Common use of Bedömning av servicebehovet Clause in Contracts

Bedömning av servicebehovet. Vård- och servicebehovet bedöms tillsammans med klienten och vid behov med hans eller hennes anhöriga, närstående eller lagliga representant. Utgångspunkten för bedömningen är personens egen uppfattning om sina resurser och hur de kan stärkas. Vid utredningen av ser- vicebehovet ska uppmärksamhet fästas vid att återställa, bevara och främja funktionsförmågan samt möjligheterna till rehabilitering. Bedömningen av servicebehovet omfattar alla dimens- ioner av funktionsförmågan som består av fysisk, psykisk, social och kognitiv funktionsförmåga. Därtill ska vid bedömningen beaktas de riskfaktorer i de olika dimensionerna som förutspår en försämrad funktionsförmåga, såsom instabilt hälsotillstånd, dålig nutrition, otrygghet, brist på sociala kontakter eller smärta. På vilket sätt bedöms klientens servicebehov – vilka mätinstrument används vid bedömningen? På vilket sätt tas klienten och/eller de anhöriga och närstående med i bedömningen av service- behovet? - plan för småbarnsfostran/ vårdsöverenskommelse görs för varje barn, uppdateras enligt be- hov - en mobbningsförebyggandeplan för enheten finns - alla grupper har en egen plan för småbarnspedagogik, uppdateras enligt barnens plan för småbarnsfostran Vård-, service- eller rehabiliteringsplan Vård- och servicebehovet inskrivs i en individuell plan om klientens dagliga vård, service eller rehabilitering. Målet för planen är att hjälpa klienten att uppnå de mål som ställts upp för livs- kvalitet och förbättrad funktionsförmåga. Planen för daglig vård och service är ett dokument som kompletterar den individuella service-/klientplanen och med vilken servicegivaren inform- eras om de förändringar som inträffar i klientens servicebehov. På vilket sätt görs vård- och serviceplanen upp och hur sker uppföljningen av den? På vilket sätt säkerställs det att personalen känner till innehållet i vård- och serviceplanen och handlar enligt den? - Alla i personalen är delaktiga vid uppgörande av barnens plan

Bedömning av servicebehovet. Vård- Ungefär 2 veckor efter ankomst, eller vid förändrat vårdbehov diskuterar kunden sitt servicebehov med en sjukskötare. Därefter skrivs ett vård- och servicebehovet bedöms tillsammans med klienten och vid serviceavtal, i vilket framgår vilka tjänster kunden önskar köpa. Om sjukskötaren bedömer behov med hans eller hennes anhöriga, närstående eller lagliga representant. Utgångspunkten för bedömningen är personens egen uppfattning om sina resurser och hur de kan stärkas. Vid utredningen av ser- vicebehovet ska uppmärksamhet fästas vid att återställa, bevara och främja funktionsförmågan samt möjligheterna till rehabilitering. Bedömningen av servicebehovet omfattar alla dimens- ioner av funktionsförmågan som består av fysisk, psykisk, social och kognitiv funktionsförmåga. Därtill ska vid bedömningen beaktas de riskfaktorer i de olika dimensionerna som förutspår en försämrad funktionsförmåga, såsom instabilt hälsotillstånd, dålig nutrition, otrygghet, brist på sociala kontakter eller smärtadessa moms-fria. På vilket sätt bedöms klientens servicebehov – vilka mätinstrument används vid bedömningen? Privata klienter: Uppgörs avtal där innehållet i servicen samt avgifter för hyra, kost, service och vård definieras. Avtalet innehåller även uppgifter om upphörandet av avtalet. I övrigt enligt ovan. På vilket sätt tas klienten och/eller de anhöriga och närstående med i bedömningen av service- behovetservicebehovet? - plan för småbarnsfostran/ vårdsöverenskommelse görs för varje barn, uppdateras enligt be- hov - en mobbningsförebyggandeplan för enheten finns - alla grupper har en egen plan för småbarnspedagogik, uppdateras enligt barnens plan för småbarnsfostran Se ovan. Vård-, service- eller rehabiliteringsplan Vård- och servicebehovet inskrivs i en individuell plan om klientens dagliga vård, service eller rehabilitering. Målet för planen är att hjälpa klienten att uppnå de mål som ställts upp för livs- kvalitet livskvalitet och förbättrad funktionsförmåga. Planen för daglig vård och service är ett dokument som kompletterar den individuella service-/klientplanen och med vilken servicegivaren inform- eras informeras om de förändringar som inträffar i klientens servicebehov. På vilket sätt görs vård- och serviceplanen upp och hur sker uppföljningen av den? Vid ankomst, eller inom 2 veckor erbjuds ett möte med kund och eventuellt anhöriga på vilket disku- teras vilken hjälp kunden önskar i hemmet. Ett vård- och serviceavtal skrivs och undertecknas av kunden eller anhörig samt av Folkhälsans representant. Därefter görs en RAI-bedömning (RAI HC) och en vårdplan, i vilken hjälpbehovet framgår. Vårdplanen stöder vårdarna i det dagliga arbetet. Bedöm- ning och vårdplan görs därefter var 6:e månad. Övriga bedömningar som görs vid behov är MMSE, MNA och RAVA. Det är önskvärt att grundligare läkargranskning görs en gång per år på hälsostationen eller hos privat- läkare. På vilket sätt säkerställs det att personalen känner till innehållet i vård- och serviceplanen och handlar enligt den? - Alla Personalen informeras om innehållet i planen, vid förändringar delges personalen är delaktiga vid uppgörande av barnens planom dem.

