av enskild avloppsanläggning finns samlade i kapitel 4, ”Hushållsavfall – avloppsfraktioner från enskilda avloppsanläggningar”.

Hämtningsområde

24 § Kommunen utgörs av ett hämtningsområde.

Inom hämtningsområdet erbjuds följande tre abonnemangsformer:

• ”Hemsortering i fyrfackskärl”,

• ”Sorterat matavfall och restavfall”

• ”Blandat mat- och restavfall”

Vägens framkomlighet för stort hämtningsfordon avgör om abonnemang ”Hemsortering i fyrfackskärl” kan erbjudas eller ej.

Abonnemangsformer 25 §

Abonnemang ”Hemsortering i fyrfackskärl”; Varje fastighet får i normalfallet två 370 liters kärl med vardera fyra fack för sortering av matavfall, restavfall, förpackningar av papper/kartong, plast, metall, färgat och ofärgat glas samt tidningar. Ytterligare avfallsslag kan tillkomma via mindre behållare som hängs på kärlen vid hämtning. Upp till tre fastigheter kan också dela ett abonnemang enligt §43.

De hushåll som vill kompostera sitt matavfall ska anmäla detta till miljönämnden enligt §40.

Abonnemang ”Sorterat matavfall och restavfall”; Varje fastighet får i normalfallet ett 140 liters kärl för sitt matavfall och ett 140 liters kärl för sitt restavfall. Upp till tre fastigheter kan också dela ett abonnemang enligt §43, eller vara del i gemensamma kärl för fler fastigheter enligt §44.

Hushållets förpackningar av papper/kartong, plast, metall, färgat och ofärgat glas samt tidningar ska sorteras ut och lämnas till Återvinningsstation eller Återvinningscentral.

De hushåll som vill kompostera sitt matavfall ska anmäla detta till miljönämnden enligt §40.

Abonnemang ”Blandat mat- och restavfall”; Varje fastighet får i normalfallet ett 190 liters kärl för sitt blandade mat- och restavfall. Upp till tre fastigheter kan också dela ett abonnemang enligt §43, eller vara del i gemensamma kärl för fler fastigheter enligt §44.

Hushållets förpackningar av papper/kartong, plast, metall, färgat och ofärgat glas samt tidningar ska sorteras ut och lämnas till Återvinningsstation eller Återvinningscentral.

Hämtningsintervall 26 §

En- och tvåbostadshus för helårsboende

Abonnemang ”Hemsortering i fyrfackskärl”

• Restavfall, matavfall, tidningar och metallförpackningar (Kärl 1) hämtas varannan vecka, året runt.

• Pappers-, plast- och glasförpackningar hämtas var fjärde vecka (Kärl 2), året runt.

Vilka avfallsslag som ska läggas i kärl 1 respektive kärl 2 beslutas av Xxxxx och kan komma att ändras.

Abonnemang ”Sorterat matavfall och restavfall”

• Matavfall hämtas varannan vecka, året runt.

• Restavfall hämtas varannan vecka, året runt.

Abonnemang ”Blandat mat- och restavfall”

• Blandat mat- och restavfall hämtas varannan vecka, året runt.

En- och tvåbostadshus för fritidsboende

Samma abonnemangstyper och hämtningsintervall som för helårsboende ovan. Hämtning sker dock endast under april - september (vecka 14 – 39).

Vid behov av enstaka hämtning under oktober - mars (vecka 40 – 13) kan detta beställas som extra tjänst. Hämtning sker då vid nästkommande ordinarie hämtningsrunda för helårsboende i området.

Vid behov av hämtning året runt kan även helårsabonnemang tecknas.

Flerbostadshus samt verksamheter med behov av hämtning av hushållsavfall året runt

Abonnemang ”Sorterat matavfall och restavfall”

• Matavfall hämtas minst en gång varannan vecka, året runt.

• Restavfall hämtas minst en gång varannan vecka, året runt.

Abonnemang ”Blandat mat- och restavfall”

• Blandat mat- och restavfall hämtas minst en gång varannan vecka, året runt.

Verksamheter med behov av säsongsmässig hämtning av hushållsavfall

Abonnemang ”Sorterat matavfall och restavfall”

• Xxxxxxxxx hämtas minst en gång varannan vecka under den tidsperiod som överenskommits mellan Xxxxx och fastighetsinnehavaren/nyttjanderättshavaren.

• Restavfall hämtas minst en gång varannan vecka, under den tidsperiod som överenskommits mellan Xxxxx och fastighetsinnehavaren/nyttjanderättshavaren.

Abonnemang ”Blandat mat- och restavfall”

• Blandat mat- och restavfall hämtas minst en gång varannan vecka under den tidsperiod som överenskommits mellan Xxxxx och fastighetsinnehavaren/ nyttjanderättshavaren.

Kontroll av källsortering

27 § Rambo kan komma att kontrollera renhet på källsorterat material vid hämtning. Vid felsortering uppmärksammas abonnenten på felsorteringen och uppmanas rätta till sorteringen innan tömning kan utföras.

Vid upprepad felsortering kan abonnemanget komma att omklassas till abonnemangsformen ”Blandat mat- och restavfall”.

Denna kontroll och omklassning gäller även för fastighetsinnehavare med beviljat längre hämtningsintervall för restavfall.

Särskilt om latrinhämtning

28 § Tjänsten hämtning av latrin kommer på sikt att fasas ut. Under en övergångsperiod tillhandahålls fortsatt latrinhämtning mot avgift enligt gällande taxa.

• I ett latrinabonnemang ingår upp till 10 stycken latrinbehållare av engångstyp per år. Nya behållarna hämtas på den plats som Rambo meddelar.

• Hämtning av latrin sker efter beställning.

• Latrinbehållare ska placeras vid ordinarie hämtställe för hushållsavfallet eller enligt överenskommelse.

• Latrin får inte läggas i kärl/säck eller container.

Särskilt om grovavfall mm

29 § Särskild hämtning kan beställas av nedanstående avfallsslag.

• Grovavfall

• Trädgårdsavfall förpackat i säckar

• Trädgårdsavfall lös volym (container)

• Kyl- och frysmöbler

Grovavfall mm från hushåll, som ska hämtas av Xxxxx, ska förses med märkning som klargör att det är fråga om grovavfall. Grovavfall ska, i den mån det är möjligt, buntas eller förpackas i lämpligt emballage.

Särskild avgift för hämtningen kan tas ut och framgår i förekommande fall i renhållningstaxan.

Kap 4. Hushållsavfall – avloppsfraktioner från enskilda avloppsanläggningar

Allmänna regler

30 § Fastighetsinnehavare ansvarar för att fastighetens avloppsanläggning sköts och underhålls.

Vid funktionskrav på återfyllnad med vatten efter tömning ansvarar fastighetsinnehavaren för att återfyllnad sker.

Avloppsanläggningens placering ska vara tydligt utmärkt på fastigheten. Tydlig instruktion för tömning av anläggningen ska finnas tillgänglig vid tömning.

När avloppsanläggning ligger utanför den egna fastigheten ska det på tömningsplatsen tydligt anges vilken fastighet som anläggningen betjänar.

Fastighetsinnehavaren ska tillse att väg fram till avloppsanläggning som ska tömmas är framkomlig. Se vidare bilaga 2 ”Anvisningar för transportvägar” samt detaljerade krav på framkomlighet nedan.

Avstånd mellan uppställningsplats för slamfordon och avloppsanläggning som ska tömmas bör inte överstiga 10 meter. Vid avstånd därutöver och upp till 50 meter tas fast extra avgift ut enligt gällande taxa.

Maximal sughöjd mellan slamfordon och avloppsanläggningens botten är 6 meter.

Vid avstånd över 50 meter mellan uppställningsplats för slamfordonet och avloppsanläggning, sughöjd över 6 meter eller andra förhållanden som kräver extra personal, särskild utrustning och/eller specialtransport såsom traktor, båt etc. för att kunna utföra slamsugningen, tas särskild avgift ut enligt gällande taxa.

För att undvika extra avgift vid tömning kan fastighetsinnehavaren, på egen bekostnad, tillhandahålla kompletterande tömningsutrustning. Slangtyp och kopplingar ska då godkännas av Xxxxx.

Lock eller manlucka ska på tömningsdagen vara frilagd från jord, snö eller annan övertäckning. Lock eller manlucka får vid tömningstillfället vara stängd med sprint eller liknande under förutsättning att den är lätt att öppna för hämtningspersonalen. Lock eller manlucka ska kunna öppnas av en person och får väga högst 15 kg.

Sugkopplingar ska på tömningsdagen vara lätt tillgängliga.

Om tömning inte kan utföras vid aviserad tidpunkt på grund av hinder som åligger fastighetsinnehavaren att åtgärda inför tömning debiteras framkörningsavgift enligt gällande taxa.

Kan tömning inte utföras, på grund av bristande tillgänglighet, av tekniska skäl eller annan orsak, informerar Xxxxx miljönämnden.

Vid anslutning till kommunalt avloppsnät, eller annan godkänd avloppsanläggning, som innebär att befintlig anläggning tas ur bruk, ska sluttömning ske. Sluttömning beställs av fastighetsinnehavaren.

Efter sluttömning avslutar Xxxxx abonnemanget och meddelar miljönämnden härom.

Slamavskiljare

31§ Hämtningsintervall

Slamavskiljare ska slamtömmas regelbundet för att upprätthålla en fullgod funktion.

• Tömning av slam från slamavskiljare med ansluten WC ska ske minst 1 gång per år, eller i enlighet med miljönämndens beslut.

• Tömning av slam från slamavskiljare med enbart bad, disk och tvätt (BDT) anslutet ska ske minst 1 gång vartannat år, eller i enlighet med miljönämndens beslut.

Xxxxx schemalägger ordinarie tömning av slamavskiljare utifrån gällande hämtningsintervall, effektivt nyttjande av renhållningsfordon och mottagarens möjlighet att ta emot och behandla slammet.

Tömning enligt schema utförs till ordinarie pris enligt gällande taxa. Fastighetsinnehavare kan beställa återkommande tätare tömning inom ramen för den schemalagda tömningen.

Akuttömning, enstaka kompletterande tömning och tömning vid tidpunkt utanför schema kan beställas och utförs då mot extra avgift enligt gällande taxa.

Sluten tank

32 § Hämtningsintervall

• Tömning av slam från sluten tank för traditionell WC ska ske minst 1 gång per år, eller i enlighet med miljönämndens beslut.

• Tömning av slam från sluten tank för extremt snålspolande toalett, dvs med mindre än en liter per spolning i genomsnitt, ska ske minst 1 gång vartannat år, eller i enlighet med miljönämndens beslut.

Fastighetsinnehavaren beställer i normalfallet tömning av slam från sluten tank. Beställd tömning utförs inom 5 arbetsdagar, beställningsdagen inräknad, till ordinarie avgift enligt gällande taxa. Akuttömning kan beställas och utförs då mot extra avgift enligt gällande taxa.

Rambo kan komma att schemalägga ordinarie tömning av slutna tankar områdesvis för transport till hygieniseringsanläggning med näringsåterföring till åkermark. Rambo schemalägger då tömningen utifrån hämtningsintervall, hygieniseringsprocess och lantbrukets regler för gödsling av åkermark.

Schemaläggning kan också komma att ske utifrån annan mottagares möjlighet att ta emot och behandla slammet.

