Ärendet exempelklausuler

Ärendet. Vid Stockholm Xxxxxxx AB styrelsemöte den 9 december 2004 beslutades att ge verkställande direktören i uppdrag att träffa avtal med Strängnäs kommun om byggande av vattenledning och leverans av vatten till Strängnäs. Den 27 mars 2006 godkände kommunfullmäktige i Strängnäs att avtal träffas med Stockholm Vatten AB om en vattenledning och leverans av vatten. Också Ekerö kommun önskar ansluta sig på sträckan Norsborg-Rasta, som utgör vattenledningens första 11 km. Avtal mellan Stockholm och Ekerö om leverans av vatten till Ekerö kommun har förelegat sedan 1967 som avsett försörjning av Ekerös tätorter Tappström och Träkvista och omkringliggande bebyggelse, uppgående till drygt 1 Mm³ vatten/ år. Genom att ansluta sig till den nya Strängnäsledningen vid Helgö och Rasta kommer Ekerö att kunna lägga ned sina vattenverk i Skytteholm, Löten och Adelsö för att i befintliga och nya ledningar kunna distribuera vatten till de områden som dessa verk för närvarande försörjer på Munsö, Helgö, Färingsö och Adelsö. Inledningsvis beräknas tillkommande leverans för Stockholm Vatten till Ekerö komma att uppgå till ca 500 000 m³ per år för att därefter öka med en förväntad växande bebyggelse inom områdena. Stockholm Vattens täckningsbidrag från projektet uppges vara proportio- nella mot leveransvolymerna. I och med anslutningen av Xxxxx ökar förvänta- de leveransvolymer med ca 20 procent jämfört med om endast Strängnäs vore kund för ledningssystemet. Styrelsen för Stockholm Vatten AB beslutade den 20 april 2006 att för egen del godkänna bilagda avtalsutkast med Strängnäs respektive Ekerö kommun; att hos kommunfullmäktige i Stockholm hemställa om godkännande av avtals- utkasten med Strängnäs respektive Ekerö kommun, samt att underförutsättning av kommunfullmäktiges godkännande av avtalsutkasten ge verkställande di- rektören i uppdrag att underteckna avtalen med Strängnäs respektive Ekerö kommun, med innehåll som i allt väsentligt överensstämmer med avtalsutkas- ten samt därefter återkomma till styrelsen med anmälan av träffade avtal. Vid Stockholm Xxxxxxx AB styrelsemöte den 9 december 2004 beslutades att ge verk- ställande direktören i uppdrag att träffa avtal med Strängnäs kommun om byggande av vattenledning och leverans av vatten till Strängnäs. Den 27 mars 2006 godkände kommunfullmäktige i Strängnäs att avtal träffas med Stockholm Vatten AB om en vattenledning och leverans av vatten. Också Ekerö kommun önskar ansluta sig på sträckan Norsborg-Rasta, som utgör vattenledningens...

Ärendet. Remissen avser SLK:s tjänsteutlåtande 2008-04-23 till KS ”Kontaktcenter Stock- holm – etablering av kontaktcenterorganisation i Stockholms stad”. SLK:s förslag utgår från KF:s beslut 2007-05-02 om att arbeta med utveckling och införande av kontaktcenter. Invånarna och andra intressenter ska enkelt kunna få svar på sina frågor och få stöd och information om de erbjudande som står till buds utifrån deras behov. Arbetet sker i nära samarbete med e-tjänstprogrammet för att kunna effektivisera verk- samheten med hjälp av e-tjänster och annan ny teknik. SLK:s förslag innebär att Kontaktcenter Stockholm inrättas från 1 september 2008 och att ansvaret för detta åläggs servicenämnden. Servicenämnden ansvarar för kon- trakt, avtal, uthyrning av lokaler och liknande från 1 september, men kontaktcenter- verksamheten startar sitt arbete mot invånare, företag och besökare successivt från 1 november. Remissen i sin helhet biläggs detta tjänsteutlåtande. Brandförsvaret – nulägesbeskrivning Brandförsvaret har verksamheter på 13 geografiskt åtskilda platser inkl. RC Täby dit brandförsvarets räddningscentral är samlokaliserad med Södra Roslagens Brand- försvarsförbunds räddningscentral från april 2008. De geografiskt spridda verksamhetsställena knyts samman i ett radiolänknät, där Johannes brandstation utgör navet. Vägen ut till slutanvändarna inom respektive bygg- nad går via fasta kabelnät. För närvarande pågår en utredning om förutsättningarna för verksamhetsmässig samverkan i en ny ledningscentral, gemensam med SOS Alarm och Trafik Stockholm, samt stadens krisledningsorganisation. Den nya utökade ledningscentralen planeras vara etablerad från och med år 2011. Elva kommuner inkl. Stockholm stad omfattas av ett förslag om ett gemensamt kommunalförbund för skydd mot olyckor. Kommunerna avses att senast under oktober månad 2008 formellt ta ställning till deltagande i kommunalförbundet. Förslaget inne- bär att Stockholms brandförsvar avvecklas som förvaltning i Stockholms stad och verksamheten övergår till och utförs av ett kommunalförbund från och med år 2009.

