Ärendet. Avesta kommun inkom den 8 maj med en ansökan om inträde i den gemensamma nämnden för upphandlingssamverkan (GNU). GNU beslutade den 13 juni 2019 att föreslå samverkande kommuners fullmäktige att anta Avesta kommun som ny medlem från och med 1 januari 2020. Kommunstyrelsens förvaltningskansli i Ludvika fick även uppdrag att ta fram en tjänsteskrivelse till reviderat samarbetsavtal, reglemente och upphandlingspolicy som sedan ska skickas ut till respektive samverkande kommuner för antagande i respektive fullmäktige för antagande. I en utredning, daterad den 12 juni 2019, som upphandlingscenter har tagit fram beskrivs det tydligare kring vad som kan förväntas vid ett inträde från Avesta. I utredningen framgår: - De ekonomiska och organisatoriska konsekvenserna för UpphandlingsCenter (UHC), ägarkommunerna och Avesta kommun. - Risk- och konsekvensanalys. - Tidplan för ev. implementering. - Förslag till ändringar i samarbetsavtal och reglemente. De samverkande kommunerna ska senast 1 oktober 2019 inkomma med svar till Ludvika kommun om Avesta kommuns inträde i den gemensamma nämnden för upphandlingssamverkan. Kommunstyrelsens beslut är enligt förslag från arbetsutskottet. Forts. § 95 - Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut, 2019-08-27 § 103 - Tjänsteskrivelse ekonomikontoret, daterad 2019-08-18 - Missivbrev från UpphandlingsCenter i Ludvika kommun, daterat 2019-06-20 - Reglemente för Gemensam nämnd mellan Falun, Borlänge, Gagnef, Hedemora, Ludvika, Säter och Avestas kommuner avseende upphandlingssamverkan med gemensamt Upphandlingscenter, revideringsförslag daterat 2019-06-13 - Samarbetsavtal för Gemensam nämnd mellan Falun, Borlänge, Gagnef, Hedemora, Ludvika, Säter och Avestas kommuner avseende upphandlingssamverkan med gemensamt Upphandlingscenter, revideringsförslag daterat 2019-06-13 - Beslut, Antagande av Avesta kommuns ansökan om deltagande i upphandlingssamverkan, Gemensamma nämnden för upphandlingssamverkan § 17, 2019-06-13 - Utredning om anslutning av Avesta kommun till den gemensamma nämnden för upphandlingssamverkan, Upphandlingscenter Falun Borlänge regionen, 2019-06-12 - Riskanalys – Utvidgning med ny kommun (Avesta) till Upphandlingscenter, Ludvika kommun, daterad 2019-04-11 Xxxxx Xxxxxxx (M) föreslår bifall till arbetsutskottets förslag.
Ärendet. Vid Stockholm Xxxxxxx AB styrelsemöte den 9 december 2004 beslutades att ge verkställande direktören i uppdrag att träffa avtal med Strängnäs kommun om byggande av vattenledning och leverans av vatten till Strängnäs. Den 27 mars 2006 godkände kommunfullmäktige i Strängnäs att avtal träffas med Stockholm Vatten AB om en vattenledning och leverans av vatten. Också Ekerö kommun önskar ansluta sig på sträckan Norsborg-Rasta, som utgör vattenledningens första 11 km. Avtal mellan Stockholm och Ekerö om leverans av vatten till Ekerö kommun har förelegat sedan 1967 som avsett försörjning av Ekerös tätorter Tappström och Träkvista och omkringliggande bebyggelse, uppgående till drygt 1 Mm³ vatten/ år. Genom att ansluta sig till den nya Strängnäsledningen vid Helgö och Rasta kommer Ekerö att kunna lägga ned sina vattenverk i Skytteholm, Löten och Adelsö för att i befintliga och nya ledningar kunna distribuera vatten till de områden som dessa verk för närvarande försörjer på Munsö, Helgö, Färingsö och Adelsö. Inledningsvis beräknas tillkommande leverans för Stockholm Vatten till Ekerö komma att uppgå till ca 500 000 m³ per år för att därefter öka med en förväntad växande bebyggelse inom områdena. Stockholm Vattens täckningsbidrag från projektet uppges vara proportio- nella mot leveransvolymerna. I och med anslutningen av Xxxxx ökar förvänta- de leveransvolymer med ca 20 procent jämfört med om endast Strängnäs vore kund för ledningssystemet. Styrelsen för Stockholm Vatten AB beslutade den 20 april 2006 att för egen del godkänna bilagda avtalsutkast med Strängnäs respektive Ekerö kommun; att hos kommunfullmäktige i Stockholm hemställa om godkännande av avtals- utkasten med Strängnäs respektive Ekerö kommun, samt att