Tömning enligt schema utförs till ordinarie pris enligt gällande taxa. Fastighetsinnehavare kan beställa återkommande tätare tömning inom ramen för den schemalagda tömningen. Akuttömning, enstaka kompletterande tömning utanför schema och tömning vid tidpunkt utanför schema kan beställas och utförs då mot extra avgift enligt gällande taxa.

Minireningsverk och annan avloppsanläggning 33 § Hämtningsintervall

Minireningsverk och annan avloppsanläggning ska slamtömmas regelbundet för att upprätthålla en fullgod funktion.

• Tömning av slam från minireningsverk och annan avloppsanläggning ska ske minst 1 gång per år eller i enlighet med miljönämndens beslut.

Xxxxx schemalägger ordinarie tömning av minireningsverk och annan avloppsanläggning utifrån gällande hämtningsintervall, effektivt nyttjande av renhållningsfordon och mottagarens möjlighet att ta emot och behandla slammet.

Tömning enligt schema utförs till ordinarie pris enligt gällande taxa. Fastighetsinnehavare kan beställa återkommande tätare tömning inom ramen för den schemalagda tömningen.

Akuttömning, enstaka kompletterande tömning och tömning vid tidpunkt utanför schema kan beställas och utförs då mot extra avgift enligt gällande taxa.

Fosforfälla

34 § För hämtning av filtermaterial i säck bör avståndet mellan kranfordonets uppställningsplats och fosforfälla vara högst 10 meter vid filterkassett/storsäck om 500 kg, och högst 5 meter vid filterkassett/storsäck om 1 000 kg.

Den fria höjden ska vara minst 7 meter inom kranens rörelseområde.

För hämtning av filtermaterial i lösvikt gäller att filtermaterialet ska vara sugbart.

För hämtning av filtermaterial i lösvikt gäller samma bestämmelser om avstånd till slamsugningsfordonets uppställningsplats och maximal sughöjd som för slamsugning av slamavskiljare.

Efter hämtning av uttjänt filtermaterial ska nytt filtermaterial snarast tillföras anläggningen genom fastighetsinnehavarens försorg.

Hämtningsintervall

Byte av filtermaterial i fosforfälla ska ske regelbundet för att upprätthålla en fullgod funktion.

• Byte/hämtning av uttjänt filtermaterial ska ske i enlighet med miljönämndens beslut. Fastighetsinnehavaren beställer hämtning.

Hämtning utförs efter överenskommelse mellan fastighetsinnehavaren och Xxxxx.

Kap 5. Särskilt om hushållsavfall från verksamheter

35 § Dessa föreskrifter, med undantag för 29§, gäller även för det avfall från verksamheter som är jämförligt med hushållsavfall.

Med hushållsavfall jämförligt avfall från verksamheter ska hållas skilt från annat avfall än hushållsavfall.

Fettavskiljare

36 § Allmänna regler för tömning av avloppsfraktioner från enskilda avloppsanläggningar, 30§, gäller även för fettavskiljare.

Fastighetsinnehavaren ansvarar för att fastighet har erforderlig fettavskiljning i enlighet med VA- huvudmannens eller miljönämndens regler och tillstånd.

Vid funktionskrav på återfyllnad med vatten efter tömning ansvarar fastighetsinnehavaren för att återfyllnad sker.

Kan tömning inte utföras på grund av bristande tillgänglighet, av tekniska skäl eller annan orsak informerar Xxxxx VA-huvudmannen eller miljönämnden.

Hämtningsintervall

Fettavskiljare ska tömmas regelbundet för att upprätthålla en fullgod funktion, dock minst en gång per år eller i enlighet med VA-huvudmannens eller miljönämndens beslut och anvisningar.

Xxxxx schemalägger ordinarie tömning av fettavskiljare utifrån gällande hämtningsintervall.

Tömning enligt schema utförs till ordinarie pris enligt gällande taxa. Fastighetsinnehavare kan beställa återkommande tätare tömning inom ramen för den schemalagda tömningen.

Akuttömning, enstaka kompletterande tömning och tömning vid tidpunkt utanför schema kan beställas och utförs då mot extra avgift enligt gällande taxa.

Kap 6. Annat avfall än hushållsavfall

Uppgiftsskyldighet

37 § Den som yrkesmässigt bedriver verksamhet där det uppstår annat avfall än hushållsavfall ska på begäran av kommunen lämna de uppgifter i fråga om avfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för kommunens renhållningsordning.

Kap 7. Undantag

Allmänt

38 § Anmälan och ansökan om undantag från dessa föreskrifter ska sändas till och prövas av Miljönämnden om inget annat anges nedan.

Anmälan och ansökan ska alltid vara skriftlig, undertecknad av anmälaren/sökanden, inlämnad senast sex veckor innan undantaget avses börja gälla och innehålla uppgifter om:

• anmälaren/sökanden, berörd fastighet och fastighetsinnehavare,

• vilka avfallsslag som avses,

• vilken tidsperiod som avses samt

• skälen till undantag och/eller på vilket sätt omhändertagande av avfall avses ske.

Anmälaren/sökanden ska visa att förutsättningarna för sökt undantag uppfylls så att undantaget kan beviljas utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Alla undantag som beviljas tidsbegränsas, såvida inget annat anges under respektive rubrik nedan.

Förnyat undantag kräver förnyad ansökan, som prövas utifrån vid varje tillfälle gällande avfallsföreskrifter.

Undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter beviljas inte retroaktivt. Undantag gäller från och med det datum beslut om undantag fattas och under den tidsperiod som anges i beslutet.

Ett beslut om undantag är personligt och upphör att gälla vid ägarbyte. Undantag som gäller eget omhändertagande av avloppsfraktioner, och som ingår i miljönämndens tillstånd för den aktuella avloppsanläggningen, följer dock fastigheten och behöver inte vara tidsbegränsat.

Beslut om undantag upphör också att gälla om angivna förutsättningar som ligger till grund för undantaget ändras, exempelvis genom ökad användning/belastning och/eller villkor för beviljat undantag inte längre uppfylls. Ändrade förutsättningar ska meddelas Rambo utan dröjsmål.

Beviljade tillstånd upphör att gälla om miljönämnden konstaterar att hanteringen riskerar orsaka olägenhet för människors hälsa och miljön.

Avgift för handläggningen av ärendet kan tas ut enligt gällande taxa.

Undantag från dessa föreskrifter befriar inte fastighetsinnehavaren från skyldighet att betala renhållningstaxans grundavgift, såvida inget annat anges under respektive rubrik nedan.

Eget omhändertagande av hushållsavfall

39 § Trädgårdsavfall som uppkommer inom en fastighet får, utan särskild anmälan, komposteras på fastigheten av fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren om det sker på sådant sätt att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte riskerar uppstå.

Beträffande eldning av trädgårdsavfall hänvisas till lokala hälsoskyddsföreskrifter för Munkedals kommun.

40 § Matavfall som uppkommer inom en fastighet får, efter anmälan till miljönämnden, komposteras på fastigheten av fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren.

Kompostering av matavfall på fastigheten ska ske i skadedjurssäker isolerad behållare och på sådant sätt att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte riskerar uppstå.

Fastigheten ska ge utrymme för användning av den erhållna komposten.

41 § Latrin och annat liknande avfall från torra toaletter som uppkommer inom en fastighet kan, efter ansökan och tillstånd från miljönämnden, få komposteras på fastigheten av fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren.

Även samkompostering av matavfall och latrin kräver ansökan till miljönämnden.

Komposteringen ska ske i enlighet med de villkor som anges av miljönämnden och på sådant sätt att olägenhet för människors hälsa och miljö inte riskerar uppstå.

Fastigheten ska ge utrymme för användning av den erhållna komposten.

Beviljat tillstånd följer fastigheten och dess aktuella torrtoalettlösning. Fastighetsinnehavaren ansvarar för att information om gällande tillstånd, förutsättningar och villkor förmedlas till ny fastighetsinnehavare eller annan nyttjanderättshavare.

Längre hämtningsintervall för restavfall

42 § Fastighetsinnehavare som sorterar ut och komposterar allt sitt matavfall på den egna fastigheten, eller lämnar allt matavfall till insamling i brunt kärl, kan efter anmälan till Xxxxx få sitt restavfall hämtat var fjärde vecka.

För abonnemang ”Hemsortering med fyrfackskärl” kan det längre hämtningsintervallet erbjudas under förutsättning att allt matavfall komposteras på den egna fastigheten.

Förutsättningen för längre hämtningsintervall är att mängden restavfall bedöms kunna rymmas i ett kärl av ordinarie storlek.

Innan egen kompostering av matavfall påbörjas ska anmälan om komposteringen ha handlagts av miljönämnden.

Längre hämtningsintervall kan komma att återkallas omedelbart om matavfall lämnas blandat med restavfallet. Det längre hämtningsintervallet kan också komma att återkallas om hushållsavfall från fastigheten omhändertas på annat ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt olämpligt sätt.

Hämtningsintervall för restavfall en gång per kvartal kan enligt dessa avfallsföreskrifter inte nytecknas.

Delat abonnemang för hushållsavfall

43 § Fastighetsinnehavare av upp till tre närbelägna fastigheter kan, efter gemensam anmälan till Rambo, dela ett avfallsabonnemang under förutsättning att fastigheternas samlade avfall bedöms kunna rymmas i det/de kärl som ingår i det aktuella avfallsabonnemanget, med ordinarie hämtningsintervall.

Fastighetsinnehavarna ansvarar gemensamt gentemot Rambo för kärlens tillsyn, skötsel, placering vid hämtningstillfället och för eventuell dragväg.

Varje fastighetsinnehavare är skyldig att betala hel grundavgift och delad hämtningsavgift enligt gällande taxa.

Om ett avfallsabonnemang delas av helårsboende och fritidsboende utgår hämtningen från helårsabonnemanget. Hämtningsavgiften för helårsabonnemanget delas lika mellan fastigheterna.

Gemensamma kärl för flera fastigheters hushållsavfall

44 § Gemensamma kärl för fler fastigheter än tre kan erhållas efter överenskommelse mellan aktuell grupp av fastighetsägare/nyttjanderättshavare och Rambo.

Den grupp som har överenskommit med Xxxxx om gemensamma kärl ansvarar gentemot Rambo för tillsyn och skötsel av kärl och eventuella kärlskåp, kärlplacering vid hämtningstillfället och för eventuell dragväg.

Tätare hämtningsintervall än ordinarie intervall kan komma att tillämpas av utrymmesskäl, typ av boende, verksamhet etc.

Vid gemensamma kärl utgår en grundavgift per hushåll och hämtningsavgift enligt särskild taxa.

Dispens från skyldigheten att lämna hushållsavfall till kommunen för bortforsling och slutligt

Dispens från hämtning av hushållsavfall 45 §

omhändertagande kan, efter ansökan till miljönämnden, medges om fastighetsinnehavaren själv kan omhänderta allt sitt matavfall och restavfall på den egna fastigheten på ett från hälsoskydds- och miljösynpunkt godtagbart sätt och det finns särskilda skäl för en sådan dispens.

Fastighetsinnehavaren har fortsatt tillgång till kommunens återvinningscentral för att lämna sitt grovavfall, farligt avfall mm.

Fastighetens betalningsskyldighet för renhållningstaxans grundavgift kvarstår. Dispens från hämtning av hushållsavfall beviljas som längst 5 år i taget.

Uppehåll i hämtning av hushållsavfall

46 § Fastighetsinnehavare till fastighet som är i sådant skick att den är helt obeboelig kan, efter ansökan till miljönämnden, få uppehåll i hämtning av hushållsavfall och slam från enskild avloppsanläggning.