Ärendet. De tre parterna Banverket, landstinget och staden har nu genomfört förhandlingar om tekniska lösningar för förbättrat inomhusklimat. Parterna har bl.a. kommit överens om hur ventilationen bör ordnas samt om att uppföra plattformsväggar med öppnings- bara dörrar. Dessutom har parterna enats om att uppföra omfattande cykelparkeringar i anslutning till stationerna City, Odenplan och Stockholm Södra. Vidare är parterna överens om att inom ramen för Citybaneprojektet utföra vissa förberedande arbeten för en utbyggnad av tunnelbanegrenen från Odenplan till Karolinska sjukhuset. Det som överenskommits ovan har reglerats i ett tilläggsavtal till genomförande- avtalet. Tilläggsavtalet innehåller även vissa förändringar jämfört med genomförande- avtalet vad gäller: ▪ Rätt för Banverket att vid behov uppföra anläggningar för infiltration av grundvatten. ▪ Staden ska på Banverkets bekostnad ansvara för eventuell ombyggnad av gator i de fall ersättningstrafik för tunnelbanan blir nödvändig. ▪ Banverket ska träffa ett säkerhetsavtal med staden om eventuellt intrång i stadens ledningstunnlar. ▪ Mindre justering i omfattningen av arbetsområden och områden för bygg- etablering samt var byggtrafiken kan komma att gå. ▪ Staden är beredd att använda eventuellt överskott från Galleria Odenplan till att delfinansiera anpassningar av T-banestation Odenplans biljetthall. Parterna har enats om att i huvudsak tillämpa samma princip för fördelningen av kostnaderna som gällde i genomförandeavtalet. Detta betyder att staden och Banverket står för ca 20 % vardera av de tillkommande kostnaderna för stationerna medan lands- tinget står för ca 60 %. Liksom i genomförandeavtalet är de bidrag som staden och landstinget skall erlägga fasta, vilket innebär att Banverket bär risken för eventuella fördyringar. De nya tekniska lösningarna som ingår i tilläggsavtalet bedöms kosta sammanlagt 540 miljoner kronor, uttryckt i penningvärde 2005-06-30, inklusive riskpåslag. För stadens vidkommande innebär överenskommelsen att det fasta belopp som sta- den skall erlägga ökar med 110 miljoner kronor till sammanlagt 890 miljoner kronor, uttryckt i penningvärde 2005-06-30. Detta belopp kan enligt avtalet inte justeras under några omständigheter, med undantag för om det i framtiden kommer högre myndig- hets-/domstolskrav på bullernivåer, vattenverksamheter och plattformsväggar än vad som är antaget i kalkylförutsättningarna. I detta fall skall parterna uppta förhandling om fördelning av de eventuella merkos...

Ärendet. Under 2022 har en upphandling skett av tjänsterna rengöring (sotning) och brandskyddskontroll, för kommunerna Bollebygd, Borås, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn eftersom nuvarande avtal går ut 2023-06-01 för dessa kommuner. Upphandlingen är nu avslutad och avtal har tecknats med GÖSAB Sotning AB (556175-4762). Avtalet sträcker sig i sex år. Avtalet bygger på att timpriset (taxan) beslutas i respektive kommunfullmäktige då rengöring och brandskyddskontroll är en kommunal taxa. Kommunfullmäktige får utse och ge uppdrag till nämnd eller kommunalförbund att besluta om justering av beloppen i taxan. Förslaget från SÄRF är att medlemskommunernas fullmäktige ger SÄRF i uppdrag att årligen justera taxan i enlighet med aktuellt sotningsindex (cirkulär 2002:83), som överenskommits mellan Sveriges Skorstensfejarmästares Riksförbund och Sveriges Kommuner och Regioner. Direktionen för SÄRF har på sammanträde 2023-02-24 enhälligt beslutat följande: • Att anta taxan för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll för kommunerna Bollebygd, Borås, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn enligt bilaga, • Att föreslå kommunfullmäktige i berörda medlemskommuner att fastställa taxa för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll att gälla fr. o m 2023-06-01, • Att föreslå kommunfullmäktige i medlemskommunerna att SÄRF ges i uppdrag att årligen besluta om justering av taxan i enlighet med aktuellt sotningsindex.