underförutsättning av kommunfullmäktiges godkännande av avtalsutkasten ge verkställande di- rektören i uppdrag att underteckna avtalen med Strängnäs respektive Ekerö kommun, med innehåll som i allt väsentligt överensstämmer med avtalsutkas- ten samt därefter återkomma till styrelsen med anmälan av träffade avtal. Vid Stockholm Xxxxxxx AB styrelsemöte den 9 december 2004 beslutades att ge verk- ställande direktören i uppdrag att träffa avtal med Strängnäs kommun om byggande av vattenledning och leverans av vatten till Strängnäs. Den 27 mars 2006 godkände kommunfullmäktige i Strängnäs att avtal träffas med Stockholm Vatten AB om en vattenledning och leverans av vatten. Också Ekerö kommun önskar ansluta sig på sträckan Norsborg-Rasta, som utgör vattenledningens...
Ärendet. I skollagens 29 kap. 9 §, klargörs att kommunen har ett aktivitetsansvar för ungdomar. Aktivitetsansvaret innebär att hemkommunen under året löpande ska hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta som • Inte har fyllt 20 år • Har fullgjort sin skolplikt eller har blivit folkbokförda i landet vid en tidpunkt då de inte har skolplikt • Inte genomfört utbildning i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning • Inte har gymnasieexamen • Inte har ett gymnasiesärskolebevis och • Inte har fullföljt utbildning som motsvarar gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan med godkänt resultat För de ungdomar som berörs ska kommunen erbjuda lämpliga individuella åtgärder som i första hand ska syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. I Ulricehamns kommun är aktivitetsansvaret organiserat under verksamhetsområde Tingsholm inom sektor lärande. Ansvaret bedrivs i samverkan och samarbete med Ulricehamns kommuns arbetsmarknadsenhet. Som stöd i arbetet har en handlingsplan med rutiner för kommunalt aktivitetsansvar, KAA, i Ulricehamns kommun utarbetats. Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar att anta handlingsplanen. Barn- och utbildningschef Verksamhetschef Tingsholm Författningshandboken Gülsen Özdenkos Xxxxx Xxxxxxx Barn- och utbildningschef Verksamhetschef Tingsholm Sektor lärande Sektor lärande Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxx
Ärendet. Detaljplanen för del av Dansered 1:64 m.fl. Airport City del 4 vann laga kraft den 14 december 2021 och genomförandet av detaljplanen erfordrar att Flygplatsmotet vid väg 546/väg 40 byggs om. Ursprungligt medfinansieringsavtal mellan kommunen och Trafikverket, vilket godkändes av kommunfullmäktige den 11 november 2021 § 216, utgår från att Trafikverkets åtagande gällande ombyggnation av Flygplatsmotet kan genomföras utan behov av att upprätta en vägplan. Sedan medfinansieringsavtalet tecknades 2021 har Trafikverket gjort en ny bedömning som bland annat innebär att en vägplan behöver upprättas. Kommunen och Trafikverket har även kommit överens med Västtrafik om att planera för två nya busshållplatser på Flygplatsvägen. De förändrade förutsättningarna innebär förlängd tidplan och ökade kostnader för projektet. Trafikverket bedömer att ombyggnationen preliminärt kan påbörjas vid årsskiftet 2025/2026 med en byggnationstid på ca 1 år. Man uppskattar att kostnaderna för åtgärderna i det nya avtalet uppgår till 110,6 mnkr, vilket är 30,6 mnkr mer än vad som redovisas i nu gällande avtal. Trafikverket kommer att ansvara för upprättande av vägplan, projektering och byggnation av samtliga anläggningar. Den högre totalkostnaden beror dels på behovet av att upprätta en vägplan som innebär en merkostnad, att utförande av två nya hållplatslägen har lagts till, att Trafikverket gjort en mer detaljerad kostnadskalkyl än tidigare och dels på att tidigare totalkostnad angetts i 2020-års prisnivå som idag behöver indexregleras. Förslag till nytt reviderat medfinansieringsavtal mellan Trafikverket och kommunen; Medfinansieringsavtal – Vägplan, projektering och byggnation Flygplatsmotet mellan Trafikverket och Härryda kommun daterad 21 november 2022, ersätter efter godkännande i kommunfullmäktige tidigare tecknat medfinansieringsavtal.
