Allmänhetens rätt till insyn exempelklausuler

Allmänhetens rätt till insyn. ☐ På begäran av kommunen, tillhandahåller utföraren uppgifter som gör det möjligt för kommunen att ge allmänheten insyn i utförarens verksamhet i enlighet med 3 kap. 19 a § kommunallagen.
Allmänhetens rätt till insyn. I enlighet med 3 kap. § 19a kommunallagen äger utbildnings- och omsorgsnämnden rätt att, från utföraren, på begäran få sådan information som kan göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur utförares verksamhet utförs.
Allmänhetens rätt till insyn. När enskilda kan välja mellan olika utförare av nämndens tjänster, ska nämnden lämna information om samtliga utförare om inte annat är särskilt föreskrivet. Informationen som begärs in från den privata utföraren ska ha en koppling till upphandlingen och den verksamhet som ska upphandlas. Varje nämnd ska i avtal med privata utförare tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnats över till en privat utförare. Information ska lämnas på ett sakligt, relevant, jämförbart och lättillgängligt sätt. Utföraren ska kunna lämna information när kommunen begär det. Informationen ska göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur uppdraget utförs. Nämnden ska i sin begäran precisera vilken information som efterfrågas. Utförarens skyldighet att lämna uppgifter ska begränsas till att omfatta sådant som kan lämnas utan omfattande merarbete och inte strider mot lag eller annan författning eller inte anses utgöra företagshemligheter enligt lag.
Allmänhetens rätt till insyn. Enligt Kommunallagen ska allmänheten ha insyn i driftsentreprenader som bekostas av offentliga medel. Utförare är därför skyldig att lämna sådan information så att rätten för insyn för allmänheten säkras. Den information som kommunen hämtar in från Utföraren, med undantag från uppgifter om enskilda, betraktas som offentlig handling och kan komma att publiceras på kommunens webbplats.
Allmänhetens rätt till insyn. Burlövs kommun ska i avtal med privata utförare tillförsäkra sig tillgång till information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnats över till en privat utförare. Allmän- heten ska kunna vända sig till Burlövs kommun för att ta del av information. Utföraren ska lämna information när Burlövs kommun begär det. Informationen ska göra det möj- ligt för allmänheten att få insyn i hur uppdraget utförs. Information som begärs in från privata utfö- rare ska ha en koppling till den verksamhet som uppdraget avser. Utförarens skyldighet att lämna uppgifter begränsas till att omfatta sådant som kan lämnas ut utan omfattande merarbete och utan att strida mot lag eller annan författning. Gällande avtal där enskilda personer kan välja utförare ska det finnas information att tillgå för all- mänheten om samtliga utförare. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar och lättillgäng- lig.
Allmänhetens rätt till insyn. Leverantören ska på begäran från Beställaren lämna ut information om sin verksamhet. Detta för att Beställaren, som enligt lag, ska kunna ge möjlighet för allmänheten att få insyn i olika verksamhetsområden där kommunen är ytterst ansvarig. Informationen ska, om inte annat avtalats, lämnas i skriftlig form. Leverantören är dock inte skyldig att lämna ut information om utlämnandet strider mot lag eller annan författning, eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess eller tystnadsplikt hos Beställaren.
Allmänhetens rätt till insyn. Beställaren har skyldighet att se till att allmänheten får insyn i all verksamhet. Beställaren äger därför rätt att på begäran, få sådan information från Utföraren, som kan göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur verksamheten utförs, i enlighet med 10 kap. 3 och 9 §§ kommunallagen (2017:725).

Related to Allmänhetens rätt till insyn

  • Påföljd när säkerhetsföreskrift inte följts Huvudregel Xxxxxx 0 xxx 00 § xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx (2005:104), är försäkringsbolaget fritt från ansvar när den för- säkrade eller annan enlig ovan under 1.9 vid försäkringsfallet har försummat att följa en säkerhetsföre- skrift om inte åsidosättandet kan antas ha saknat betydelse för skadan. Kan den försäkrade göra an- tagligt att skadan delvis skulle ha inträffat oavsett om säkerhetsföreskriften följts lämnas ersättning i denna del.

  • Rätt till skadestånd Utan begränsning av ovanstående ska Leverantören ersätta Uppdragsgivaren för samtliga kostnader och förluster som Uppdragsgivaren åsamkas som en följd av att Leverantören bryter mot förpliktelse i Avtalet. I händelse av att Avtalet med stöd av någon av i § 9.1 nämnda grunder sägs upp, ska Leverantören ersätta Uppdragsgivaren för uppkommen skada, bland annat motsvarande den merkostnad uppsägningen medfört för Uppdragsgivaren.

  • Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstiden Om tjänstemannen lämnar sin anställning före uppsägningstidens slut, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas. Skadeståndet är lägst det belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden som tjänstemannen inte har iakttagit.

  • Inskränkningar i rätten till sjuklön Mom. 5:1 Om tjänstemannen har fyllt 60 år när han anställs kan arbetsgivaren och han överenskomma att han inte skall ha rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderda- gen i sjukperioden. Om sådan överenskommelse har träffats skall arbetsgivaren underrätta den lokala tjänstemannaparten. Mom. 5:2 Om en tjänsteman vid anställningen har förtigit att han lider av viss sjukdom, har han inte rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga. Mom. 5:3 Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av tjänstemannen men denne på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant, har tjänste- mannen inte rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga. Mom. 5:4 Om tjänstemannens sjukförmåner har nedsatts enligt lagen om allmän för- säkring skall arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån. Mom. 5:5 Om tjänsteman har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och er- sättning inte utges enligt trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), skall arbetsgivaren utge sjuklön endast om - respektive i den utsträckning - tjänstemannen inte kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den för skadan ansvarige. Mom. 5:6 Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse, skall arbetsgivaren utge sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om han särskilt har åtagit sig detta. Mom. 5:7 Arbetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden. - om tjänstemannen har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring, eller - om tjänstemannens oförmåga är självförvållad, eller - om tjänstemannen har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte överens- kommelse om annat träffas.