Ett skriftligt intyg från fastighetsinnehavaren om att fastigheten är helt obeboelig och inte kan bebos/nyttjas någon del av året ska bifogas anmälan.

Uppehåll i hämtningen gäller som längst 5 år i taget. Obeboelig fastighet debiteras ingen grundavgift.

47 § Fastighetsinnehavare kan, efter anmälan till Rambo, få uppehåll i hämtning av hushållsavfall.

Helårsboende får uppehåll i hämtningen under förutsättning att fastigheten är outnyttjad under en sammanhängande tid av minst sex månader.

Fritidsboende får uppehåll i hämtningen under förutsättning att fastigheten är outnyttjad under en sammanhängande tid av minst hela innevarande års hämtningsperiod, april till och med september.

Med outnyttjad fastighet avses fastighet som inte bebos alls. Tillsynsbesök får inte generera hushållsavfall.

Ett skriftligt intyg från fastighetsinnehavare om att fastigheten inte kommer att nyttjas under den tid som anmälan avser ska bifogas anmälan.

Uppehåll i hämtningen gäller endast för ett år i taget.

Fastighetens betalningsskyldighet för renhållningstaxans grundavgift kvarstår.

Längre hämtningsintervall för avloppsfraktioner från enskild avloppsanläggning

48 § Längre hämtningsintervall för avloppsfraktioner från enskild avloppsanläggning kan, efter ansökan till miljönämnden, medges under förutsättning att avloppsanläggningen har stadigvarande lägre belastning än vad den är dimensionerad för.

Längre hämtningsintervall beviljas som längst 5 år i taget.

Om fastigheten byter ägare, eller om anläggningens belastning ökar i sådan grad att förutsättningarna för längre hämtningsintervall inte längre uppfylls, upphör beviljat tillstånd att gälla.

Eget omhändertagande av avloppsfraktioner från enskild avloppsanläggning

49 § Ägare eller arrendator av jordbruksfastighet kan efter ansökan till miljönämnden ges tillstånd till eget omhändertagande av avloppsfraktioner från egen avloppsanläggning för spridning på åkermark.

Även fastighetsinnehavare till intilliggande fastigheter till sådan jordbruksfastighet kan beviljas slamtömning genom jordbruksfastighetens försorg.

För att få omhänderta och nyttja avloppsfraktionerna på åkermark krävs att nationella bestämmelser för hantering och spridning av avloppsfraktioner, liksom angivna villkor i miljönämndens beslut, följs.

Tömning ska ske enligt tömningsinstruktion för aktuell avloppsanläggning, på sådant sätt och med sådant intervall att tömningen är likvärdig med slamsugning i kommunal regi. Slamavskiljare ska tömmas fullständigt.

Tömning, hantering och spridning får ej ske så att risk för olägenhet för människors hälsa och miljö uppstår.

Den som utfört tömningen ska redovisa datum för tömning skriftligen till miljönämnden senast en vecka efter tömningstillfället.

Eget omhändertagande av avloppsfraktion beviljas som längst 5 år i taget. Om fastigheten byter ägare upphör beviljat tillstånd att gälla.

Alternativt omhändertagande av filtermaterial från fosforfälla

50 § Fastighetsinnehavare kan efter ansökan till miljönämnden ges tillstånd till att låta angiven leverantör av nytt filtermaterial omhänderta använt filtermaterial. Detta görs lämpligen i samband med påfyllnad av nytt filtermaterial.

Kvitto på byte av filtermaterial, liksom på omhändertagandet av det använda filtermaterialet, ska vid uppmaning utan dröjsmål sändas till miljönämnden.

Om fastigheten byter ägare, eller vid byte av leverantör för filtermaterial, upphör beviljat tillstånd att gälla.

Övriga undantag

51 § Vid synnerliga skäl kan andra undantag efter ansökan till miljönämnden medges. Rambo är remissinstans i sådana frågor.

Synnerliga skäl kan till exempel vara åtgärd som främjar återanvändning eller återvinning och som inte riskerar innebära olägenhet för människors hälsa och miljö.

Övriga undantag beviljas som längst 5 år i taget.

Om fastigheten byter ägare upphör beviljat tillstånd att gälla.

Kap. 8 Ikraftträdande, övergångsbestämmelser, omprövning och överklagande

Ikraftträdande

52 § Dessa avfallsföreskrifter, antagna av Munkedal kommunfullmäktige den 2017-XX-XX, § XX, träder i kraft 2017-04-01.

53 § Övergångsbestämmelser kring hämtningsområde, abonnemangsformer och hämtningsintervall för ”Hushållsavfall - fast avfall” kommer att gälla tills nytt insamlingssystem införts.

Angivna hämtningsområden, abonnemangsformer och hämtningsintervall enligt 24-26§§ börjar gälla etappvis för ett geografiskt område i taget, i takt med att det nya insamlingssystemet införs. Fram tills dess gäller hämtningsområde, abonnemangsform och hämtningsintervall enligt 7§ i tidigare beslutade avfallsföreskrifter från 1994-02-23.

När nytt insamlingssystem är infört i hela kommunen upphör avfallsföreskrifterna från 1994-02-23 att gälla i sin helhet.

Omprövning

54 § Beslut som fattats med stöd av dessa föreskrifter kan omprövas av beslutsfattaren om förutsättningarna för beslutet ändrats, om villkoren i beslutet inte uppfylls eller om olägenhet för människors hälsa eller miljö riskerar uppstå.

Överklagande

55 § Överklagande av beslut som fattats med stöd av dessa föreskrifter görs hos Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Överklagandet ska dock skickas till Miljönämnden i Mellersta Bohuslän, Sotenäs kommun, inom tre veckor från det att berörd sakägare fick del av beslutet, för vidare befordran till länsstyrelse.

Sammanfattning av föreslagna förändringar och dess konsekvenser, Munkedals kommun

Förutom viss ändring i struktur och ordval i avfallsföreskrifterna föreslås nedanstående större förändringar att göras.

Tydlig målsättning för kommunens avfallshantering (3§)

Inledningsvis fastslås målsättningen för kommunens avfallshantering, vilket lyfter fram den europeiska avfallsstrategin att först förebygga att avfall uppstår och därefter källsortera avfallet för återvinning. Här poängteras också hänsynen till arbetsmiljön för renhållningspersonalen, som är en utsatt och skadedrabbad yrkesgrupp.

Ökad tydlighet i ansvar för fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare (särskilt 8-11§§,14- 15§§, 20§, 30§)

Fastighetsinnehavarens/nyttjanderättshavarens ansvarsområden har samlats och förtydligats i dessa paragrafer. Det blir nu också tydligare att renhållningstaxans avgift inte bara ska täcka kostnader för insamling och omhändertagande av det hushållsavfall som uppstår hos fastighetsägaren (hämtningsavgift), utan även planering, utveckling, kundservice och övrig administration, liksom driften av återvinningscentralerna (grundavgift).

Ökad tydlighet kring begreppen transportväg, hämtställe och dragväg (21-23§§)

Här förtydligas nu att hämtning av hushållsavfallet normalt sker vid fastigheten. Men om vägen fram till fastigheten inte är farbar för sopbil, eller vändmöjlighet saknas, hämtas avfallet på annan överenskommen plats – eller då det inte går att komma överens om sådan plats – på en plats som anvisats av kommunens renhållningsansvarige. Detta är en anpassning till nationella regler.

I dagsläget är det kommunstyrelsen som är renhållningsansvarig i Munkedals kommun.

Observera att ”anvisning av plats” kräver ett myndighetsbeslut, något som bolaget Rambo inte kan utfärda. Här behöver kommunstyrelsen snarast överväga om man själv vill ta beslut i varje enskilt ärende om anvisad plats, eller om man ska delegera arbetsuppgiften till någon/några tjänstemän inom den kommunala förvaltningen.

Som stöd till begreppet ”farbar väg” införs bilaga 2 ”Anvisningar för transportvägar” med bilder och måttangivelser för hur väg och vändplan behöver vara utformad om en stor sopbil eller slambil ska kunna ta sig fram till fastigheten.

Kravet på placering av sopkärlen vid hämtningstillfället förtydligas. I normalfallet ska kärlen, vid hämtningstillfället, stå i anslutning till sopbilens uppställningsplats och med draghandtaget vänt mot renhållningspersonalen. Under övrig tid väljer fastighetsinnehavaren var på fastigheten kärlen står. Fastighetsinnehavaren kan på detta sätt välja mellan att antingen ordna med permanent placering för sina sopkärl invid sopbilens uppställningsplats eller att själv rulla fram kärlen inför tömning, vanligen varannan vecka.

Xxxxx föreslår en kostnadsfri dragväg på 0-2,5 meter in från gata/trottoar, för att inte hamna i konflikt med trafiksäkerhetsbestämmelserna kring fri sikt vid utfarter. Utöver detta anger föreskrifterna att kortare dragväg kan beställas mot särskild avgift. Vid synnerliga skäl kan Xxxxx också godkänna annan placering, t ex om hushållet består av person/er som av hälsoskäl inte klarar att rulla fram kärlen och det är fysiskt omöjligt att permanent ställa kärlen på plats som kan nås med kortare dragväg. I egenskap av arbetsgivare måste dock Rambo, vid all dragväg, göra en riskbedömning i enlighet med arbetsmiljöverkets anvisningar om dragmotstånd mm.

Ändrade abonnemangstyper och hämtningsintervall (25-26§§)

Tre olika abonnemangstyper föreslås i det nya insamlingssystemet. Både helårsboende och fritidsboende i en- och tvåbostadshus ges möjlighet att välja dessa abonnemangstyper.

Hemsortering i fyrfackskärl kan enligt Rambos översiktliga kartläggning erbjudas cirka 2 500 av Munkedals 4 100 fastigheter utmed vägar som är farbara för stor sopbil. Cirka 1 600 fastigheter beräknar Rambo har vägar som endast kan nås med en mindre sopbil. Detaljerad kartläggning görs i samband med ett införande.

I samband med införande av ett nytt insamlingssystem föreslår Xxxxx att hämtningsintervallen ändras så att sorterat matavfall och restavfall hämtas varannan vecka, blandat mat- och restavfall likaså. Hämtningsintervallen är en anpassning till motsvarande hämtningsintervall i andra kommuner. Hemsorteringsabonnemangets fyrfackskärl nr 2, som innehåller enbart återvinningsfraktioner, förslås hämtas var fjärde vecka.

Vid abonnemanget för helårsboende hämtas hushållsavfallet året runt. Fritidsboende föreslås få hämtat sitt avfall under april t o m september. Det är en utökning med april månad jämfört med idag. Dessutom införs möjligheten att vid behov beställa enstaka hämtning vintertid mot extra avgift.

Hämtningen sker då i samband med kommande ordinarie hämtningstur (för helårsboende) i området.

Ökad tydlighet kring regler för tömning av avloppsfraktioner från enskilda avloppsanläggningar (30-34§§)

Allmänna regler och föreskrifter för tömning, hämtningsintervall och hämtningstidpunkt för de olika anläggningstyperna har samlats i ett eget kapitel.

Detaljbestämmelserna är framtagna tillsammans med miljötjänstemän för Lysekil, Sotenäs, Munkedals och Tanums kommuner med syfte att få till bland annat intervall som främjar både funktionskrav, miljökrav och resurseffektivitet.

