Common use of Arbetstagares rätt till ersättning Clause in Contracts

Arbetstagares rätt till ersättning. Arbetsgivare, vars rätt till A-uppfinning konstaterats eller som förvärvat rätt till B-uppfinning, ska utge skälig ersättning till arbetstagaren för detta. Vid ersättningens bestämmande ska särskild hänsyn tas till • uppfinningens värde, • omfattningen av den rätt till uppfinningen, som arbetsgivaren övertagit inom och utom Sverige, • den betydelse som anställningen kan ha haft för uppfinningens tillkomst, samt, i fråga om A-uppfinning, • arbetstagarens tjänsteställning samt lön och övriga anställningsförmåner. På förhand bestämt schablonbelopp bör utgå till arbetstagaren. Beloppet kan utgå i ett eller flera steg, t.ex. i samband med uppfinningsanmälan och/eller patentansökans ingivande och/eller beviljande av patent. Regler för utbetal- ning av schablonersättning ska bestämmas på företagsnivå. Schablonbelopp till en arbetstagare bör, oavsett om utbetalat i ett eller flera steg, uppgå till ett halvt prisbasbelopp eller ett högre belopp enligt beslut på företagsnivå. Om uppfinningen bedöms ha ett betydande värde i verksamheten bör schablon- beloppet uppgå till ett prisbasbelopp. Dessutom gäller följande: a. Om värdet av A-uppfinning väsentligen överstiger vad som med hänsyn till arbetstagarens tjänsteställning samt lön, utbetalat schablonbelopp och övriga anställningsförmåner kunnat förutsättas ska ytterligare ersättning utgå. Har arbetstagaren haft kostnader för uppfinningen, ska arbetstagaren erhålla skälig ersättning för dessa. b. Om arbetsgivaren övertagit rätten till B-uppfinning ska utöver utbetalat schablonbelopp, ytterligare ersättning utgå, om inte uppfinningen enbart har ett ringa värde. Att arbetsgivaren i visst fall av särskilda skäl inte önskar patentsöka upp- finningen ska i och för sig inte påverka arbetstagarens rätt till ersättning enligt denna paragraf. Som en förutsättning för rätt till ersättning gäller dock i samtliga fall att patenterbarhet föreligger. Bestämmelsen om skälig ersättning är tvingande. Ensidiga beslut från arbets- givaren att betala schablonersättning eller högre ersättning innebär alltså inte att arbetstagaren saknar rätt att begära ytterligare ersättning. Om arbetsgivaren beslutat att betala ersättning utöver lön och andra anställningsförmåner, t.ex. schablonersättning eller annan ersättning, ska detta vägas in i bedömningen av om arbetstagaren har rätt till ytterligare ersättning. Kommentar till § 4 Schablonersättning Regler om schablonersättning bör antas vid företag där det förekommer utvecklingsarbete som inte sällan leder till patenterbara uppfinningar. Med hänsyn till branscholikheter m.m. kan reglerna behöva utformas på skilda sätt vid olika företag.

Arbetstagares rätt till ersättning. Arbetsgivare, vars rätt till A-uppfinning konstaterats eller som förvärvat rätt till B-uppfinning, ska utge skälig ersättning till arbetstagaren för detta. Vid ersättningens ersätt- ningens bestämmande ska särskild hänsyn tas till • – uppfinningens värde, • – omfattningen av den rätt till uppfinningen, som arbetsgivaren övertagit inom och utom Sverige, • – den betydelse som anställningen kan ha haft för uppfinningens tillkomst, samt, i fråga om A-uppfinning, • – arbetstagarens tjänsteställning samt lön och övriga anställningsförmåner. På förhand bestämt schablonbelopp bör utgå till arbetstagaren. Beloppet kan utgå i ett eller flera steg, t.ex. i samband med uppfinningsanmälan och/eller patentansökans ingivande och/eller beviljande av patent. Regler för utbetal- ning utbetalning av schablonersättning ska bestämmas på företagsnivå. Schablonbelopp till en arbetstagare bör, oavsett om utbetalat i ett eller flera steg, uppgå till ett halvt prisbasbelopp eller ett högre belopp enligt beslut på företagsnivå. Om uppfinningen uppfin- ningen bedöms ha ett betydande värde i verksamheten bör schablon- beloppet schablonbeloppet uppgå till ett prisbasbelopp. Dessutom gäller följande: a. Om värdet av A-uppfinning väsentligen överstiger vad som med hänsyn till arbetstagarens tjänsteställning samt lön, utbetalat schablonbelopp och övriga anställningsförmåner kunnat förutsättas ska ytterligare ersättning utgå. Har arbetstagaren haft kostnader för uppfinningen, ska arbetstagaren erhålla skälig ersättning för dessa. b. Om arbetsgivaren övertagit rätten till B-uppfinning ska utöver utbetalat schablonbelopp, ytterligare ersättning utgå, om inte uppfinningen enbart har ett ringa värde. Att arbetsgivaren i visst fall av särskilda skäl inte önskar patentsöka upp- finningen ska i och för sig inte påverka arbetstagarens rätt till ersättning enligt denna paragraf. Som en förutsättning för rätt till ersättning gäller dock i samtliga fall att patenterbarhet föreligger. Bestämmelsen om skälig ersättning är tvingande. Ensidiga beslut från arbets- givaren att betala schablonersättning eller högre ersättning innebär alltså inte att arbetstagaren saknar rätt att begära ytterligare ersättning. Om arbetsgivaren beslutat att betala ersättning utöver lön och andra anställningsförmåner, t.ex. schablonersättning eller annan ersättning, ska detta vägas in i bedömningen av om arbetstagaren har rätt till ytterligare ersättning. Kommentar till § 4 Schablonersättning Regler om schablonersättning bör antas vid företag där det förekommer utvecklingsarbete som inte sällan leder till patenterbara uppfinningar. Med hänsyn till branscholikheter m.m. kan reglerna behöva utformas på skilda sätt vid olika företag.