Ärendet. Efter koncernstyrelsens beslut i december 2020 om att inte förhandla om förvärv av Fortums andel av Stockholm Exergi vidtog Fortum en försäljningsprocess till tredje part. Fortum och Stockholm Stadshus AB har genom hela försäljningsprocessen haft ett gott samarbete och ett transparant arbetssätt. Då Stockholms Stadshus AB inte har någon direkt bestämmanderätt över vem som Fortum ska sälja sina aktier till förutom möjligheten att använda sig av hembudet var det viktigt för Stockholms Stadshus AB att under processen ha en bra dialog både med Fortum och framtida potentiella ägare samt tydligt beskriva Stockholms Stadshus ABs förväntningar på framtida delägare i Stockholm Exergi. Fortums vilja att genomföra en professionell och förutsägbar försäljningsprocess samt en ny delägares beroende av Stockholms Stadshus ABs inriktning för bolaget gav incitament för en mellan parterna öppen och samarbetsinriktad process. Stockholms Stadshus AB tog tidigt i processen fram kriterier, enligt nedan, som en framtida medägare i Stockholm Exergi ska uppfylla för att kunna accepteras av Stockholms Stadshus AB. • Långsiktighet • Ekonomisk stabilitet • Fokus på miljö, klimat och hållbarhet • Erfarenhet av att äga och styra liknande bolag • Utse styrelsemedlemmar med stor erfarenhet företrädelsevis från energisektorn • Dela stadens ambitioner om miljövänlig och hållbar tillväxt med transparant och konkurrensmässig prissättning av fjärrvärmen • Ingå som ny part i befintligt Konsortialavtal Fortums försäljningsprocess delades upp i två faser. Första fasen inleddes med ett utskick till marknaden med ett så kallat Informationsmemorandum (IM, handling vilken presenterar och beskriver bolagets aktuella situation för potentiella investerare). De potentiella köparna svarade på detta IM genom att skicka in ett indikativt bud i slutet på första fasen. Stockholms Stadshus AB fick i samband med att första fasen initierades information om vilka de potentiella köparna var. Stockholms Stadshus AB genomförde med hjälp av KPMG due diligence (företagsbesiktning) av de potentiella köparna med syfte att utreda om dessa köpare uppfyller framtagna kriterier samt efterforska så att inga andra negativa omständigheter råder inom köparnas verksamhet. I slutet på första fasen fick Stockholms Stadshus AB och de kvarvarande potentiella köparna möjlighet att träffas för att ställa frågor och ge svar. Efter att köparna erlagt sina indikativa bud startades fas två av processen när Fortum valt vilka som gick vida...
Ärendet. Gatu- och fastighetskontoret och Vägverket Region Stockholm har upprättat ett nytt förslag till genomförandeavtal för Norra Länken. Avtalet är villkorat av kommun- fullmäktiges godkännande senast den 31 mars 2005. Med anledning av gatu- och fas- tighetsnämndens beslut om vagnmuseum inom fastigheten Norra Djurgården 1:51 har ett tilläggsavtal nr 1 upprättats. Genomförandeavtalet innebär att parterna är överens om att verka för att utbygg- naden av projektet ska kunna påbörjas under andra halvåret 2005 och att Norra Länken därmed skulle kunna tas i trafik under år 2013. Vägverket projekterar och bygger Nor- ra Länken samt svarar för drift och underhåll av densamma. Staden ska dock lämna ett årligt bidrag med 15 mnkr (i prisnivå maj 2002) under 25 år. Staden förbinder sig att, på de villkor som framgår av ramavtalet, tillhandahålla Vägverket den mark och den rätt till utrymme för anordningar och, servitut m m som erfordras för såväl drift som byggande av Norra Länken m m. Staden ansvarar för erforderliga fastighetsrättsliga åtgärder i samband med markåtkomst m.m.