Under senare år har miljönämnden börjat ge tillstånd till en ny typ av avloppsrening, så kallad, fosforfälla. Förslaget anger därför kriterier för tömning även av denna typ av anläggning.

Rambo förbereder i 32§ också för ett framtida kretslopp för den relativt koncentrerade näringen i urin och fekalier från slutna tankar. Försök pågår runt om i Sverige, t ex i Uddevalla kommun, med att hygienisera och därefter sprida näringen på åkermark. Även Tanums kommun provar sedan sommaren 2016 motsvarande hantering. Att hygienisera avloppsslam inför spridning kan komma att

kräva schemaläggning av den årliga slamtömningen av slutna tankar. Behov av tätare tömning kommer även fortsättningsvis kunna beställas.

Ändrade undantagsregler (38-51§§)

Beslut om undantag blir personliga, tidsbegränsade och upphör automatiskt att gälla vid ägarbyte. Detta görs för att möjliggöra omprövning när boende- och/eller omvärldsförhållanden har ändrats sedan beslut om undantag togs.

Föreskrifterna tydliggör att ett beviljat undantag inte automatiskt befriar fastighetsinnehavaren från skyldigheten att betala renhållningstaxans grundavgift, som är till för att täcka bland annat kostnader för drift, underhåll och markarrende för återvinningscentraler, liksom kostnad för kundservice, registerhållning, fakturering, planering, utveckling, information mm.

Xxxxx får inte behandla ansökningar om undantag då bolaget inte är en myndighet. Att som bolag hantera anmälningar om undantag är också tveksamt. Xxxxx har trots detta föreslagit att själv hantera anmälningarna enligt 42-44§§ och 46§. Alternativet är att antingen kommunstyrelsen, i egenskap av renhållningsansvarig myndighet, eller miljönämnden, i egenskap av tillsynsansvarig myndighet, hanterar även dessa relativt rutinmässiga anmälningar. Rambo avlastar gärna kommunstyrelsen och miljönämnden dessa anmälningar, under förutsättning att kommunen anser det vara lämpligt. I de fall Xxxxx inte anser sig kunna gå en anmälan till mötes kommer Rambo, med aktuell skrivning, översända ärendet till miljönämnden för avgörande.

Ett av föreslagna undantag möjliggör hämtning av hushållets restavfall var fjärde vecka. Detta kräver att hushållet sorterar ut allt matavfall antingen till separat insamling i brunt kärl eller till egen hemkompostering.

Xxxxx föreslår även att införa ett undantag med längre hämtningsintervall för avloppsfraktioner från enskild avloppsanläggning. Detta kan vara relevant då avloppsanläggningen är dimensionerad för fler personer än som stadigvarande bor i fastigheten.

Tydligare sorteringsanvisningar (Bilaga 1)

För att underlätta för hushållen föreslås en bilaga som tydligare beskriver vad, hur och var de olika avfallsslag som ingår i hushållsavfallet ska sorteras och lämnas.

Tydligare anvisningar om farbar väg (Bilaga 2)

Se ovan under rubriken ”Ökad tydlighet kring begreppen transportväg, hämtställe och dragväg (21- 23§§)”

Tydligare definitionsförklaringar (Bilaga 3)

Många av de termer och begrepp som används i avfallssammanhang, och i avfallsföreskrifterna, förklaras i en särskild bilaga med definitioner.

Förslag till Avfallsföreskrifter för Munkedals kommun

Dnr KS 2016-188

REMISS/SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Hur samrådet har bedrivits

Miljöbalkens 15 kapitel 11§ stadgar att ”för varje kommun ska det finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan”. Både avfallsföreskrifter och avfallsplan ska beslutas av kommunfullmäktige.

Gällande avfallsföreskrifter för Munkedals kommun antogs av kommunfullmäktige år 1994. Sedan 1994 har mycket hänt på avfallsområdet i Sverige. Bland annat har den nationella avfallsförordningen, som påverkar även den kommunala avfallshanteringen, reviderats 2011.

Rambos avfallsplan, gemensam för Munkedals, Lysekils, Sotenäs och Tanums kommuner, är från år 2008 och samtliga tidsangivelser för planens detaljerade mål har passerats. Avfallsplanen behöver därmed revideras men omfattas inte av detta ärende.

Kommunstyrelsen beslutade, 2016-06-15 § 101, om utställning av förslaget till nya avfallsföreskrifter inklusive nytt insamlingssystem för Munkedals kommun.

I samband med utställningen remitterades förslaget om avfallsföreskrifter till förvaltningar, kommunala bolag m fl och till allmänheten.

Förslag till avfallsföreskrifter för Munkedals kommun har varit utställt i kommunhuset Forum, under tiden 11 juli – 2 september 2016.

Handlingarna har även funnits utlagda på kommunens hemsida: xxx.xxxxxxxx.xx och Rambos hemsida xxx.xxxxx.xx. Med anledning av utställningen har 11 yttranden inkommit, plus att Rambo tolkar den gemensamma miljönämndens yttrande över Sotenäs kommun att gälla även för Munkedals kommun.

Vissa långa yttranden har av utrymmesskäl sammanfattats.

Föreslagna ändringar i förslaget till lokala avfallsföreskrifter

Xxxxx föreslår likartade ändringar för Munkedals, Sotenäs och Tanums kommuner då vår ambition är att villkoren i kommunernas avfallsföreskrifter ska vara så lika som möjligt.

Rambo kommer att föreslå justeringar även för Lysekils kommuns avfallsföreskrifter så att de fyra Rambo- kommunerna jämställs.

Efter sammanvägning av inkomna synpunkter från Munkedals kommuns utställning och remiss föreslås följande förändring i förslaget till avfallsföreskrifter.

Synpunkt från Västvatten.

12 §, första stycket, i förslag till avfallsföreskrifterna, den ursprungliga texten komplettas med sista meningen:

”Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall ska lämnas för borttransport genom kommunens försorg. Om inget annat anges i dessa föreskrifter är egen hantering av avfallet såsom nedgrävning, eldning eller annat bortskaffande inte tillåten. Hushållsavfall via köksavfallskvarn får inte tillföras avloppet utan Va-huvudmannens eller, vid enskild avloppsanläggning, miljönämndens tillstånd.”

Synpunkt från Miljönämnden i mellersta Bohuslän.

46 §, första stycket, i förslag till avfallsföreskrifterna ändras till texten:

”Fastighetsinnehavare till fastighet som är i sådant skick att den är helt obeboelig kan, efter ansökan till miljönämnden, få uppehåll i hämtning av hushållsavfall och slam från enskild avloppsanläggning”.

Jämför ursprungligt förslag: …”efter anmälan till Rambo”….

Efter sammanvägning av inkomna synpunkter från utställning och remiss i Tanums kommun, föranleder yttrandet från Tanums miljö- och byggnadsnämnd följande förslag till ändring i avfallsföreskrifterna.

38 §, sjunde stycket, i förslag till avfallsföreskrifterna ändras till texten:

”Ett beslut om undantag är personligt och upphör att gälla vid ägarbyte. Undantag som gäller eget omhändertagande av avloppsfraktioner, och som ingår i miljönämndens tillstånd för den aktuella avloppsanläggningen, följer dock fastigheten och behöver inte vara tidsbegränsat.

Jämför ursprungligt förslag: ”Undantag som gäller kompostering av latrin och annat liknande avfall från torra toaletter enligt § 41 följer dock fastigheten.”

45§ första stycket i förslag till avfallsföreskrifterna, föreslås kompletteras med följande mening:

”Dispens från skyldigheten att lämna hushållsavfall till kommunen för bortforsling och slutligt omhändertagande kan, efter ansökan till miljönämnden, medges om fastighetsinnehavaren själv kan omhänderta allt sitt matavfall och restavfall på den egna fastigheten på ett från hälsoskydds- och miljösynpunkt godtagbart sätt och det finns särskilda skäl för en sådan dispens.”

Synpunkter, inkommet datum och kommentarer

1 Miljönämnden i mellersta Bohuslän, 2016- 09-07 § 37 Miljönämnden i Mellersta Bohuslän (MimB) ställer sig positiv till förslaget om nya avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun. För MimB innebär förslaget ökad tydlighet vilket underlättar handläggning av renhållningsärenden. Det är även positivt att föreskrifterna blir mer enhetliga i de tre kommunerna där nämnden är verksam. När det gäller beslut om undantag från avfallsföreskrifterna föreslår Xxxxx själv hantera anmälningar enligt 42 – 44 §§ samt 46 – 47 §§. MimB föreslår att: - Rambo beslutar om längre hämtningsintervall för restavfall enligt 42 § om det finns ett beslut från MimB som tillåter kompostering av matavfall enligt 39 § - Rambo beslutar om delat abonnemang (43 §), gemensamma kärl (44 §) samt periodvisa uppehåll i hämtningen ( 47 §) - MimB beslutar om uppehåll i hämtning av hushållsavfall enligt 46 § vilket innefattar fastigheter i sådant skick att de är helt obeboeliga. I sådana ärenden är det önskvärt att Xxxxx skickar underlag till miljöenheten enligt överenskommen mall och att miljönämnden fattar beslut därefter.

Rambos kommentarer: Miljönämnden i Mellersta Bohuslän (MimB) har inte fått avfallsföreskrifterna från Munkedals kommun på remiss. Rambo tolkar dock MimB:s synpunkter på remissen från Sotenäs kommun att även gälla Munkedals kommun, då MimB är gemensam miljönämnd för båda kommunerna. Noteras (Synpunkten gäller 42§ och 40§) Noteras 46 § - första stycket i förslag till avfallsföreskrifter för Munkedal ändras till texten: Fastighetsinnehavare till fastighet som är i sådant skick att den är helt obeboelig kan, efter ansökan till miljönämnden, få uppehåll i hämtning av hushållsavfall och slam från enskild avloppsanläggning. Rambo och miljökontoren för de fyra Rambo- kommunerna arbetar tillsammans fram rutiner och mallar för beredning av ärenden i miljönämnderna, utbyte av löpande information, uppföljning etc i samband med de nya avfallsföreskrifterna.

2 Västvatten, 2016-08-30 34 § - Fosforfälla – Hämtnig av filtermaterial i lösvikt. Hur hanteras materialet efter

Xxxxxx kommentarer: Hämtning av fibermaterial i lösvikt hämtas med slamsugningsbil. Det fosformättade materialet

hämtning hos fastighetsägare? 36 § Fettavskiljare – Ett förtydligande av fastighetsägarens ansvar önskas med formuleringen: ”Fastighetsinnehavaren ansvarar för att fastighet har erforderlig fettavskiljning i enlighet med VA- huvudmannens Allmänna bestämmelser för användande av Munkedals kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning (ABVA) eller miljönämndens regler och tillstånd”. Hur avser man vidare omhändertagande av insamlat fett efter hämtning i fastighet? 40 § Eget omhändertagande av hushållsavfall – Matavfall. Ett förtydligande önskas med formuleringen: ”I enlighet med Va- huvudmannens allmänna bestämmelser för användande av Munkedals kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning (ABVA) får inte spillvatten från köksavfallskvarn tillföras avloppet utan huvudmannens skriftliga medgivande”

blandas med komposterat material från ris och trädgårdsavfall på Rambos avfallsanläggningar. Den färdiga kompostmassan används som jordförbättring. Xxxxx anser att syftet i synpunkten redan är uppfylld med nuvarande text: ”Fastighetsinnehavaren ansvarar för att fastighet har erforderlig fettavskiljning i enlighet med VA- huvudmannens eller miljönämndens regler och tillstånd”. Denna text täcker även andra eventuella beslut från Va-huvudmannen än bestämmelserna i ABVA. Insamlat fett behandlas idag i rötgasanläggning och finns med som en fraktion i Rambos upphandlingar av matavfall mm till rötning för biogas och biogödsel. § 40 är ett undantag som ger fastighetsägare möjlighet att ansöka om eget omhändertagande av hushållsavfall. Paragrafen ger inte utrymme för annat omhändertagande/ behandling än kompostering. För att uppnå Västvattens syfte med ett förtydligande kompletteras § 12, som har rubriken ”Avfallslämnarens ansvar och skyldighet att överlämna hushållsavfall”. 12 § första stycket kompletteras med understruken mening nedan. ”Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall ska lä för borttransport genom kommunens försorg. Om in annat anges i dessa föreskrifter är egen hantering a avfallet såsom nedgrävning, eldning eller annat bortskaffande inte tillåten. Hushållsavfall via köksavfallskvarn får inte tillföras avloppet utan Va- huvudmannens eller, vid enskild avloppsanläggning miljönämndens tillstånd.”