Arbetstagares rätt till ersättning. Arbetsgivare, vars rätt till A-uppfinning konstaterats eller som förvärvat för- värvat rätt till B-uppfinning, ska utge skälig ersättning till arbetstagaren arbets- tagaren för detta. Vid ersättningens bestämmande ska särskild hänsyn tas till • uppfinningens värde, • omfattningen av den rätt till uppfinningen, som arbetsgivaren övertagit inom och utom Sverige, • den betydelse som anställningen kan ha haft för uppfinningens tillkomst, samt, i fråga om A-uppfinning, • arbetstagarens tjänsteställning samt lön och övriga anställningsförmåneranställnings- förmåner. På förhand bestämt schablonbelopp bör utgå till arbetstagaren. Beloppet kan utgå i ett eller flera steg, t.ex. till exempel i samband med uppfinningsanmälan och/eller patentansökans ingivande och/eller beviljande av patent. Regler för utbetal- ning utbetalning av schablonersättning ska bestämmas på företagsnivå. Schablonbelopp till en arbetstagare bör, oavsett om utbetalat i ett eller flera steg, uppgå till ett halvt prisbasbelopp eller ett högre belopp enligt beslut på företagsnivå. Om uppfinningen bedöms ha ett betydande värde i verksamheten bör schablon- beloppet schablonbeloppet uppgå till ett prisbasbelopp. Dessutom gäller följande: a. Om värdet av A-uppfinning väsentligen överstiger vad som med hänsyn till arbetstagarens tjänsteställning samt lön, utbetalat schablonbelopp och övriga anställningsförmåner kunnat förutsättas för- utsättas ska ytterligare ersättning utgå. Har arbetstagaren haft kostnader för uppfinningen, ska arbetstagaren erhålla skälig ersättning för dessa. b. Om arbetsgivaren övertagit rätten till B-uppfinning ska utöver utbetalat schablonbelopp, ytterligare ersättning utgå, om inte uppfinningen enbart har ett ringa värde. Att arbetsgivaren i visst fall av särskilda skäl inte önskar patentsöka upp- finningen patent- söka uppfinningen ska i och för sig inte påverka arbetstagarens rätt till ersättning enligt denna paragraf. Som en förutsättning för rätt till ersättning gäller dock i samtliga fall att patenterbarhet föreligger. Bestämmelsen om skälig ersättning är tvingande. Ensidiga beslut från arbets- givaren arbetsgivaren att betala schablonersättning eller högre ersättning innebär alltså inte att arbetstagaren saknar rätt att begära ytterligare ersättning. Om arbetsgivaren beslutat att betala ersättning utöver lön och andra anställningsförmåner, t.ex. till exempel schablonersättning eller annan ersättning, ska detta vägas in i bedömningen av om arbetstagaren har rätt till ytterligare ersättning. Kommentar till § 4 Schablonersättning Regler om schablonersättning bör antas vid företag där det förekommer utvecklingsarbete som inte sällan leder till patenterbara uppfinningar. Med hänsyn till branscholikheter m.m. kan reglerna behöva utformas på skilda sätt vid olika företag.