Ärendet. Mot bakgrund av bristen på skyddsutrustning under coronapandemin har Sveriges kommuner och regioner (SKR), länsstyrelsernas samordningskansli, i dialog med Stockholms, Göteborgs, Malmö och Uppsala kommuner tagit fram ett gemensamt förslag om att dessa ska bidra till att gemensamt finansiera stora volyminköp av skyddsutrustning, desinfektionsmedel med mera till landets kommuner. Genom att kommunerna skyndsamt borgar för ett lån hos Kommuninvest till SKL Kommentus inköpscentral SKI kan inköpscentralen agera på världsmarknaden för att bistå främst Sveriges kommuner med försörjning av utrustning på längre sikt. Lånet förstärker inköpscentralens förmåga att agera grossist med syftet att bistå Sveriges kommuner i deras försörjning av nödvändig utrustning för att hantera den allvarliga situation som uppstått mot bakgrund av spridningen av coronaviruset. Kommunernas individuella ansvar för sin anskaffning påverkas inte, men initiativet förväntas bidra till bättre förutsättningar i att lösa den samlade materialförsörjningen för kommunerna. Ett förslag till principöverenskommelse i bilaga 1 och borgensavtal i bilaga 2 har tagits fram för godkännande av parterna. Sida 1 (3) Postadress: Uppsala kommun, kommunledningskontoret, 753 75 Uppsala Besöksadress: Xxxxxxxxxxxxx 00 Telefon: 000-000 00 00 (växel) E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx
Ärendet. Hösten 2017 påbörjades arbetet för att tydliggöra intentionen och konsekvenser av kommunfullmäktiges beslut genom att definiera innebörden av Stockholm Vatten och Avfall AB:s verksamhetsutövaransvar och söka enas om hur samordning mellan kontoret och bolaget ska ske. Arbetet mynnade i att ett förtydligande behövdes varför nu föreliggande avtal arbetades fram. Nedan tydliggörs för hur gränsdragningen ska göras mellan ansvaret som åvilar va-huvudmannen enligt lagen om allmänna vattentjänster (2006:412), vattentjänstlagen å ena sidan, och en kommun i egenskap av förvaltare av allmän platsmark å andra sidan. Det är det senare som nu föreliggande avtal avser att reglera. Nedan följer en kortfattad redovisning av avtalets huvudsakliga innehåll, se avtalet i sin helhet i bilaga 1. Gräns mellan va-huvudman och allmän platsmarkhållare Enligt 6 § vattentjänstlagen är kommunen skyldig att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp (spill- och dagvatten) ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Behovet ska tillgodoses genom beslut om verksamhetsområde samt ordnandet av en allmän va- anläggning. En allmän va-anläggning är samtliga de anläggningar som har ordnats för att klara denna skyldighet. En va-huvudman är enligt vattentjänstlagen den som äger en allmän va-anläggning. En allmän va-anläggning består av de ledningar och andra anordningar som behövs för att avleda dagvatten inom ett verksamhetsområde. Beroende på dagvattnets källor och recipientens status måste dagvattnet i förekommande fall hanteras i särskilda anordningar, till exempel reningsanläggningar innan utsläpp. En kommun har i egenskap av huvudman för allmän platsmark såsom gator, vägar, torg och parker ett ansvar för avvattning av dessa platser. För fastighetsägare finns en skyldighet att avvattna sin fastighet. För att samla upp, leda och i förekommande fall rena sådant vatten som ytavrinner på allmän platsmark krävs ofta någon form av anordning, så kallad va-installation i form av exempelvis ledningar, brunnar, reningsanläggningar och fördröjningsmagasin Error! Use the Home tab to apply Rubrik 1 to the text that you want to appear here. Dagvatten inom detaljplanelagt område är att betrakta som ett avloppsvatten. Detta följer av 9 kap 2 § miljöbalken. Avloppsvatten anses vidare vara miljöfarlig verksamhet och detta framgår av 9 kap 1 § miljöbalken. Vilka åtgärder eller försiktighetsmått som en verksamhetsutövare enligt miljöbalken är skyld...