3 Liberalerna i Munkedal, 2016-09-02 Vi är oroade för att den förhöjda kostnaden, i kombination med en sämre service än nu, är negativt visavi kommuninnevånarna. Kostnadsläget för den enskilde kommuninne-

Rambos kommentarer: Det billigaste systemet för insamling av hushållsavfall är det som finns i Munkedal idag: blandat mat- och restavfall från ett sopkärl som, utan annan hantering än omlastning från sopbil till

vånaren är redan hårt ansträngd, och vi anser att man inte skall lägga sten på bördan.
Framkomligheten på vägar och gator är ytterligare ett bekymmer för vägsamfällig- heter och enskilda. Vi har många smala enskilda vägar, och de utökade kraven på framkomlighet med nya stora bilar är negativt.
Vi är dessutom bekymrade för eventuella högre utsläpp från bilarna, pga av större bilar och tätare hämtningar. större container, transporteras direkt till förbränning. Detta system är också sämst för miljön och underlättar inte för hushållen att källsortera sitt avfall till återvinning.
Hämtningsintervall idag i Munkedal, inom tätort, är en gång varje vecka under maj – september och varannan vecka under oktober till april = 37 hämtningar per år.
Förslagna hämtningsintervall: Abonnemang Hemsortering med 4-fack, = 39 tömningar. Kärl 1 med källsorterat matavfall och restavfall, tidningar och metallförpackning hämtas varannan vecka året runt. (26 tömningar) Kärl 2 med förpackningar av papper/kartong, plast samt färgat och ofärgat glas var 4:e vecka året runt. (13 tömningar)
Abonnemang Matavfall och restavfall = 26 tömningar. Brunt och grönt kärl töms varannan vecka året runt.
Blandat mat- och restavfall = 26 tömningar. Grönt kärl töms varannan vecka året runt.
En traditionell sopbil har två axlar medan 4-facks- bilen har tre axlar som fördelar tyngden bättre. I praktiken blir vägbelastningen likvärdig. Däremot är 4-fackbilen något större än den traditionella sopbilen för att kunna tömma de separerade avfallsslagen. Det gör att den behöver något mer utrymme vid vändning. Samtidigt möter vi upp med en mindre sopbil som är både lättare och kräver mindre väg- och vändutrymme för det mindre vägnätet.
Traditionell sopbil, 2-fackbil och 4-facksbil har likartade chassin. Vid upphandling ställs samma miljökrav på bilar, bränsle och utsläpp.
Det stämmer att antalet hämtningar, för Hem- sortering med 4-fack, kommer att öka från 37 till 39 hämtningar per år inom tätort och från 26 till 39 hämtningar per år på landsbygden. Samtidigt

Xx anser att det finns andra sätt att uppmuntra till större intresse för sopsortering, och framför allt för möjligheten att kunna kompostera hemma bör utökas och uppmuntras. Vi behöver morötter i form av billigare taxor, inte dyrare.

minskar då de enskilda fastigheternas behov att köra förpackningar och tidningar med personbil till Återvinningsstation (ÅVS). För den som vill och har nytta av näringen från det egna hemkomposterade matavfallet i sin trädgård är det fortsatt möjligt att hemkompostera. Skillnaden är att vi inte längre föreslår en avgiftsminskning för hemkomposterare, i relation till de hushåll som sorterar ut sitt matavfall till insamling. Vi satsar istället på att nå riksdagens miljömål om en kraftigt ökad insamling av matavfall till rötning för att därigenom kunna ta tillvara både energin (biogas) och näringen (biogödsel till åkermark) ur matavfallet. I förslaget till avfallsföreskrifter föreslår vi dock fortsatt möjlighet till längre hämtningsintervall, var 4:e vecka för den som sorterar ut ALLT sitt matavfall till rötning eller hemkompostering. I taxeförslaget sänks samtidigt hämtningsavgiften med 300 kr, vilket medför en samlad renhållningsavgift om 2 900 kr istället för 3 200 kr. Föreskrifterna ger också upp till tre fastigheter möjlighet att dela på ett abonnemang. Varje fastighet betalar då hel grundavgift, medan hämtningsavgiften delas lika mellan de aktuella fastigheterna.

4 Xxxxx-Xxx och Xxxxx-Xxxxxx Xxxxxxxxx, 2016-09-02 Vi är två pensionärer som bor på landet, har idag månadshämtning och komposterar vårt matavfall, som ger värdefull jordförbättring till lerjorden, och vill inte att kommunen tar den ifrån oss. Övrigt avfall lämnas till ÅVS och ÅVC. Det blir inte mycket i soptunnan. Vår avgift höjs från 1 188 kr till 3 200 kr, en höjning med 170 %! Förslag: Kan man inte göra så, att de som har litet hushåll (ex vis pensionärer) och har godkänd varmkompost kan ansöka om reducerad taxa?

Xxxxxx kommentarer: För den som vill och har nytta av näringen från det egna hemkomposterade matavfallet i sin trädgård är det fortsatt möjligt att hemkompostera. Skillnaden är att vi inte längre föreslår en avgiftsminskning för hemkomposterare, i relation till de hushåll som sorterar ut sitt matavfall till insamling. Vi satsar istället på att nå riksdagens miljömål om en kraftigt ökad insamling av matavfall till rötning för att därigenom kunna ta tillvara både energin (biogas) och näringen (biogödsel till åkermark) ur matavfallet. I förslaget till avfallsföreskrifter föreslår vi fortsatt möjlighet till längre hämtningsintervall, var 4:e

vecka för den som sorterar ut ALLT sitt matavfall till rötning eller hemkompostering. I taxeförslaget sänks samtidigt hämtningsavgiften med 300 kr, vilket medför en samlad renhållningsavgift om 2 900 kr. Renhållningstaxan är en samlad renhållningsavgift som är uppdelad i en Grundavgift och en Hämtningsavgift. Grundavgift utgör betalning för drift och underhåll av kommunens återvinningscentraler samt arrendekostnad, hantering och behandling av hushållens farliga avfall, planerings- och utvecklingsarbete, administration, information samt andra kostnader av mer övergripande karaktär som inte rör själva insamlingen. Hämtningsavgift utgör betalning för hämtnings- och behandlingskostnader för hushållsavfall. I hämtningsavgift för en- och tvåbostadshus ingår normalt kärl, utrustning för matavfall, samt eventuell annan källsorteringsutrustning som genereras av respektive abonnemangstyp. Enligt taxeskissen beräknas den samlade renhållningsavgiften till 3 200 kr, varav grundavgiften är 1 570 kr och hämtningsavgiften 1 630 kr per år.

5 Malin och Xxxxxx Xxxxxx, 2016-09-02 Förslaget innebär 28 % höjning. För närvande avlämnas soporna osorterade. Sorterat avfall torde vara betydligt billigare än osorterat att hantera för entreprenören. Istället för en kraftig höjning borde de lägre hanteringskostnaderna komma kunden tillgodo med sänkt taxa eller åtminstone bibehållas då dessutom tunnorna tömmes varannan respektive var fjärde vecka. Alltså dubbelt så långt tidsintervall jämfört med idag.

Rambos kommentarer: Det billigaste systemet för insamling av hushållsavfall är det som finns i Munkedal idag: blandat mat- och restavfall från ett sopkärl som, utan annan hantering än omlastning från sopbil till större container, transporteras direkt till förbränning. Detta system är också sämst för miljön och underlättar inte för hushållen att källsortera sitt avfall till återvinning. Hämtningsintervall idag i Munkedal, inom tätort, är en gång varje vecka under maj – september och varannan vecka under oktober till april = 37 hämtningar per år. Förslagna hämtningsintervall:

Den nya sopbilen kräver i vissa fall dubbel bemanning vilket inte gör systemet mer kostnadseffektivt.
Varje kund får bekymmer med att hysa de nya enormt stora kärlen som påtagligt kommer att förfula omgivningen. Dessutom tillkommer dryga kostnader för nya uppställningsplatser på tomten.
Det är inte uteslutet att tömning av matavfallet var 14:e dag torde medföra luktproblem utgörande sanitär olägenhet i omgivningen särskilt sommartid. Abonnemang Hemsortering med 4-fack, = 39 tömningar. Kärl 1 med källsorterat matavfall och restavfall, tidningar och metallförpackning hämtas varannan vecka året runt. (26 tömningar) Kärl 2 med förpackningar av papper/kartong, plast samt färgat och ofärgat glas var 4:e vecka året runt. (13 tömningar)
Abonnemang Matavfall och restavfall = 26 tömningar. Brunt och grönt kärl töms varannan vecka året runt.
Blandat mat- och restavfall = 26 tömningar. Grönt kärl töms varannan vecka året runt.
Dubbelbemanning av 4-facksbil föreslås dels för att så effektivt som möjligt nyttja 4-fackbilen med ca 350 tömningar per dag mot ca 200 vid enkelbemanning, dels för att kunna uppfylla kraven på god arbetsmiljö och trafiksäkerhet inom bostadsområden med för trånga vändplatser.
Två stycken 4-fackskärl är större och upptar en markyta av ca 1,0 x 1,70 meter, jämfört med de mindre 140 l kärlen som behöver ca 0,7 x 1,10 meters markyta. Kostnader för uppställningsplats varierar utifrån markens beskaffenhet. Vi bedömer att många fastigheter redan idag har bra markytor som kan nyttjas som de är eller med mindre justering. På Rambos hemsida finns tips och förslag på enkla kärlhagar om fastighetsägaren vill kamouflera kärlen.
Att samla in matavfallet varannan vecka, enligt förslaget, är vedertaget hämtningsintervall runt om i Sverige och så sker sedan flera år tillbaka exempelvis i Orust och Uddevalla kommuner. Att öka hämtningsintervallen till varje vecka skulle kräva ytterligare fordon och personal och därmed ytterligare höja abonnemangsavgifterna.
Vi menar att all hantering av matavfall – insamling för rötning såväl som hemkompostering - medför risk för viss olägenhet i form av lukt, flugor och periodvis även fluglarver. Vi anser dock att det går