Ärendet. Från och med den 1 juli 2018 finns det en generell rätt till kommunal avtalssamverkan i kommunallagen (9 kap 37 §). De förvaltningar i Sjuhärads kommuner som ansvarar för myndighetsutövning inom plan- och bygglagens område, ser fördelar med att ha möjlighet till kommunal avtalssamverkan. Ett förslag till avtal har arbetats fram gemensamt. Enligt 9 kap 37 § kommunallagen får en kommun ingå avtal om att någon av dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun (avtalssamverkan). Sveriges kommuner och regioner (SKR) tog i september 2019 fram ett underlag i syfte att underlätta för kommuner och regioner att nyttja möjligheterna till avtalssamverkan. Underlaget behandlar de vanligast förekommande rättsliga och praktiska frågeställningarna och ger exempel på hur de kan lösas i praktiken vid sådan samverkan. I underlaget redovisas också exempelklausuler för ett samverkansavtal. Det framtagna avtalet om samverkan mellan kommunerna inom Sjuhärad, är baserat på SKR:s underlag. Tjänstepersoner i respektive kommun från de berörda förvaltningarna har fått möjlighet att lämna synpunkter om vad avtalet måste innehålla för att det ska fungera i praktiken. Avtalet omfattar myndighetsutövning inom plan- och bygglagens område. Syftet med avtalet är att kunna nyttja varandras personalresurser och därigenom minska sårbarheten samt öka kapaciteten och effektiviteten. Vid behov ska kommuner som omfattas av avtalet kunna kontakta någon av de andra kommunerna för stöd. Den tilltänkta uppdragstagaren har alltid rätt att inte anta uppdraget. Uppdragstagaren har rätt till ersättning från den andra kommunen för sitt arbete. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att avtal bör tecknas för att möjliggöra samverkan med de andra kommunerna inom Sjuhäradsområdet. Motsvarande avtal om samverkan finns idag inom miljö- och hälsoskyddsområdet och livsmedelsområdet mellan kommuner inom Sjuhärad. Kommunfullmäktige godkände det samverkansavtalet i juni 2020.

Ärendet. Region Norrbotten vill vara en attraktiv arbetsgivare och ha en fungerade verksamhet i hela regionen. För att klara bemanningen till svårrekryterade orter har rörlighetsersättning utbetalats till vissa yrkesgrupper, dels för att undvika kostnader om kompetensen skulle behövas hyras in via bemannings- företag och dels för att regionen ska klara att leverera vård i hela regionen. Beslut om principer för rörlighetsersättning i Region Norrbotten är en ensi- dig arbetsgivarreglering där regionen följer arbetstidslagen och avtal inom området. Utgångspunkten för rörlighetsersättning i Region Norrbotten är att undvika de kostnader som uppstår i samband med att legitimerade sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker och legitime- rade läkare hyrs in via externa bemanningsföretag. Regionens rörlighetser- sättning är inte kopplat till anställningsvillkor, utan till vissa yrkesroller och svårrekryterade orter där regionen ska bedriva vård och således behöver säkerställa att kompetensen finns. Varje enskilt beslut om rörlighetsersätt- ning föregås av en individuell prövning. Inom ramen för regionens omställningsarbete har en genomlysning av ar- betsrättsliga avtal, såsom arbetstidsavtal, lönetillägg, förordnanden, lokala kollektivavtal samt andra relaterade överenskommelser kopplat till enskilda individer eller specifika yrkesgrupper genomförts, och förslag till åtgärder tagits fram enligt nedan: - Översyn av process för upprättande av anställningsavtal och lönetill- lägg i syfte att tydliggöra, standardisera och kvalitetssäkra processen - Översyn och tydliggörande av chefsroller och tillhörande villkor - Genomföra arbetsvärdering av yrkesroller inom regionen kopplat till lönestruktur - Genomföra utbildning för regionens chefer i arbetsgivarroll, lönebild- ning och att sätta lön - Framtagning av förslag för hantering av befintliga lokala kollektivavtal - Framtagning av förbättrad process för individuella och yrkesgruppsre- laterade arbetsgivarerbjudanden. Målet med de föreslagna åtgärderna är stärkt ledning och styrning, minskade oegentligheter samt tydligare processer och styrande dokument. Mot bakgrund av ovanstående bedöms det inte vara motiverat att påbörja ytterligare kartläggningar inom området.

