Bakgrund och epidemiologi. Aviär influensa (”fågelinfluensa”) är en av de allvarligaste sjukdomarna som finns hos fjäderfä. Sjukdomen orsakas av aviära influensavirus (AI). Dessa virus kan ge upphov till plötsliga sjukdomsutbrott med mycket hög dödlighet hos fjäderfä. Sjukdomsutbrott är vanligast hos tamhöns och kalkoner, men samtliga fågelarter antas vara mottagliga för smittan. Influensavirus kan ibland passera artbarriärerna och har bland annat infekterat gris, katt, mink och människa. AI indelas i högpatogen form (HPAI) och lågpatogen form (LPAI) beroende på deras sjukdomsframkallande förmåga hos fjäderfä. HPAI finns i fjäderfäpopulationer i vissa delar av Asien och Afrika, vilket lett till att viru- set även smittat och orsakat sjukdom och dödlighet bland vilda fåglar. HPAI påvisades för första gången i Sverige 2006 hos två viltlevande viggar. Då var det virus av typen H5N1. Under vintern 2016–2017 fick H5N8 stor spridning i Europa med fall hos både vilda sjöfåglar och hos tamfjäderfä i många länder, inklusive Sverige och länder i vårt direkta närområde. • Aviär influensa tycks inte smitta särskilt lätt till människa annat än vid mycket nära kontakt med sjuka fåglar eller deras avföring. • Influensa A-virus med hemagglutininvarianterna H5, H7, H9 är de HPAI som främst har förmåga att infektera människor. • H5N1 har givit upphov till den allvarligaste formen hos människa, med allvarlig pneumoni och mer än 50% dödlighet. • H7N9 tycks också kunna ge upphov till en likartad bild som H5N1 hos människa medan andra H7-virus verkar ge en mer mild till måttlig sjukdomsbild med kon- junktivit och övre luftvägssymptom. • H9N2 tycks även denna ge en i första hand mild övre luftvägsinfektion. • I enstaka fall har det funnits misstanke om smitta från person till person vid nära kontakter, t.ex. inom hushåll. • Inkubationstiden tros i de flesta fall vara 2–4 dygn men kan också vara upp till 8 dygn, vilket är längre än vanlig säsongsinfluensa.
Bakgrund och epidemiologi. Viral hemorragisk feber kan orsakas av en mängd olika virus. De som är aktuella att handlägga enligt detta PM är de där det finns en beskriven person-till-persontransmission. VHFs med denna egenskap förekommer dels i Afrika söder om Sahara (Ebola, Lassa, Marburg, CCHF) samt i delar av Sydamerika (vissa New World Arenavirus). CCHF fö- rekommer även i Mellanöstern, Centralasien, Indien, Kina samt sydöstra Europa (Turkiet, Balkan, och Grekland). Samtliga VHFs är zoonoser där reservoaren/vektorn i många fall inte är helt klarlagd men misstänks vara, beroende på typ av VHF, bl.a. gnagare, fladdermöss, fästingar, och apor. or sker genom direkt eller indirekt kontakt med den sjukes kroppsvätskor såsom blod, kräkning, avföring, urin, svett och sädesvätska. avlidna. rsoner smittar ej. kontakter i upp till tre månader efter att en infekterad person återhämtat sig från ebola. -10 dagar men kan variera mellan 2 och 21 dagar.
Bakgrund och epidemiologi. Pest orsakas av bakterien Yersinia pestis (gramnegativ kort stav). Yersinia pestis före- kommer endemiskt i olika gnagarpopulationer (t.ex. råttor och murmeldjur) i stora delar av världen. Reservoaren för Yersinia pestis kan dock skilja sig mellan olika geografiska områden. I USA är t.ex. den huvudsakliga reservoaren präriehund. De flesta fall av pest hos människa inträffar i Afrika, men smittan förekommer i mindre omfattning i Asien, Afrika, Sydamerika och västra USA. De flesta fall av pest hos männi- ska är sporadiska efter kontakt med djur, men i endemiska områden kan det ske lokala pestutbrott. Till WHO rapporteras ca 1000 fall per år. I USA rapporteras årligen ett tiotal fall av framför allt böldpest från landsbygdsmiljö i landets västra delar. Madagaskar rap- porterar återkommande och nästan årliga utbrott av pest. Andra länder i världen som rap- porterar hög förekomst av pest är Demokratiska republiken Kongo och Peru. Sverige drabbades senast av pestutbrott 1710–1713. • Människor smittas i första hand via bett av pestsmittade loppor men vid lungpest före- kommer också droppsmitta mellan människor. • Inkubationstiden är vanligen 2–4 dygn men kan vara upp till 8 dygn.