Arbetstagares rätt till ersättning. Arbetsgivare, vars rätt till A-uppfinning konstaterats eller som förvärvat för- värvat rätt till B-uppfinning, ska utge skälig ersättning till arbetstagaren arbets- tagaren för detta. Vid ersättningens bestämmande ska särskild hänsyn tas till • uppfinningens värde, • omfattningen av den rätt till uppfinningen, som arbetsgivaren övertagit inom och utom Sverige, • den betydelse som anställningen kan ha haft för uppfinningens tillkomst, samt, i fråga om A-uppfinning, • arbetstagarens tjänsteställning samt lön och övriga anställningsförmåneranställnings- förmåner. På förhand bestämt schablonbelopp bör utgå till arbetstagaren. Beloppet kan utgå i ett eller flera steg, t.ex. till exempel i samband med uppfinningsanmälan och/eller patentansökans ingivande och/eller beviljande av patent. Regler för utbetal- ning utbetalning av schablonersättning ska bestämmas på företagsnivå. Schablonbelopp till en arbetstagare bör, oavsett om utbetalat i ett eller flera steg, uppgå till ett halvt prisbasbelopp eller ett högre belopp enligt beslut på företagsnivå. Om uppfinningen bedöms ha ett betydande värde i verksamheten bör schablon- beloppet schablonbeloppet uppgå till ett prisbasbelopp. Dessutom gäller följande: a. Om värdet av A-uppfinning väsentligen överstiger vad som med hänsyn till arbetstagarens tjänsteställning samt lön, utbetalat schablonbelopp och övriga anställningsförmåner kunnat förutsättas för- utsättas ska ytterligare ersättning utgå. Har arbetstagaren haft kostnader för uppfinningen, ska arbetstagaren erhålla skälig ersättning för dessa. b. Om arbetsgivaren övertagit rätten till B-uppfinning ska utöver utbetalat schablonbelopp, ytterligare ersättning utgå, om inte uppfinningen enbart har ett ringa värde. Att arbetsgivaren i visst fall av särskilda skäl inte önskar patentsöka upp- finningen patent- söka uppfinningen ska i och för sig inte påverka arbetstagarens rätt till ersättning enligt denna paragraf. Som en förutsättning för rätt till ersättning gäller dock i samtliga fall att patenterbarhet föreligger. Bestämmelsen om skälig ersättning är tvingande. Ensidiga beslut från arbets- givaren arbetsgivaren att betala schablonersättning eller högre ersättning innebär alltså inte att arbetstagaren saknar rätt att begära ytterligare ersättning. Om arbetsgivaren beslutat att betala ersättning utöver lön och andra anställningsförmåner, t.ex. till exempel schablonersättning eller annan ersättning, ska detta vägas in i bedömningen av om arbetstagaren arbets- tagaren har rätt till ytterligare ersättning. Kommentar till § 4 Schablonersättning Regler om schablonersättning bör antas vid företag där det förekommer utvecklingsarbete som inte sällan leder till patenterbara uppfinningar. Med hänsyn till branscholikheter m.m. kan reglerna behöva utformas på skilda sätt vid olika företag.

Arbetstagares rätt till ersättning. Arbetsgivare, vars rätt till A-uppfinning konstaterats eller som förvärvat rätt till B-uppfinning, ska utge skall till uppfinnaren utgiva skälig ersättning till arbetstagaren för dettahärför. Vid ersättningens ersätt- ningens bestämmande ska skall särskild hänsyn tas till • uppfinningens värde, • omfattningen av den rätt till uppfinningen, som arbetsgivaren övertagit inom och utom Sverige, • den betydelse som anställningen kan ha haft för uppfinningens tillkomst, samt, i fråga om A-uppfinning, • arbetstagarens den anställdes tjänsteställning samt lön och övriga anställningsförmåner. På förhand bestämt schablonbelopp bör utgå till arbetstagarenden anställde. Beloppet kan utgå antingen på en gång i ett samband med patentansökans ingivande eller i två eller flera steg, t.ex. i samband med uppfinningsanmälan och/eller patentansökans ingivande och/eller beviljande av patent. Regler för utbetal- ning av schablonersättning ska bestämmas på företagsnivå. Schablonbelopp till en arbetstagare bör, oavsett om utbetalat i ett eller flera steg, uppgå till ett halvt prisbasbelopp eller ett högre belopp enligt beslut på företagsnivå. Om uppfinningen bedöms ha ett betydande värde i verksamheten bör schablon- beloppet uppgå till ett prisbasbelopp. Dessutom Härutöver gäller följande: a. a) Om värdet av A-uppfinning väsentligen överstiger vad som med hänsyn till arbetstagarens den anställdes tjänsteställning samt lön, utbetalat schablonbelopp lön och övriga anställningsförmåner kunnat förutsättas ska förutsättas, skall – efter beaktande av ersättning, som utgivits enligt föregående stycke – ytterligare ersättning utgå. Har arbetstagaren uppfinnaren haft kostnader kostna- der för uppfinningen, ska arbetstagaren skall han erhålla skälig ersättning gottgörelse för dessa. b. b) Om arbetsgivaren övertagit rätten till B-uppfinning ska utöver utbetalat uppfinning, skall i normalfallet, ut- över tidigare nämnt schablonbelopp, ytterligare ersättning utgå, om inte uppfinningen enbart har ett ej annat föranleds av uppfinningens ringa värde. Att arbetsgivaren i visst fall av särskilda skäl inte ej önskar patentsöka upp- finningen ska uppfinningen skall i och för sig inte ej påverka arbetstagarens den anställdes rätt till ersättning enligt denna förevarande