Ärendet. AB Stora Tunabyggen har under cirka två år genomfört ett arbete med att ta fram en detaljplan för Kvarteret Studievägen och planen vann lagakraft under 2017. Området Jakobsgårdarna och det planerade området, Kvarteret Studievägen, är centralt beläget i Borlänge med närhet till kommunikationer, handel, högskola och statliga verk. Närheten till andra funktioner så som förskola, skola och vårdcentral bidrar till att ytterligare öka intresset för området. AB Stora Tunabyggens målsättning är att skapa ett nytt kvarter med upplåtelseformer, bostadsrätter, som kompletterar den befintliga bebyggelsen på Jakobsgårdarna. Ytterligare en målsättning är att Kvarteret Studievägen skall innebära en positiv start på utvecklingen av den nya stadsdelen Jakobsdalen. I den meningen är Kvarteret Studievägen att betrakta som Jakobsdalen etapp 1. Styrelsen för AB Stora Tunabyggen beslutade därför 2018-03-05 att anhålla hos ägaren (Borlänge kommun) om tillstånd att få använda marknadsorienterade verktyg JV* (joint venture) i syfte att få starta produktion av bostadsrätter inom Kvarteret Studievägen. Syftet med att bilda bolaget tillsammans med en privat aktör är att skapa förutsättningar för fortsatt exploatering av området, se bifogat aktieägaravtal, då marknaden hitintills bedömt området som svårexploaterat. Avgränsningen för det planerade bolaget är att det endast skall uppföras två hus med bostadsrätter. Dessa hus kommer att utgöra den första etappen på Kvarteret Studievägen. Bolaget kommer att avvecklas när bostadsrättsförening är bildad och försäljning är genomförd. Arbetsutskottets beslut är enligt förslag från verksamhetsstöd.

Ärendet. Mot bakgrund av bristen på skyddsutrustning under coronapandemin har Sveriges kommuner och regioner (SKR), länsstyrelsernas samordningskansli, i dialog med Stockholms, Göteborgs, Malmö och Uppsala kommuner tagit fram ett gemensamt förslag om att dessa ska bidra till att gemensamt finansiera stora volyminköp av skyddsutrustning, desinfektionsmedel med mera till landets kommuner. Genom att kommunerna skyndsamt borgar för ett lån hos Kommuninvest till SKL Kommentus inköpscentral SKI kan inköpscentralen agera på världsmarknaden för att bistå främst Sveriges kommuner med försörjning av utrustning på längre sikt. Lånet förstärker inköpscentralens förmåga att agera grossist med syftet att bistå Sveriges kommuner i deras försörjning av nödvändig utrustning för att hantera den allvarliga situation som uppstått mot bakgrund av spridningen av coronaviruset. Kommunernas individuella ansvar för sin anskaffning påverkas inte, men initiativet förväntas bidra till bättre förutsättningar i att lösa den samlade materialförsörjningen för kommunerna. Ett förslag till principöverenskommelse i bilaga 1 och borgensavtal i bilaga 2 har tagits fram för godkännande av parterna. Sida 1 (3) Postadress: Uppsala kommun, kommunledningskontoret, 753 75 Uppsala Besöksadress: Xxxxxxxxxxxxx 00 Telefon: 000-000 00 00 (växel) E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx

Ärendet. Detaljplanen för del av Dansered 1:64 m.fl. Airport City del 4 vann laga kraft den 14 december 2021 och genomförandet av detaljplanen erfordrar att Flygplatsmotet vid väg 546/väg 40 byggs om. Ursprungligt medfinansieringsavtal mellan kommunen och Trafikverket, vilket godkändes av kommunfullmäktige den 11 november 2021 § 216, utgår från att Trafikverkets åtagande gällande ombyggnation av Flygplatsmotet kan genomföras utan behov av att upprätta en vägplan. Sedan medfinansieringsavtalet tecknades 2021 har Trafikverket gjort en ny bedömning som bland annat innebär att en vägplan behöver upprättas. Kommunen och Trafikverket har även kommit överens med Västtrafik om att planera för två nya busshållplatser på Flygplatsvägen. De förändrade förutsättningarna innebär förlängd tidplan och ökade kostnader för projektet. Trafikverket bedömer att ombyggnationen preliminärt kan påbörjas vid årsskiftet 2025/2026 med en byggnationstid på ca 1 år. Man uppskattar att kostnaderna för åtgärderna i det nya avtalet uppgår till 110,6 mnkr, vilket är 30,6 mnkr mer än vad som redovisas i nu gällande avtal. Trafikverket kommer att ansvara för upprättande av vägplan, projektering och byggnation av samtliga anläggningar. Den högre totalkostnaden beror dels på behovet av att upprätta en vägplan som innebär en merkostnad, att utförande av två nya hållplatslägen har lagts till, att Trafikverket gjort en mer detaljerad kostnadskalkyl än tidigare och dels på att tidigare totalkostnad angetts i 2020-års prisnivå som idag behöver indexregleras. Förslag till nytt reviderat medfinansieringsavtal mellan Trafikverket och kommunen; Medfinansieringsavtal – Vägplan, projektering och byggnation Flygplatsmotet mellan Trafikverket och Härryda kommun daterad 21 november 2022, ersätter efter godkännande i kommunfullmäktige tidigare tecknat medfinansieringsavtal.

Ärendet. Yrkesresan är ett nationellt koncept för introduktion och kompetensutveckling i socialtjänsten. Konceptet syftar till att ge kvalitet och likvärdighet i mötet mellan socialtjänstens medarbetare och invånare. Målet är att kommuner ska få ytterligare kunskap, kraft och kompetens att utveckla socialtjänsten genom att samla och tillgängliggöra bästa tillgängliga kunskap. Konceptet är ett samarbete mellan kommunal, regional och nationell nivå. Socialstyrelsen och andra relevanta myndigheter bidrar med kunskapsunderlag. Yrkesresan samordnas av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Under en sjuårig avtalsperiod som påbörjas 1 juli 2021, ska fem yrkesresor för olika verksamhetsområden inom socialtjänsten produceras och lanseras. Under hösten 2021 påbörjas den första yrkesresan för medarbetare inom myndighetsutövning i social barn- och ungdomsvård. Ett inriktningsbeslut finns om att ta fram en yrkesresa för bland annat utförarverksamhet inom äldreomsorgen. En förstudie för yrkesresan inom vård och omsorg har gjorts och den kommer att ligga till grund för ytterligare en förstudie för hur yrkesresan inom äldreomsorgen kan se ut. Yrkesresorna består av ett kvalitetssäkrat innehåll som paketeras och tillgängliggörs via en digital lärplattform samt genom kursdagar och kollegialt lärande. Målgrupp är medarbetare, arbetsledare och chefer. Kommunernas efterfrågan och finansiering av tjänsten är basen för konceptet yrkesresan. Förutom detta förutsätts också kommunerna administrera användare i lärplattformen, bidra med utbildare, medverka i utvärdering och utveckling och bidra i den regionala planeringen. Kostnaden för tjänsten påverkas av antalet deltagande kommuner, för närvarande cirka 80 % av landets kommuner. Ersättningen är i nuläget 2,28 kronor per kommuninvånare och avtalsår (avtalsåret sträcker sig från juli-juni). Kostnaden baseras på antalet invånare i kommunen den 1 november föregående år och betalas årsvis till Sveriges Kommuner och Regioner. För Malmö stads del innebär detta i nuläget en uppskattad totalkostnad för deltagande i Yrkesresan med cirka 793 000 kronor per år. I detta ingår inte kostnader för eventuella vikarier då ordinarie personal deltar i utbildningen. Samtliga socialnämnder avser delta i Yrkesresan. Arbetsmarknads- och socialnämnden föreslås vara den nämnd som är avtalsslutande part med SKR. Funktionsstödsnämnden och hälsa-, vård- och omsorgsnämnden föreslås därför ställa sig bakom avtalet. Ekonomisk fördelning av kostnaden kommer att ske mellan...