Tyngre fordon torde medföra ökat slitage på flertalet idag redan underdimensionerade vägar vilket även det ökar väghållarens (kundens) kostnader.
Två tunnor, en för matavfall och en för restavfall, torde fungera fullt tillfredställande. Idag har många för vana att avlämna glas, papper, plast och plåt vid återvinnings- stationerna, ett system som verkar fungera väl i Munkedal.
Det är orimligt att en- och tvåpersoners hushåll förses med 2x370 liter (totalt 740 liter) sopkapacitet.
Om 4-fackssystem ändå införes bör man, som i vissa andra kommuner, erbjuda 2x240 liters tunnor till reducerad kostnad. att lära sig hantera och minimera denna risk. Genom att låta matavfall rinna av i vasken och alltid slå in fisk-, skaldjurs- och köttrester extra noga i tidningspapper samt vid behov använda dubbla påsar, innan det läggs i kärlet minskas exempelvis fukten, som drar till sig flugorna, och lukten.
En traditionell sopbil har två axlar och 4-facks bilen har tre axlar som fördelar tyngden bättre. I praktiken blir vägbelastningen likvärdig. Däremot är 4-fackbilen något större än den traditionella sopbilen för att kunna tömma de separerade avfallsslagen. Det gör att den behöver något mer utrymme vid vändning. Samtidigt möter vi upp med en mindre sopbil som är både lättare och kräver mindre väg- och vändutrymme för det mindre vägnätet.
Plockanalyser, både våra egna och andra kommuners runt om i landet, visar att när man är hänvisad till ÅVS för källsortering, så innehåller soppåsen, som lämnas till förbränning, fortfarande en hel del förpackningar och tidningar.
Så här mycket förpackningar och tidningar, som Rambo kör till förbränning, läggs varje vecka i snitthushållets soppåse: Hushåll som inte sorterar ut matavfall: ca 3,2 kg Hushåll som sorterar ut matavfall: ca 1,2 kg Hushåll med 4-fackskärl: ca 0,6 kg.
Små hushåll kan dela ett abonnemang. § 43 ger upp till tre fastigheter möjlighet att dela på ett abonnemang. Varje fastighet betalar då hel grundavgift, medan hämtningsavgiften delas lika mellan de aktuella fastigheterna.
Erfarenhetsutbyte med andra kommuner med 4- fackskärl visar både på problem vid tömning av dessa mindre 4-fackskärl och större lagerhållningskostnader. Xxxx föreslår istället att små hushåll delar abonnemang med upp till tre grannhushåll.

Om en förändring ska ske förordar vi dock införandet av 2 st 140 liters kärl för vardera matavfall och restavfall. Ett krav bör vara att hämtning ska ske enligt schemalagda dagar.	Noteras. All hämtning schemaläggs. Xxxxx arbetar med kommunikation kring hämtningsschema och avisering inför tömning.
6 Xxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx och Xxxxx Xxxxxxxxx, 2016-09-02 Samma synpunkt som nr 4 Malin och Xxxxxx Xxxxxx, se ovan.	Xxxxxx kommentarer: Xxxxx svar som för synpunkt nr 4, se ovan.
7 Xxxxx Xxxxxxxxxx, 2016-09-01 Bra med sortering hemma, kommer sortera ännu mer, mycket bättre för miljön. Känns väldigt förlegat att idag 2016 slänga allt i samma soptunna. Det här ska vi ha!	Rambos kommentarer: Noteras
8 Xxxx-Xxxxxxx Xxxxxxxx, 2016-08-31 Fyrfacksystem är det bästa alternativ av de olika förslagen till avfallshantering. Men att ni vill ta bort rabatt för egen kompostering är inte bra. Rabatten ska utökas istället.	Xxxxxx kommentarer: Noteras För den som vill och har nytta av näringen från det egna hemkomposterade matavfallet i sin trädgård är det fortsatt möjligt att hemkompostera. Skillnaden är att vi inte längre föreslår en avgiftsminskning för hemkomposterare, i relation till de hushåll som sorterar ut sitt matavfall till insamling. Vi satsar istället på att nå riksdagens miljömål om en kraftigt ökad insamling av matavfall till rötning för att därigenom kunna ta tillvara både energin (biogas) och näringen (biogödsel till åkermark) ur matavfallet. I förslaget till avfallsföreskrifter föreslår vi dock fortsatt möjlighet till längre hämtningsintervall, var 4:e vecka för den som sorterar ut ALLT sitt matavfall till rötning eller hemkompostering. I taxeförslaget sänks samtidigt hämtningsavgiften med 300 kr, vilket medför en samlad renhållningsavgift om 2 900 kr istället för 3 200 kr.
9 Xxxx Xxxxxxx, 2016-09-01 Varför ändra ett system som fungerar utmärkt?	Rambos kommentarer: Plockanalyser, både våra egna och andra kommuners runt om i landet, visar att när man endast har ett sopkärl för blandat mat- och restavfall så innehåller soppåsen, som lämnas till

Var skall man ställa dessa gigantiska behållare?
Och hur skall man separera allt i köket där utrymmet också är begränsat? Skall man springa ut till kärlen med varje liten sak? Att allt kommer på rätt plats kommer dessutom att kräva disciplin och stor noggrannhet av hushållen.
Vi är totalt nöjda med det nuvarande systemet. Trots att vi just nu har två blöjbarn räcker en månatlig hämtning av vårt 190 l kärl. Blöjor tar mycket plats – undrar hur en barnfamilj skall få plats med blöjorna i de föreslagna kärlen.
Våra tidningar (mest reklam) förpackningar, glas och metallburkar lämnar vi som regel en gång i månaden i någon återvinningscentral i vår närhet. Betr. Tidningar undrar vi också varför de föreslagna kärlen skall ha så mycket plats för dessa. Hur många har en daglig tidning nuförtiden? förbränning, fortfarande en hel del förpackningar och tidningar. Dessutom ställer nationella miljömål numera krav på kommunerna att samla in utsorterat matavfall till rötning för produktion av biogas och biogödsel.
Erfarenheten visar att problematiken med kärlplacering inte är så stor som man tänker vid första anblick av sopkärlen. Vid eventuella problem med kärlplacering kan fastighetsägaren kontakta vår kundsamordnare för diskussion och råd om möjliga lösningar, såsom enkel förankring av kärlen, dragvägstillägg etc.
Att i hushållet sortera förpackningar och tidningar är ingen skillnad mot idag. Det är sedan flera år tillbaka fastställt i lagen om producentansvar att hushållen ska lämna förpackningar och tidningar i de system som producenterna tillhandahåller, dvs. nuvarande Återvinningsstationer (ÅVS). Med fyrfackskärl behöver hushållen inte längre ha stora utrymmen i varken köket, källaren eller garaget för sina sorterade förpackningar innan de körs till ÅVS. Lägg istället alla förpackningar i en kasse och sortera rätt direkt i 4-fackskärlen när kassen är full. Disciplinen/kravet att sortera rätt är lika stor oavsett om det sker till fyrfackskärl eller till de olika behållarna på ÅVS.
4-fackskärlens fack för restavfall är på 155 liter med tömning varannan vecka. Detta motsvarar 310 liter i månaden.
Det är fortfarande många hushåll som har kvar sina papperstidningar, även om allt fler väljer andra medier idag. I facket för tidningar läggs även annat papper såsom tidskrifter, veckotidningar, broschyrer, reklamblad, och skrivpapper. 4-fackskärlens fackindelning var en av de frågor som noga undersöktes i testet med 485 hushåll som pågick under 1 års tid i Lysekil. Utvärderingen visade att aktuell indelning var den mest optimala utifrån hushållens varierande behov.

Nej, förslaget får tummen ner av oss. Det behövs inte och kommer dessutom kosta hushållen mer pengar. Att taxan för vanliga kärl skall vara på samma nivå som de nya behållarna förefaller inte vara logisk. Xxxxx får väl också en slant för avfallet som kan återanvändas och det borde hushållen komma tillgodo. Det räcker med alla dessa taxehöjningar i en av landets dyraste kommuner.	Noteras Se Rambos kommentar om miljöstyrande avgifter i taxan och om nuvarande organisation kring återvinning av förpackningar och tidningar via ÅVS under synpunkt nr 11, Xxxxx Xxxxxxxx. Noteras
10 Xxxxxxx Xxxxxxxxx och Xxxxx Xxxxxxxxx, 2016-08-26 Fastigheten Aspeskogen 1:1 anser att dagens hämtningsplats är undermålig. (Bild på flera kärl som står uppsamlade på en gemensam plats är medskickad yttrandet.) Hantering i fyrfackskärl är vad vi vill ha vid/i anslutning till vår fastighet. Som åretruntboende är vi inte nöjda med dagens sophantering.	Xxxxxx kommentarer: Xxxxx arbetar sedan flera år tillbaka med fram- flyttning av kärl till gemensamma uppsamlings- platser för de fastigheter som ligger längs vägar som varken medger framkomlighet för traditionell sopbil eller har tillräcklig vändmöjlighet. Vägen fram till er fastighet är en av dessa vägar. Vid införandet av ett nytt insamlingssystem inför vi också mindre sopbil för de mindre vägarna. Bilen kräver mindre väg- och vändutrymme än vanlig sopbil. Denna bil kan dock bara utrustas med två fack och kommer därmed endast att kunna hämta sorterat matavfall och restavfall via två kärl. För de fastigheter som vill ha fyrfackskärl, där 4- facksbilen inte kan komma fram, är fortfarande framflyttning av kärl till närmsta framkomliga väg enda lösningen. Ett tips för att minska antalet kärl vid uppsamlings- platsen är att dela kärl med granne. Upp till tre fastigheter kan dela på ett valfritt abonnemang. Noteras
11 Xxxxx Xxxxxxxx, 2016-07-13 Jättebra! Med nya sopkärl för man kan sortera direkt. Då borde det dessutom bli mer rätt sorterat än vid återvinningsstationerna. Rätt med en gång. Jag är helårsboende på landsbygden i Munkedals kommun. Jag kan tänka mig att betala mer för sådana kärl. Xxxx	Xxxxxx kommentarer: Noteras

boende kan nås med en större sopbil. Jag källsorterar redan, men lämnar själv till återvinningsstation.
Idag betalar jag 1913 kr/år för ett 140 l kärl som töms varannan vecka. För mig känns det för mycket med en abonnemangsavgift på 3 200 kr/ år. Mer ok med max 2 500 kr/år.
Tycker även det är konstigt att fyrfackskärlsabonnemang och sorterat matavfall och restavfall ska kosta lika mycket. Det senare borde vara billigare. Om vi vill att folk ska välja något av dessa abonnemang föreslår jag att ni sänker den föreslagna abonnemangsavgiften. Ekonomiskt blir det svårt för mig att välja dessa abonnemang med föreslagen avgift – men jag skulle väldigt gärna ha dem. Såg inte abonnemangsförslaget där det endast är ett kärl på 190 l för restavfall för 4 700 kr. Det är en hutlös summa jämfört med vad jag idag betalar (1913 kr för ett 140 l kärl). Mer än dubbelt så mycket. Jag förstår varför ni har det abonnemanget som det dyraste, då kommer man ju tjäna på att källsortera – vilket är bra tänkt från er
Renhållningstaxan är en samlad renhållningsavgift som är uppdelad i en Grundavgift och en Hämtningsavgift.
Grundavgift utgör betalning för drift och underhåll av kommunens återvinningscentraler samt arrendekostnad, hantering och behandling av hushållens farliga avfall, planerings- och utvecklingsarbete, administration, information samt andra kostnader av mer övergripande karaktär som inte rör själva insamlingen.
Hämtningsavgift utgör betalning för hämtnings- och behandlingskostnader för hushållsavfall. I hämtningsavgift för en- och tvåbostadshus ingår normalt kärl, utrustning för matavfall, samt eventuell annan källsorteringsutrustning som genereras av respektive abonnemangstyp.
Enligt taxeskissen beräknas den samlade renhållningsavgiften till 3 200 kr, varav grundavgiften är 1 570 kr och hämtningsavgiften 1 630 kr per år.
Avgifterna i taxan är miljöstyrande. Det innebär att det abonnemang som ger mest miljönytta, med källsortering och återvinning, har den lägsta hämtningsavgiften.
Plockanalyser, både våra egna och andra kommuners runt om i landet, visar att när man är hänvisad till ÅVS för källsortering, så innehåller soppåsen, som lämnas till förbränning, fortfarande en hel del förpackningar och tidningar.
Så här mycket förpackningar och tidningar, som Rambo kör till förbränning, läggs varje vecka i snitthushållets soppåse: Hushåll som inte sorterar ut matavfall: ca 3,2 kg Hushåll som sorterar ut matavfall: ca 1,2 kg Hushåll med 4-fackskärl: ca 0,6 kg.