Ärendet. AB Stora Tunabyggen har under cirka två år genomfört ett arbete med att ta fram en detaljplan för Kvarteret Studievägen och planen vann lagakraft under 2017. Området Jakobsgårdarna och det planerade området, Kvarteret Studievägen, är centralt beläget i Borlänge med närhet till kommunikationer, handel, högskola och statliga verk. Närheten till andra funktioner så som förskola, skola och vårdcentral bidrar till att ytterligare öka intresset för området. AB Stora Tunabyggens målsättning är att skapa ett nytt kvarter med upplåtelseformer, bostadsrätter, som kompletterar den befintliga bebyggelsen på Jakobsgårdarna. Ytterligare en målsättning är att Kvarteret Studievägen skall innebära en positiv start på utvecklingen av den nya stadsdelen Jakobsdalen. I den meningen är Kvarteret Studievägen att betrakta som Jakobsdalen etapp 1. Styrelsen för AB Stora Tunabyggen beslutade därför 2018-03-05 att anhålla hos ägaren (Borlänge kommun) om tillstånd att få använda marknadsorienterade verktyg JV* (joint venture) i syfte att få starta produktion av bostadsrätter inom Kvarteret Studievägen. Syftet med att bilda bolaget tillsammans med en privat aktör är att skapa förutsättningar för fortsatt exploatering av området, se bifogat aktieägaravtal, då marknaden hitintills bedömt området som svårexploaterat. Avgränsningen för det planerade bolaget är att det endast skall uppföras två hus med bostadsrätter. Dessa hus kommer att utgöra den första etappen på Kvarteret Studievägen. Bolaget kommer att avvecklas när bostadsrättsförening är bildad och försäljning är genomförd. Arbetsutskottets beslut är enligt förslag från verksamhetsstöd.
Ärendet. Motionen väcktes vid kommunfullmäktiges sammanträde den 3 juni 2015, § 92, av Xxxxxxxxxxx Xxxxxxx (SD). Förslaget är att upprätta ett migrationsbokslut för alla kommunala verksamheter som påverkas av asyl- och flyktinginvandringen samt den därpå följande anhöriginvandringen till kommunen. Motionärerna angör att samtliga kommunala verksamheter som påverkas av asyl- och flyktinginvandring samt den därpå följande anhöriginvandringen till kommunen ska redovisa sina utgifter och intäkter utifrån detta. Jämförelsen görs med exempelvis äldrevård och skola, där motionärerna menar att kostnader går att ta fram för dessa grupper. Det bör i sammanhanget förtydligas att anledningen till att dessa kostnader går att plocka fram på ett enkelt och tydligt sätt, är att de är områdesindelade i den kommunala förvaltningen. Äldreförvaltningens samtliga kostnader går lätt att redovisa och det är uppenbart att det är äldre det avser. Det samma gäller skola och barnomsorg, eftersom det finns en särskild förvaltning för dessa verksamheter. forts. KS 2015/1596 1.2.6 Åldersbeskrivning av en verksamhets målgrupp är därtill en vedertagen statistikkategori inom de flesta verksamheter. Efter att en person beviljas asyl i Sverige, får hen ett permanent uppehållstillstånd (PUT). Enligt lag ska en person som beviljats PUT ha samma rättigheter och skyldigheter som de som har svenskt medborgarskap, och ska behandlas av myndigheter på samma sätt. Till de rättigheter en svensk medborgare har hör bl.a. att inte annat än i undantagsfall registreras i myndighetsregister utifrån sexuell läggning, etnicitet, funktionssvårigheter, sjukdomar o.s.v. För att inom de flesta kommunala verksamheter kunna beräkna faktiska kostnader och intäkter skulle krävas att personer med utländsk bakgrund ”registrerades”. Även om en sådan registrering tillätts, skulle flera av de bedömningar som efterfrågas kräva att godtyckliga bedömningar fick göras. Det skulle därtill ta en ansenlig mängd arbetstid i anspråk, om samtliga kommunala förvaltningar skulle börja med en sortering av våra kommun- invånare för att få fram ett godtyckligt underlag.