paragraf. Som en förutsättning för Beslut om ersättning, skall på begäran av endera parten upptas till omprövning, om väsentligen ändrade förhållanden påkallar det. Redan utbetald ersättning får dock ej återkrävas. Ej heller får återkrav ske, när arbetsgivaren helt eller delvis avstått från sin rätt till ersättning gäller dock i samtliga fall att patenterbarhet föreligger. Bestämmelsen om skälig ersättning är tvingande. Ensidiga beslut från arbets- givaren att betala schablonersättning viss A- eller högre ersättning innebär alltså inte att arbetstagaren saknar rätt att begära ytterligare ersättning. Om arbetsgivaren beslutat att betala ersättning utöver lön och andra anställningsförmåner, t.ex. schablonersättning eller annan ersättning, ska detta vägas in i bedömningen av om arbetstagaren har rätt till ytterligare ersättningB-uppfinning. Kommentar till § 4 Schablonersättning Regler om schablonersättning bör antas vid företag företag, där det förekommer utvecklingsarbete utveck- lingsarbete, som inte sällan i ej ringa omfattning leder till patenterbara uppfinningar. Med hänsyn till branscholikheter m.m. kan reglerna behöva utformas på skilda sätt vid olika företag. Som exempel på sådan reglering kan anföras följande vid ett företag tillämpad ordning. Anställd som åstadkommer och anmäler uppfinning, vilken av arbetsgivaren be- döms såsom patenterbar i Sverige och av värde för företaget, äger rätt till ersätt- ning om 1.700 kronor, vilket belopp utbetalas snarast möjligt efter det anmälan blivit gjord. Om uppfinningen gjorts av flera anställda, fördelas mellan dessa ett belopp om 2.550 kronor. Om anmäld uppfinning patentsöks och leder till pa- tent i Sverige, utgår till ensam uppfinnare ytterligare ersättning, vilken av arbets- givaren fastställs till belopp varierande mellan 2.800 kronor och 14.000 kronor. Har uppfinningen åstadkommits av flera anställda gemensamt, fördelas under motsvarande förutsättningar mellan dem ett av arbetsgivaren fastställt belopp, som kan variera mellan 4.500 kronor och 22.500 kronor. Ansökan om och bevil- jande av patent i främmande länder ger ej upphov till rätt till schablonersättning. Schablonersättningar enligt ovan kan även utgå för uppfinningar, som anses patenterbara i Sverige samt i och för sig värda att patenteras men på vilka företa- get av särskilda skäl ej önskar söka patent.

Arbetstagares rätt till ersättning. Arbetsgivare, vars rätt till A-uppfinning konstaterats eller som förvärvat rätt till B-uppfinning, ska utge skälig ersättning till arbetstagaren för detta. Vid ersättningens ersätt- ningens bestämmande ska särskild hänsyn tas till • uppfinningens värde, • omfattningen av den rätt till uppfinningen, som arbetsgivaren övertagit inom och utom Sverige, • den betydelse som anställningen kan ha haft för uppfinningens tillkomst, samt, i fråga om A-uppfinning, • arbetstagarens tjänsteställning samt lön och övriga anställningsförmåner. På förhand bestämt schablonbelopp bör utgå till arbetstagaren. Beloppet kan utgå i ett eller flera steg, t.ex. i samband med uppfinningsanmälan och/eller patentansökans ingivande och/eller beviljande av patent. Regler för utbetal- ning utbetalning av schablonersättning ska bestämmas på företagsnivå. Schablonbelopp till en arbetstagare bör, oavsett om utbetalat i ett eller flera steg, uppgå till ett halvt prisbasbelopp eller ett högre belopp enligt beslut på företagsnivå. Om uppfinningen uppfin- ningen bedöms ha ett betydande värde i verksamheten bör schablon- beloppet schablonbeloppet uppgå till ett prisbasbelopp. Dessutom gäller följande: a. Om värdet av A-uppfinning väsentligen överstiger vad som med hänsyn till arbetstagarens tjänsteställning samt lön, utbetalat schablonbelopp och övriga övri- ga anställningsförmåner kunnat förutsättas ska ytterligare ersättning utgå. Har arbetstagaren haft kostnader för uppfinningen, ska arbetstagaren erhålla erhål- la skälig ersättning för dessa. b. Om arbetsgivaren övertagit rätten till B-uppfinning ska utöver utbetalat schablonbelopp, ytterligare ersättning utgå, om inte uppfinningen enbart har ett ringa värde. Att arbetsgivaren i visst fall av särskilda skäl inte önskar patentsöka upp- finningen uppfinning- en ska i och för sig inte påverka arbetstagarens rätt till ersättning enligt denna paragraf. Som en förutsättning för rätt till ersättning gäller dock i samtliga fall att patenterbarhet föreligger. Bestämmelsen om skälig ersättning är tvingande. Ensidiga beslut från arbets- givaren att betala schablonersättning eller högre ersättning innebär alltså inte att arbetstagaren saknar rätt att begära ytterligare ersättning. Om arbetsgivaren beslutat att betala ersättning utöver lön och andra anställningsförmåner, t.ex. schablonersättning eller annan ersättning, ska detta vägas in i bedömningen av om arbetstagaren har rätt till ytterligare ersättning. Kommentar till § 4 Schablonersättning Regler om schablonersättning bör antas vid företag där det förekommer utvecklingsarbete utveck- lingsarbete som inte sällan leder till patenterbara uppfinningar. Med hänsyn till branscholikheter m.m. kan reglerna behöva utformas på skilda sätt vid olika företag.

