Bakgrund och innehållsförteckning exempelklausuler

Bakgrund och innehållsförteckning. 8. När ska man misstänka detta?

Bakgrund och innehållsförteckning. Utbrott och epidemier av ännu ej identifierade smittämnen är inte bara en teoretisk möj- lighet utan något som återkommande inträffar. Konsekvenserna av handläggningen av ett sådant fall utan lämpliga skyddsåtgärder kan i värsta fall bli fatala och därför behövs en beredskap för hur dessa ska hanteras, även om sannolikheten för att ett fall av HSAI med okänd smitta ska dyka upp på SY är mycket liten. Vid de första utbrotten av infektioner orsakade av de andra sjukdomarna som tas upp i detta PM har smittoämnet varit okänt. Denna bilaga får ses som en rekommendation om hur man initialt ska handlägga en pati- ent under ett utbrott av en okänd infektionssjukdom, innan smittoämnet identifierats. Ef- ter identifiering av smittoämnet får rekommendationerna självklart modifieras utifrån inkubationstid, smittväg, möjliga behandlingsalternativ, etc. Vid ansamling av fall där personer uppvisar allvarliga infektionssymptom och det anam- nestiskt/kliniskt tycks finnas en smittspridning mellan personer samtidigt som det inte finns någon identifierad orsak till symptombilden. En detaljerad epidemiologisk anamnes är avgörande för att kartlägga inkubationstid, smittvägar, symptombild, sjukdomsförlopp, etc. och genom detta kunna förebygga se- kundärfall. Det rekommenderas att kontrollera senaste utbrottsrapporter via WHO eller CDC (se punkt 2 i Allmän del) för uppdatering om aktuell förekomst i samband med handläggning av varje enskilt patientfall.

Bakgrund och innehållsförteckning. Kontaktsmitta delas upp i direkt kontaktsmitta (där smittan överförs genom direkt fysisk kontakt med smittkällan eller dess kroppsvätskor, och den som exponeras) och indirekt kontaktsmitta (där smittan överförs genom kontakt med ett mellanled, s.k. fomit, t.ex. dörrhandtag, kläder, bordsytor, som är kontaminerat med smittämne från hud, kropps- vätskor, etc.). I denna sektion ingår handläggning av VHF (viral hemorragisk feber). Skyddsrutiner samt handläggning är densamma för alla typer av VHF som ingår i detta PM.

Bakgrund och innehållsförteckning. Luftburen smitta sker via aerosoler (dvs. droppar med en storlek på <5 μm) som sprids via luftströmmar, ibland över långa sträckor inom och mellan rum. Aerosoler kan bildas från hudlesioner, utandningsluft och saliv/hosta, och smittämnen sprids då via luften och kan inhaleras till de nedre luftvägarna. Aerosolsmitta kan nå längre än droppsmitta. Större droppar som uppstår i samband med hosta, nysningar, kräkningar och diarréer faller snabbt ned till marken och når sällan längre än någon meter. Detta betraktas som droppsmitta och kan antingen smitta direkt, via kontakt med annan individs ögon eller slemhinnor, alternativt indirekt, i form av indirekt kontaktsmitta med droppkontamine- rade föremål, s.k. fomiter. I många fall av de sjukdomar som tas upp sker smitta både via luftburen (aerosol) smitta och droppsmitta, varför handläggning med täckning för båda dessa smittvägar är rimlig. I denna sektion ingår handläggning av högpatogena coronavirus (MERS-CoV/SARS- CoV), pest samt aviär influensa (”fågelinfluensa”). Skyddsrutiner samt handläggning (utöver specifik provtagning och behandling) är densamma för alla sjukdomar i denna sektion.