sida. Ibland måste man nog ta till skillnad i pris för att ”tvinga” folk att välja det bättre alternativet. Så om det blir en sådan prisskillnad mellan abonnemangen kommer jag naturligtvis att välja förslaget med fyrfackskärl, då slipper jag åka till återvinningsstationen. Dock tycker jag ändå att det är en alldeles för stor prishöjning. Har ni räknat på vad ni kommer spara på att det blir mindre förpackningar osv vid återvinningsstationerna? Kanske kan ni ändå ”vinna” ekonomiskt på att ta ut en lägre abonnemangsavgift i så fall? För mig skulle en rimlig avgift/år vara: Fyrfackskärl 2 500 kr/år Mat + restavfall 3 000 kr/år Delad - ingen åsikt Endast ett kärl för restavfall 3 500 kr/år Det är ändå saftiga ökningar från hur det är nu. (för oss som ändå redan källsorterar) Tack för att ni vill ha in synpunkter – hoppas ni överväger dem.

Idag ansvarar varje kommun enligt lag för insamling och hantering av allt hushållsavfall som uppstår i kommunen medan förpacknings- producenterna i Sverige, via sin organisation FTI AB, ansvarar för insamling och återvinning av samma hushålls förpackningar och tidningar. FTI AB:s insamling sker på återvinningsstationer (ÅVS). Rambo är endast en entreprenör som utför tömning av behållarna på uppdrag av FTI. Rambo föreslagna avgiftsnivåer i taxeskissen är beräknade utifrån kostnadstäckning för renhållningsverksamheten i kommunen.

12 Xxxxx Xxxxxx, 2016-08-11 Fick se förslaget till ny lokal avfallsföreskrifter för insamling av hushållsavfall i Munkedals kommun och därmed uppkom det en hel del frågor som jag hoppas kunna få svar på. 1. De skissade abonnemangsavgifterna är det med moms eller tillkommer det? 2. Vi som har tömning endast 4 gånger per år hur går det för oss?

Rambos kommentarer: Moms ingår i de skissade avgifterna. Xxxxx föreslår att hämtningsintervall för restavfall en gång per kvartal inte längre kan nytecknas. Det gamla beslutet är personligt, ett så kallat gynnande förvaltningsbeslut. Det innebär att beviljade undantag enligt tidigare gällande

3. Vi som komposterar själva och det ingår i gårdens kretslopp, vi ska väl inte betala för något som inte används? Jag har svårt att förstå att det varit rabatterat innan, det är väl de som skickar sitt matavfall med soporna som har och skall betala.
4. Vi som redan har tillstånd för både kompostering och eget omhändertagande av avloppsfraktioner från enskild avloppsanläggning ska väl inte behöva söka på nytt om det bli nya avfallsföreskrifter?
5. Ett mer rättvist system borde kanske väl avfallsföreskrifter, om t ex hämtning 1 gång per kvartal, fortsätter att gälla. Sker förändringar på fastigheten, som gör att förutsättningarna inte längre uppfylls, upphör det gamla beslutet att gälla och kan därefter inte nytecknas.
I Munkedals kommun har insamlingen och taxan varit baserade på att hushållet lämnar blandat mat- och restavfall. Avgiften för abonnemang med glesare hämtningsintervall, under förutsättning att matavfallet hemkomposterats, har hittills haft en lägre avgift, genom en miljöstyrande taxa med ”kompostrabatt”.
Miljöstyrningen vi föreslår i den nya taxeskissen är att avgiften för blandat mat- och restavfall fortsatt är högre än avgiften för den som sorterar ut sitt matavfall.
Det nya förslaget jämställer alla som sorterar ut sitt matavfall, dvs lika avgift oavsett insamling till biogas eller hemkompostering. Anledningen är att ur insamlat matavfall utvinns både energi i form av biogas och växtnäring/ biogödsel, medan det vid hemkompostering utvinns endast växtnäring/ biogödsel.
Den som vill fortsätta hemkompostera sitt matavfall för växtnäring/biogödsel för egen odling gör naturligtvis det, men avgiften blir den samma.
I undantagen ger vi dock möjlighet att anmäla om glesare hämtningsintervall av restavfallet, till var 4:e vecka. Hämtningsavgiften minskar då med ca 300 kr.
De gamla besluten är personliga, s.k. gynnande förvaltningsbeslut. Det innebär att beviljade undantag enligt tidigare gällande avfallsföre- skrifter fortsätter att gälla. Sker förändringar på fastigheten, som gör att förutsättningarna inte längre uppfylls, upphör det gamla beslutet att gälla.
Rambo har, i samarbete med kommunerna

vara att man betalade sina sopor efter xxxx? Lysekil, Sotenäs, Munkedal och Tanum, tittat på olika alternativ till källsortering och insamling av hushållavfall, bland annat insamling i olikfärgade påsar, viktbaserad taxa, olika typer av kärl etc. Erfarenhetsutbyte inom branschen i Sverige, liksom plockanalyser gjorda under vårt eget test 2014/2015, visar att full källsortering och fastighetsnära insamling av matavfall, restavfall, förpackningar och tidningar ger det miljömässigt bästa resultatet med mest källsorterat hushållsavfall till återvinning och därmed minst blandat avfall till förbränning.

Jämförelse investering och driftskostnader, Munkedals kommun

(Investering görs inom ramen för entreprenaden – betalas löpande via entreprenörsersättning)

Bedömd investering enligt Xxxxxx förslag, Alternativ 1 (Insamlingssystem med Hemsortering i fyrfackskärl) (kr)		Bedömd investering enligt Alternativ 2 (Insamlingssystem för enbart sorterat matavfall och restavfall) (kr)
1 st 4-facksfordon + skiftkörning 0,3 fordon	3 000 000	1 st 2-facksfordon	1 5000 000
1,5 st små fordon + skiftkörning 0,3 fordon	1 275 000	1,5 st små fordon	1 275 000
0,25 st stor 1-facksfordon (delas av 3 kommuner)	375 000	0,25st stor 1- facksfordon	375 000
1 st fordon för kärlutsättning mm	500 000	1 st fordon för kärlutsättning mm	500 000
4-fackskärl, bruna och gröna kärl, inkl montering och utsättning	8 726 000	Bruna och gröna kärl, inkl montering och utsättning	3 680 000
Summa bedömd investering	13 876 000	Summa bedömd investering	7 330 000

	Årlig driftkostnad enligt Xxxxxx förslag, Alternativ 1 som ska täckas av renhållningstaxans hämtningsavgift (kr/år)	Årlig driftkostnad enligt Alternativ 2 som ska täckas av renhållningstaxans hämtningsavgift (kr/år)
Kapitalkostnad fordon (avskrivning och ränta*)	765 000	530 000
Kapitalkostnad kärl (avskrivning och ränta*)	1 311 000	680 000
Insamlingskostnad (personal, lokal- och garagehyra, drivmedel, service och reparationer, gemensamma platser, matavfallspåsar)	3 887 000	3 380 000
Kostnad för uttransport och behandling av allt hushållsavfall, exkl farligt avfall	1 300 000	1 300 000
Summa driftkostnad – hämtningsavgift	7 263 000	5 890 000

* Kapitalkostnad utifrån 5 % kalkylränta och 8 års avskrivning på både fordon och kärl.

Fortsättning på Årlig driftkostnad - Se nästa sida!

	Årlig driftkostnad enligt Xxxxxx förslag, Alternativ 1 som ska täckas av renhållningstaxans grundavgift (kr/år)	Årlig driftkostnad enligt Alternativ 2 som ska täckas av renhållningstaxans grundavgift (kr/år)
Kostnad för drift av avfallsanläggning/ÅVC Hästesked (kapitalkostnader för anläggningar och maskiner, personal, drivmedel, service och reparationer)	3 317 000	3 317 000
Kostnad för uttransport och behandling av farligt avfall	458 000	458 000
Kostnad för drift av kontor (personal, hyra, växel, telefoner, datorer, programlicenser, kopiering, porto) för kundservice, register- hållning, fakturering, planering och utveckling etc	1 053 000	1 053 000
Kostnad för valprocess under införande av nytt insamlingssystem och löpande informations- insatser	300 000	300 000
Arrende till Munkedals kommun för anläggning/ ÅVC Hästesked	1 228 500	1 228 500
Summa driftkostnad - grundavgift	6 356 500	6 356 500
Total årlig driftkostnad	13 619 500	12 246 500

Jämförelse renhållningsavgifter, Munkedals kommun

Abonnemang för en- och tvåbostadshus	År 2016 Renhållningsavgift (kr/år)	Rambos förslag, Alternativ 1 (Insamlingssystem med Hemsortering i fyrfackskärl) Renhållningsavgift (kr/år) Inkl grundavgift 1570 kr	Alternativ 2 (Insamlingssystem för enbart sorterat matavfall och restavfall) Renhållningsavgift (kr/år) Inkl grundavgift 1570 kr
Hemsortering i fyrfackskärl
Helårsboende	-	3200	-
Fritidsboende	-	2700	-
Sorterat matavfall och restavfall (grönt + brunt kärl/egen kompost)
Helårsboende	1913 (tätort - kompost) 1188 (glesbygd -kompost)	3200	2800
Fritidsboende	1 192 (tätort - kompost) 513 (glesbygd -kompost)	2700	2300
Blandat mat- och restavfall (grönt kärl)
Helårsboende	2502 (tätort) 1913 (glesbygd)	4700	4300
Fritidsboende	1545 (tätort) 1 192 (glesbygd)	4200	3800
Del i gemensamma kärl/skåp
Helårsboende - Sorterat matavfall och restavfall	1188 (kompost)	2700	2300
Helårsboende - Blandat mat- och restavfall	2222	4200	3800
Fritidsboende - Sorterat matavfall och restavfall	--	2400	2000
Fritidsboende - Blandat mat- och restavfall	--	3900	3500

Bilaga F

Skiss Renhållningstaxa, Munkedals kommun

Insamling av hushållsavfall – Fast avfall - med nytt insamlingssystem som möjliggör Hemsortering i fyrfackskärl för hushållsavfall från en- och tvåbostadshus

Innehåll

Taxekonstruktion och förutsättningar 2

Införande av nytt insamlingssystem 2

1. Hushållsavfall – Fast avfall 3

1.1. En- och tvåbostadshus – Helårsboende 4

1.2. Del i Gemensamt kärl – Helårsboende 4

1.3. En- och tvåbostadshus – Fritidsboende 5

1.4. Del i Gemensamt kärl – Fritidsboende 5

1.5. Flerfamiljshus 6

1.6. Verksamheter med avfall som är jämförligt med hushållsavfall 6

Taxekonstruktion och förutsättningar

Taxeskissen utgör underlag inför beslut om nya avfallsföreskrifter, med ett nytt insamlingssystem som möjliggör Hemsortering i fyrfackskärl, och bygger på en kostnadsnivå som om det nya insamlingssystemet skulle införas i januari 2017.