Arbetstagares rätt till ersättning. Arbetsgivare, vars rätt till A-uppfinning konstaterats eller som förvärvat rätt till B-uppfinning, ska utge skall till uppfinnaren utgiva skälig ersättning till arbetstagaren för dettahärför. Vid ersättningens er- sättningens bestämmande ska skall särskild hänsyn tas till • uppfinningens värde, • omfattningen av den rätt till uppfinningen, som arbetsgivaren övertagit inom och utom Sverige, • den betydelse som anställningen kan ha haft för uppfinningens tillkomst, samt, i fråga om A-uppfinning, • arbetstagarens den anställdes tjänsteställning samt lön och övriga anställningsförmåner. På förhand bestämt schablonbelopp bör utgå till arbetstagarenden anställde. Beloppet kan utgå antingen på en gång i ett samband med patentansökans ingivande eller i två eller flera steg, t.ex. i samband med uppfinningsanmälan och/eller patentansökans ingivande och/eller beviljande av patent. Regler för utbetal- ning av schablonersättning ska bestämmas på företagsnivå. Schablonbelopp till en arbetstagare bör, oavsett om utbetalat i ett eller flera steg, uppgå till ett halvt prisbasbelopp eller ett högre belopp enligt beslut på företagsnivå. Om uppfinningen bedöms ha ett betydande värde i verksamheten bör schablon- beloppet uppgå till ett prisbasbelopp. Dessutom Härutöver gäller följande: a. a) Om värdet av A-uppfinning väsentligen överstiger vad som med hänsyn till arbetstagarens den anställdes tjänsteställning samt lön, utbetalat schablonbelopp lön och övriga anställningsförmåner kunnat förutsättas ska förutsättas, skall – efter beaktande av ersättning, som utgivits enligt föregående stycke – ytterligare ersättning utgå. Har arbetstagaren uppfinnaren haft kostnader kost- nader för uppfinningen, ska arbetstagaren skall han erhålla skälig ersättning gottgörelse för dessa. b. b) Om arbetsgivaren övertagit rätten till B-uppfinning ska uppfinning, skall i normalfallet, utöver utbetalat tidigare nämnt schablonbelopp, ytterligare ersättning utgå, om inte uppfinningen enbart har ett ej annat föranleds av uppfinningens ringa värde. Att arbetsgivaren i visst fall av särskilda skäl inte ej önskar patentsöka upp- finningen ska uppfinning- en skall i och för sig inte ej påverka arbetstagarens den anställdes rätt till ersättning enligt denna föreva- rande paragraf. Som en förutsättning för Beslut om ersättning, skall på begäran av endera parten upptas till ompröv- ning, om väsentligen ändrade förhållanden påkallar det. Redan utbetald er- sättning får dock ej återkrävas. Ej heller får återkrav ske, när arbetsgivaren helt eller delvis avstått från sin rätt till ersättning gäller dock i samtliga fall att patenterbarhet föreligger. Bestämmelsen om skälig ersättning är tvingande. Ensidiga beslut från arbets- givaren att betala schablonersättning viss A- eller högre ersättning innebär alltså inte att arbetstagaren saknar rätt att begära ytterligare ersättning. Om arbetsgivaren beslutat att betala ersättning utöver lön och andra anställningsförmåner, t.ex. schablonersättning eller annan ersättning, ska detta vägas in i bedömningen av om arbetstagaren har rätt till ytterligare ersättningB-uppfinning. Kommentar till § 4 Schablonersättning Regler om schablonersättning bör antas vid företag företag, där det förekommer utvecklingsarbete utvecklingsarbete, som inte sällan i ej ringa omfattning leder till patenterbara uppfinningaruppfin- ningar. Med hänsyn till branscholikheter m.m. kan reglerna behöva utformas på skilda sätt vid olika företag. Som exempel på sådan reglering kan anföras följande vid ett företag tillämpad ordning. Anställd som åstadkommer och anmäler uppfinning, vilken av arbetsgiva- ren bedöms såsom patenterbar i Sverige och av värde för företaget, äger rätt till ersättning om 1 700 kronor, vilket belopp utbetalas snarast möjligt efter det anmälan blivit gjord. Om uppfinningen gjorts av flera anställda, fördelas mellan dessa ett belopp om 2 550 kronor. Om anmäld uppfinning patentsöks och leder till patent i Sverige, utgår till ensam uppfinnare ytterligare ersätt- ning, vilken av arbetsgivaren fastställs till belopp varierande mellan 2 800 kronor och 14 000 kronor. Har uppfinningen åstadkommits av flera anställda gemensamt, fördelas under motsvarande förutsättningar mellan dem ett av arbetsgivaren fastställt belopp, som kan variera mellan 4 500 kronor och 22 500 kronor. Ansökan om och beviljande av patent i främmande länder ger ej upphov till rätt till schablonersättning. Schablonersättningar enligt ovan kan även utgå för uppfinningar, som anses patenterbara i Sverige samt i och för sig värda att patenteras men på vilka företaget av särskilda skäl ej önskar söka patent.