  • Möjlighet till lokal avvikelse Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från denna bestämmelse.

  • Skattefrågor i Sverige Nedan följer en sammanfattning av vissa skattekonsekvenser som kan uppkomma för investerare i Sverige. Sammanfattningen är baserad på gällande lagstiftning och är endast avsedd som allmän information. Sammanfattningen gäller endast i Sverige obegränsat skattskyldiga fysiska personer och svenska aktiebolag om inte annat anges. ཛྷ värdepapper som innehas av handelsbolag eller kommanditbolag, eller som innehas som lagertill- gångar i näringsverksamhet; ཛྷ de särskilda regler som kan bli tillämpliga på innehav i bolag som är eller tidigare har varit fåmansföretag eller på aktier som har förvärvats med stöd av så kallade kvalificerade andelar i fåmansföretag; eller ཛྷ aktier eller andra delägarrätter som förvärvats via ett så kallat investeringssparkonto eller kapitalförsäkring och som omfattas av särskilda regler om schablonbe- skattning. Särskilda skatteregler gäller för vissa typer av skattskyldiga, exempelvis investmentföretag och försäkringsföretag. Beskattningen av varje enskild aktieägare beror på dennes speciella situation. Varje investerare bör därför rådfråga en skatterådgivare för att få information om de särskilda konsekvenser som kan uppstå i det enskilda fallet, inklusive tillämp- ligheten och effekten av utländska regler och skatte- avtal. NGM utgör inte en reglerad marknad enligt vad som avses i inkomstskattelagen (1999:1229). För att aktier som inte är noterade på en reglerad marknad ska anses marknadsnoterade i inkomstskattelagens mening krävs att aktierna är föremål för kontinu- erlig allmänt tillgänglig notering på grundval av marknadsmässig omsättning. Skatteverket har i ett ställningstagande bland annat uttalat att omsättning normalt ska förekomma en gång var tionde dag samt att noteringarna hålls tillgängliga intill sjätte året efter noteringsåret.

  • Rätt till sjuklön Varje arbetstagare har rätt till sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i en sjukperiod enligt lagen om sjuklön (SjLL) med tillägg i mom. 3:2 andra stycket. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek är angiven i mom. 4. Sjuklön från arbetsgivaren fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden utges enligt detta avtal.

  • Insamling och rapportering av mätvärden samt fakturering Insamling av mätvärden ska ske i enlighet med vid var tid gällande författning. Insamling av mätvärden hos en kund ska, om inte noggrannare mätning begärs, genomföras vid varje månadsskifte för kunder vars köp av el ingår i underlaget för schablonberäkning och dagligen för övriga kunder. Därutöver ska mätvärden insamlas vid byte av elhandelsföretag, påbörjande och avslutande av elleverans. Vid nyanslutning, permanent frånkoppling och byte av mätare ska mätarens register avläsas. Om elnätsföretaget inte kan genomföra insamling av mätvärden enligt ovan ska dessa fastställas på annat sätt i enlighet med vid var tid gällande föreskrifter. Om inte annat framgår av författning ska insamling av mätvärden ske vid tidpunkt och på sätt som bestäms av elnätsföretaget. En kund som begär att elförbrukningen ska mätas på annat sätt än som ovan angivits ska av elnätsföretaget debiteras merkostnaden för denna mätning och för rapporteringen av resultaten av dessa mätningar. Om mätningen därvid kräver en annan mätutrustning ska kunden debiteras kostnaden för mätaren med tillhörande insamlingsutrustning och för dess installation i uttagspunkten. Andra kostnader för mätning än de som nu nämnts får inte debiteras kunden. Trots det som sägs i föregående stycke får en kund, som ingått ett avtal om leverans av el som förutsätter att mängden överförd el ska mätas per timme, inte debiteras merkostnader för detta.

  • Medgivande till betalning via Autogiro Undertecknad (”betalaren”), medger att betalning får göras genom uttag från angivet konto eller av betalaren senare angivet konto, på begäran av angiven betalningsmottagare för betalning till denne på viss dag (”förfallodagen”) via Autogiro. Betalaren samtycker till att behandling av personuppgifter som lämnats i detta medgivande behandlas av betalarens betaltjänstleverantör, betalningsmottagaren, betalningsmottagarens betaltjänstleverantör och Bankgirocentralen BGC AB för administration av tjänsten. Personuppgiftsansvariga för denna personuppgiftsbehandling är betalarens betaltjänstleverantör, betalningsmottagaren samt betalningsmottagarens betaltjänstleverantör. Betalaren kan när som helst begära att få tillgång till eller rättelse av personuppgifterna genom att kontakta betalarens betaltjänstleverantör. Ytterligare information om behandling av personuppgifter i samband med betalningar kan finnas i villkoren för kontot och i avtalet med betalningsmottagaren. Betalaren kan när som helst återkalla sitt samtycke, vilket medför att tjänsten i sin helhet avslutas.

  • Rätt till utdelning De nya aktierna medför rätt till utdelning första gången på den avstämningsdag för utdelning som inträffar närmast efter det att de nya aktierna registrerats hos Bolagsverket.