Kostnaden för själva insamlingsarbetet baseras på Rambos kostnader för insamling i egen regi i Lysekils kommun.

Taxans konstruktion är miljöstyrande med lägre hämtningsavgift för abonnemangsformer med krav på utsortering av allt matavfall till insamling eller hemkompost och högre hämtningsavgift för abonnemangsformer som medger blandat mat- och restavfall.

Taxans hämtningsavgift är beräknad utifrån att ca 80 % av alla villahushåll väljer utsortering av matavfall och att ca 20 % väljer det dyrare alternativet med blandat mat- och restavfall.

Utöver normala kostnadsförändringar är det flera kostnadsfaktorer som är svåra att förutse idag (december 2016). De tre största faktorerna är:

• Insamling av hushållsavfall i Sotenäs, Munkedal och Tanums kommuner sker via gemensam upphandlad entreprenör. Nu gällande avtal upphör 2018-09-30. Xxxxx kommer under våren 2017 därför att göra en ny upphandling av det insamlingssystem som respektive kommunen beslutar om. Avtalstiden kommer att vara 8 år med möjlig förlängning ytterligare 2 år, det vill säga en avtalstid fram till september 2026/2028. De nya entreprenörspriserna kommer att ligga till grund vid beräkningen av hämtningsavgiften i den kommande renhållningstaxan.

• Behandlingskostnaden vid förbränning visar en stigande trend. Nationellt utreds behovet av en avfallsskatt på förbränning av avfall vilket ytterligare skulle öka kostnaden. Utredningen ska redovisas senast 1 juni 2017.

• Regeringen diskuterar att överföra ansvar för insamling av förpackningar och tidningar från producenternas organisation Förpacknings- och Tidningsinsamlingen AB (med insamling via återvinningsstationer) till kommunerna. Man föreslår samtidigt krav högre tillgänglighet (exempelvis genom fastighetsnära insamlingssystem) än vad dagens återvinningsstationer medger. Med Hemsortering i fyrfackskärl är kommunen väl förberedd inför detta eventuellt tillkommande ansvar. Rambo, liksom flera andra kommuner som infört fastighetsnära insamling, undersöker möjligheten att själva redan nu avsätta insamlat återvinningsmaterial och därigenom få en intäkt.

Kommunfullmäktige kommer senast våren 2018 att få underlag till beslut om fullständig renhållningstaxa att börja gälla 2018-10-01.

Införande av nytt insamlingssystem

Nytt insamlingssystem för fast hushållsavfall för en- och tvåbostadshus avses införas etappvis för ett geografiskt område i taget. Detta innebär att de nya avfallsföreskrifternas bestämmelser om nya abonnemangsformer och hämtningsintervall (25-26§§) börjar gälla etappvis i samband med införandet.

Fram till att det nya insamlingssystemet införs gäller abonnemangsform och hämtningsintervall enligt tidigare beslutade avfallsföreskrifter från 1994-02-23 samt därtill hörande renhållningstaxa.

1. Hushållsavfall – Fast avfall

Grundavgift

Grundavgift tas ut per hushåll eller verksamhet. Den utgör betalning för drift och underhåll av kommunens återvinningscentraler samt arrendekostnad, hantering och behandling av hushållens farliga avfall, planerings- och utvecklingsarbete, administration, information samt andra kostnader av mer övergripande karaktär som inte rör själva insamlingen.

Samtliga fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare med hushållsliknande avfall, ska erlägga grundavgift.

Hämtningsavgift

Hämtningsavgift utgör betalning för hämtnings- och behandlingskostnader för hushållsavfall.

I hämtningsavgift för en- och tvåbostadshus ingår normalt kärl, utrustning för matavfall, samt eventuell annan källsorteringsutrustning som genereras av respektive abonnemangstyp, såvida inget annat anges. Flerfamiljshus och verksamheter köper kärl och utrustning eller hyr av Rambo.

Samlad renhållningsavgift

I den samlade renhållningsavgiften ska tillämplig grundavgift och hämtningsavgift för aktuella abonnemang summeras. Alla priser är inklusive lagstadgad moms om inget annat anges.

1.1. En- och tvåbostadshus – Helårsboende

Vid abonnemang Hemsortering i 4-fackskärl hämtas avfallet i kärl 1 varannan vecka respektive kärl 2 var fjärde vecka, året runt.

Vid abonnemang Sorterat matavfall och restavfall hämtas avfallet varannan vecka, året runt. Vid abonnemang Blandat mat- och restavfall hämtas avfallet varannan vecka, året runt.

Vid delat abonnemang sker hämtning i enlighet med vald abonnemangsform.

Längre hämtningsintervall till var 4:e vecka för restavfall, beviljat enligt avfallsföreskrifternas undantag (42§), ger reduktion av hämtningsavgiften med 300 kr per år.

Extra hämtning kan beställas mot avgift.

Abonnemangstyp	Kärl*	Grundavgift (kr)	Hämtningsavgift (kr)	Samlad renhållnings- avgift (kr)
Hemsortering i 4- fackskärl	370 liter, kärl 1 370 liter, kärl 2	1 570	1 630	3 200
	140 liter för
Sorterat matavfall och restavfall	matavfall** 140 liter för	1 570	1 630	3 200
	restavfall**
Blandat mat- och restavfall	190 liter **	1 570	3 130	4 700
Delat abonnemang	I enlighet med beviljat beslut om undantag	1 570	Delad hämtningsavgift	Summan av grundavgift och delad hämtningsavgift
Exempel Två fastigheter delar Hemsortering i 4-fack – avgift per fastighet	370 liter, kärl 1 370 liter, kärl 2	1 570	815	2 385
Längre hämtnings- intervall av restavfall - var 4:e vecka		1 570	1 330	2 900 kr

*Kärl ingår i hämtningsavgiften och tillhandahålls av Rambo.

**Ordinarie kärlstorlek – större kärl kan beställas till särskild avgift.

1.2. Del i Gemensamt kärl – Helårsboende

Vid abonnemang Del i gemensamt kärl hämtas avfallet efter behov, minst varannan vecka, året runt.

Abonnemangstyp	Kärl/Kärlskåp*	Grundavgift (kr)	Hämtningsavgift (kr)	Samlad renhållnings- avgift (kr)
Sorterat matavfall och restavfall	Gemensamma kärl på anvisad plats	1 570	1 130	2 700
Blandat mat- och restavfall	Gemensamma kärl på anvisad plats	1 570	2 630	4 200

1.3. En- och tvåbostadshus – Fritidsboende

Vid abonnemang Hemsortering i 4-fackskärl hämtas avfallet i kärl 1 varannan vecka respektive kärl 2 var fjärde vecka, under perioden april-september (vecka 14-39).

Vid abonnemang Sorterat matavfall och restavfall hämtas avfallet varannan vecka, under perioden april- september (vecka 14-39).

Vid abonnemang Blandat mat- och restavfall hämtas avfallet varannan vecka, under perioden april- september (vecka 14-39).

Vid delat abonnemang sker hämtning i enlighet med vald abonnemangsform.

Längre hämtningsintervall till var 4:e vecka för restavfall, beviljat enligt avfallsföreskrifternas undantag (42§), ger reduktion av hämtningsavgiften med 150 kr per år.

Extra hämtning, liksom hämtning under perioden oktober-mars, kan beställas mot avgift.

Abonnemangstyp	Kärl*	Grundavgift (kr)	Hämtningsavgift (kr)	Samlad renhållnings- avgift (kr)
Hemsortering i 4- fackskärl	370 liter Kärl 1 370 liter Kärl 2	1 570	1 130	2 700
Sorterat matavfall och restavfall	140 liter för matavfall** 140 liter för restavfall**	1 570	1 130	2 700
Blandat mat- och restavfall	190 liter **	1 570	2 630	4 200
Delat abonnemang Exempel Två fastigheter delar Hemsortering i 4-fack – avgift per fastighet	I enlighet med beviljat beslut om undantag 370 liter, kärl 1 370 liter, kärl 2	1 570 1 570	Delad hämtningsavgift 565	Summan av grundavgift och delad hämtningsavgift 2 135
Längre hämtnings- intervall av restavfall - var 4:e vecka		1 570	980	2 550 kr

*Kärl ingår i hämtningsavgiften och tillhandahålls av Rambo..

**Ordinarie kärlstorlek – större kärl kan beställas till särskild avgift.

1.4. Del i Gemensamt kärl – Fritidsboende

Vid abonnemang Del i gemensamt kärl hämtas avfallet efter behov, minst varannan vecka, under perioden april-september (vecka 14-39).

Abonnemangstyp	Kärl/Kärlskåp*	Grundavgift (kr)	Hämtningsavgift (kr)	Samlad renhållningsavgift (kr)
Sorterat matavfall och restavfall	Gemensamma kärl på anvisad plats	1 570	830	2 400
Blandat mat- och restavfall	Gemensamma kärl på anvisad plats	1 570	2 330	3 900

1.5. Flerfamiljshus

Abonnemangstyp	Kärl*	Grundavgift (kr per lägenhet och år)	Hämtningsavgift vid hämtning varannan vecka (kr per kärl och år)	Hämtningsavgift vid hämtning varje vecka (kr per kärl och år)
Sorterat matavfall	140 liter för
och restavfall	matavfall
		785	2 550	4 200
	240 liter för
	restavfall
	140 liter för
	matavfall
		785	3 050	4 700
	370 liter för
	restavfall
	190 liter för
	matavfall
		785	4 050	5 700
	660 liter för
	restavfall
Blandat mat- och restavfall	240 liter	785	3 550	5 800
	370 liter	785	4 050	6 500
	660 liter	785	5 050	7 500

*Flerfamiljshus köper kärl och utrustning eller hyr av Xxxxx till självkostnadspris.

1.6. Verksamheter med avfall som är jämförligt med hushållsavfall

Alla verksamhetspriser anges exklusive moms.

Grundavgift om 628 kr/år (785 kr inkl. moms) debiteras varje verksamhet, utöver hämtningsavgift enligt nedan.

Kärl*	Hämtningsavgift (kr per kärl och hämtningstillfälle)
	vid schemalagd hämtningsintervall, som regel minst varannan vecka, året runt eller per säsong		vid enstaka hämtning
	Matavfall	Restavfall/Blandat avfall	Matavfall	Restavfall/Blandat avfall
140 liters kärl	30	55	80	105
190 liters kärl	40	75	90	125
240 liters kärl	-	90	-	140
370 liters kärl	-	110	-	160
660 liters kärl	-	170	-	220

*Verksamheter köper kärl och utrustning eller hyr av Xxxxx till självkostnadspris.

Större Behållare	Hämtningsavgift	Behandlingsavgift
Container*	Pris per tömning enligt självkostnad	Pris per ton eller m3 enligt självkostnad för respektive avfallsslag
Djupbehållare	Pris per tömning enligt självkostnad	Pris per ton eller m3 enligt självkostnad för respektive avfallsslag

*Verksamheter hyr container av Xxxxx till självkostnadspris.