Arbetstagares rätt till ersättning. Arbetsgivare, vars rätt till A-uppfinning konstaterats eller som förvärvat rätt till B-uppfinning, ska utge skälig ersättning till arbetstagaren för detta. Vid ersättningens ersätt- ningens bestämmande ska särskild hänsyn tas till • uppfinningens värde, • omfattningen av den rätt till uppfinningen, som arbetsgivaren övertagit inom och utom Sverige, • den betydelse som anställningen kan ha haft för uppfinningens tillkomst, samt, i fråga om A-uppfinning, • arbetstagarens tjänsteställning samt lön och övriga anställningsförmåner. På förhand bestämt schablonbelopp bör utgå till arbetstagaren. Beloppet kan utgå i ett eller flera steg, t.ex. i samband med uppfinningsanmälan och/eller patentansökans ingivande och/eller beviljande av patent. Regler för utbetal- ning utbetalning av schablonersättning ska bestämmas på företagsnivå. Schablonbelopp till en arbetstagare bör, oavsett om utbetalat i ett eller flera steg, uppgå till ett halvt prisbasbelopp eller ett högre belopp enligt beslut på företagsnivå. Om uppfinningen uppfin- ningen bedöms ha ett betydande värde i verksamheten bör schablon- beloppet schablonbeloppet uppgå till ett prisbasbelopp. Dessutom gäller följande: a. a) Om värdet av A-uppfinning väsentligen överstiger vad som med hänsyn till arbetstagarens tjänsteställning samt lön, utbetalat schablonbelopp och övriga övri- ga anställningsförmåner kunnat förutsättas ska ytterligare ersättning utgå. Har arbetstagaren haft kostnader för uppfinningen, ska arbetstagaren erhålla erhål- la skälig ersättning för dessa. b. b) Om arbetsgivaren övertagit rätten till B-uppfinning ska utöver utbetalat schablonbelopp, ytterligare ersättning utgå, om inte uppfinningen enbart har ett ringa värde. Att arbetsgivaren i visst fall av särskilda skäl inte önskar patentsöka upp- finningen uppfinning- en ska i och för sig inte påverka arbetstagarens rätt till ersättning enligt denna paragraf. Som en förutsättning för rätt till ersättning gäller dock i samtliga fall att patenterbarhet föreligger. Bestämmelsen om skälig ersättning är tvingande. Ensidiga beslut från arbets- givaren att betala schablonersättning eller högre ersättning innebär alltså inte att arbetstagaren saknar rätt att begära ytterligare ersättning. Om arbetsgivaren beslutat att betala ersättning utöver lön och andra anställningsförmåner, t.ex. schablonersättning eller annan ersättning, ska detta vägas in i bedömningen av om arbetstagaren har rätt till ytterligare ersättning. Kommentar till § 4 Schablonersättning Regler om schablonersättning bör antas vid företag där det förekommer utvecklingsarbete utveck- lingsarbete som inte sällan leder till patenterbara uppfinningar. Med hänsyn till branscholikheter m.m. kan reglerna behöva utformas på skilda sätt vid olika företag.

Arbetstagares rätt till ersättning. Arbetsgivare, vars rätt till A-uppfinning konstaterats eller som förvärvat rätt till B-uppfinning, ska utge skälig ersättning till arbetstagaren för detta. Vid ersättningens bestämmande ska särskild hänsyn tas till • uppfinningens värde, • omfattningen av den rätt till uppfinningen, som arbetsgivaren övertagit inom och utom Sverige, • den betydelse som anställningen kan ha haft för uppfinningens tillkomst, samt, i fråga om A-uppfinning, • arbetstagarens tjänsteställning samt lön och övriga anställningsförmåner. På förhand bestämt schablonbelopp bör utgå till arbetstagaren. Beloppet kan utgå i ett eller flera steg, t.ex. i samband med uppfinningsanmälan och/eller patentansökans ingivande och/eller beviljande av patent. Regler för utbetal- ning av schablonersättning ska bestämmas på företagsnivå. Schablonbelopp till en arbetstagare bör, oavsett om utbetalat i ett eller flera steg, uppgå till ett halvt prisbasbelopp eller ett högre belopp enligt beslut på företagsnivå. Om uppfinningen bedöms ha ett betydande värde i verksamheten bör schablon- beloppet uppgå till ett prisbasbelopp. Dessutom gäller följande: a. Om värdet av A-uppfinning väsentligen överstiger vad som med hänsyn till arbetstagarens tjänsteställning samt lön, utbetalat schablonbelopp och övriga anställningsförmåner kunnat förutsättas ska ytterligare ersättning utgå. Har arbetstagaren haft kostnader för uppfinningen, ska arbetstagaren erhålla skälig ersättning för dessa. b. Om arbetsgivaren övertagit rätten till B-uppfinning ska utöver utbetalat schablonbelopp, ytterligare ersättning utgå, om inte uppfinningen enbart har ett ringa värde. Att arbetsgivaren i visst fall av särskilda skäl inte önskar patentsöka upp- finningen ska i och för sig inte påverka arbetstagarens rätt till ersättning enligt denna paragraf. Som en förutsättning för rätt till ersättning gäller dock i samtliga fall att patenterbarhet föreligger. Bestämmelsen om skälig ersättning är tvingande. Ensidiga beslut från arbets- givaren att betala schablonersättning eller högre ersättning innebär alltså inte att arbetstagaren saknar rätt att begära ytterligare ersättning. Om arbetsgivaren beslutat att betala ersättning utöver lön och andra anställningsförmåner, t.ex. schablonersättning eller annan ersättning, ska detta vägas in i bedömningen av om arbetstagaren har rätt till ytterligare ersättning. Kommentar till § 4 Schablonersättning Regler om schablonersättning bör antas vid företag där det förekommer utvecklingsarbete som inte sällan leder till patenterbara uppfinningar. Med hänsyn till branscholikheter m.m. kan reglerna behöva utformas på skilda sätt vid olika företag.

Arbetstagares rätt till ersättning. Arbetsgivare, vars rätt till A-uppfinning konstaterats eller som förvärvat rätt till B-uppfinning, ska utge skall till uppfinnaren utgiva skälig ersättning till arbetstagaren för dettahärför. Vid ersättningens ersätt- ningens bestämmande ska skall särskild hänsyn tas till • uppfinningens värde, • omfattningen av den rätt till uppfinningen, som arbetsgivaren övertagit inom och utom Sverige, • den betydelse som anställningen kan ha haft för uppfinningens tillkomst, samt, i fråga om A-uppfinning, • arbetstagarens den anställdes tjänsteställning samt lön och övriga anställningsförmåner. På förhand bestämt schablonbelopp bör utgå till arbetstagarenden anställde. Beloppet kan utgå antingen på en gång i ett samband med patentansökans ingivande eller i två eller flera steg, t.ex. i samband med uppfinningsanmälan och/eller patentansökans ingivande och/eller beviljande av patent. Regler för utbetal- ning av schablonersättning ska bestämmas på företagsnivå. Schablonbelopp till en arbetstagare bör, oavsett om utbetalat i ett eller flera steg, uppgå till ett halvt prisbasbelopp eller ett högre belopp enligt beslut på företagsnivå. Om uppfinningen bedöms ha ett betydande värde i verksamheten bör schablon- beloppet uppgå till ett prisbasbelopp. Dessutom Härutöver gäller följande: a. a) Om värdet av A-uppfinning väsentligen överstiger vad som med hänsyn till arbetstagarens den anställdes tjänsteställning samt lön, utbetalat schablonbelopp lön och övriga anställningsförmåner kunnat förutsättas ska förutsättas, skall – efter beaktande av ersättning, som utgivits enligt föregående stycke – ytterligare ersättning utgå. Har arbetstagaren uppfinnaren haft kostnader kostna- der för uppfinningen, ska arbetstagaren skall han erhålla skälig ersättning gottgörelse för dessa. b. b) Om arbetsgivaren övertagit rätten till B-uppfinning ska utöver utbetalat uppfinning, skall i normalfallet, ut- över tidigare nämnt schablonbelopp, ytterligare ersättning utgå, om inte uppfinningen enbart har ett ej annat föranleds av uppfinningens ringa värde. Att arbetsgivaren i visst fall av särskilda skäl inte ej önskar patentsöka upp- finningen ska uppfinningen skall i och för sig inte ej påverka arbetstagarens den anställdes rätt till ersättning enligt denna förevarande paragraf. Som en förutsättning för Beslut om ersättning, skall på begäran av endera parten upptas till omprövning, om väsentligen ändrade förhållanden påkallar det. Redan utbetald ersättning får dock ej återkrävas. Ej heller får återkrav ske, när arbetsgivaren helt eller delvis avstått från sin rätt till ersättning gäller dock i samtliga fall att patenterbarhet föreligger. Bestämmelsen om skälig ersättning är tvingande. Ensidiga beslut från arbets- givaren att betala schablonersättning viss A- eller högre ersättning innebär alltså inte att arbetstagaren saknar rätt att begära ytterligare ersättning. Om arbetsgivaren beslutat att betala ersättning utöver lön och andra anställningsförmåner, t.ex. schablonersättning eller annan ersättning, ska detta vägas in i bedömningen av om arbetstagaren har rätt till ytterligare ersättning. Kommentar till § 4 Schablonersättning Regler om schablonersättning bör antas vid företag där det förekommer utvecklingsarbete som inte sällan leder till patenterbara uppfinningar. Med hänsyn till branscholikheter m.m. kan reglerna behöva utformas på skilda sätt vid olika företagB-uppfinning.

Arbetstagares rätt till ersättning. Arbetsgivare, vars rätt till A-uppfinning konstaterats eller som förvärvat rätt till B-B- uppfinning, ska utge skall till uppfinnaren utgiva skälig ersättning till arbetstagaren för dettahärför. Vid ersättningens bestämmande ska be- stämmande skall särskild hänsyn tas tagas till • uppfinningens värde, • omfattningen av den rätt till uppfinningen, som arbetsgivaren övertagit inom och utom Sverige, • den betydelse betydelse, som anställningen kan ha haft för uppfinningens tillkomst, samt, i fråga om A-uppfinning, • arbetstagarens den anställdes tjänsteställning samt lön och övriga anställningsförmåner. På förhand bestämt schablonbelopp bör utgå till arbetstagarenden anställde. Beloppet kan utgå antin g- en på en gång i ett samband med patentansökans ingivande eller i två eller flera steg, t.ex. i samband med uppfinningsanmälan och/eller patentansökans ingivande och/eller beviljande av patent. Regler för utbetal- ning av schablonersättning ska bestämmas på företagsnivå. Schablonbelopp till en arbetstagare bör, oavsett om utbetalat i ett eller flera steg, uppgå till ett halvt prisbasbelopp eller ett högre belopp enligt beslut på företagsnivå. Om uppfinningen bedöms ha ett betydande värde i verksamheten bör schablon- beloppet uppgå till ett prisbasbelopp. Dessutom Härutöver gäller följande: a. a) Om värdet av A-uppfinning väsentligen överstiger vad som med hänsyn till arbetstagarens den an- ställdes tjänsteställning samt lön, utbetalat schablonbelopp lön och övriga anställningsförmåner kunnat förutsättas ska förutsättas, skall – efter beaktande av ersättning, som utgivits enligt föregående stycke – ytterligare ersättning e r- sättning utgå. Har arbetstagaren uppfinnaren haft kostnader för uppfinningen, ska arbetstagaren skall han erhålla skälig ersättning gottgörelse för dessa. b. b) Om arbetsgivaren övertagit rätten till B-uppfinning ska uppfinning, skall i normalfallet utöver utbetalat tidigare nämnt schablonbelopp, ytterligare ersättning utgå, om inte uppfinningen enbart har ett ej annat föranledes av uppfinning- ens ringa värde. Att arbetsgivaren i visst fall av särskilda skäl inte önskar patentsöka upp- finningen ska i och för sig inte påverka arbetstagarens rätt till ersättning enligt denna paragraf. Som en förutsättning för rätt till ersättning gäller dock i samtliga fall att patenterbarhet föreligger. Bestämmelsen om skälig ersättning är tvingande. Ensidiga beslut från arbets- givaren att betala schablonersättning eller högre ersättning innebär alltså inte att arbetstagaren saknar rätt att begära ytterligare ersättning. Om arbetsgivaren beslutat att betala ersättning utöver lön och andra anställningsförmåner, t.ex. schablonersättning eller annan ersättning, ska detta vägas in i bedömningen av om arbetstagaren har rätt till ytterligare ersättning. Kommentar till § 4 Schablonersättning Regler om schablonersättning bör antas vid företag där det förekommer utvecklingsarbete som inte sällan leder till patenterbara uppfinningar. Med hänsyn till branscholikheter m.m. kan reglerna behöva utformas på skilda sätt vid olika företag.