Bedömning av servicebehovet. Vård- och servicebehovet bedöms tillsammans med klienten och vid behov med hans eller hennes anhöriga, närstående eller lagliga representant. Utgångspunkten för bedömningen är personens egen uppfattning om sina resurser och hur de kan stärkasstär- kas. Vid utredningen av ser- vicebehovet servicebehovet ska uppmärksamhet fästas vid att återställa, bevara och främja funktionsförmågan samt möjligheterna till rehabilitering. Bedömningen av servicebehovet omfattar alla dimens- ioner dimensioner av funktionsförmågan som består av fysisk, psykisk, social och kognitiv funktionsförmåga. Därtill ska vid bedömningen beaktas de riskfaktorer i de olika dimensionerna som förutspår en försämrad funktionsförmåga, såsom instabilt hälsotillstånd, dålig nutrition, otrygghet, brist på sociala kontakter eller smärta. På vilket sätt bedöms klientens servicebehov – vilka mätinstrument används vid bedömningen? Vid inflyttning till lägenhet sker en bedömning av personal inom social- och hälsovården gällande häl- sotillstånd vilket dokumenteras i alarmprogrammet. Ett avtal uppgörs för trygghetsservicen där invåna- ren kan avsäga sig användningen av alarmet eller av någon funktion som t.ex. passivitetsalarmet vilket kräver användning av alarmklockan 24 h. På vilket sätt tas klienten och/eller de anhöriga och närstående med i bedömningen av service- behovetservicebehovet? - plan för småbarnsfostran/ vårdsöverenskommelse görs för varje barn, uppdateras enligt be- hov - en mobbningsförebyggandeplan för enheten finns - alla grupper har en egen plan för småbarnspedagogik, uppdateras enligt barnens plan för småbarnsfostran Vård-, service- eller rehabiliteringsplan Vård- och servicebehovet inskrivs i en individuell plan om klientens dagliga vård, service eller rehabilitering. Målet för planen är att hjälpa klienten att uppnå de mål som ställts upp för livs- kvalitet och förbättrad funktionsförmåga. Planen för daglig vård och service är ett dokument som kompletterar den individuella service-/klientplanen och Bedömningen gör tillsammans med vilken servicegivaren inform- eras om de förändringar som inträffar i klientens servicebehovklienten. På vilket sätt görs vård- och serviceplanen upp och hur sker uppföljningen av den? Endast ett avtal för trygghetsalarm uppgörs. I programmet anteckna kritiska faktorer för hälsotillståndet vilka bör kännas till då personalen svarar på alarmet i akuta situationer. På vilket sätt säkerställs det att personalen känner till innehållet i vård- och serviceplanen och handlar enligt den? - Alla Informationen finns tillgänglig via alarmets app för personalen i personalen är delaktiga arbetstur. På vilket sätt görs planen för vård och fostran upp och hur uppföljs utfallet av den? På vilket sätt stärks olika delområden av klienternas självbestämmanderätt vid uppgörande enheten, såsom rätten till privatliv, friheten att själv bestämma över sina vardagliga sysslor och möjligheten till ett individuellt liv enligt egna önskemål? Klienten kan via avtal avsäga sig användningen av barnens planalarmapparaturen eller passivitetsalarmet

Bedömning av servicebehovet. Vård- I samband med bedömningen av förmågan till självbestämmande kan man också bedöma personens servicebehov. Behovet av tillräckliga rehabiliteringstjänster eller habiliterings- tjänster och servicebehovet bedöms tillsammans med klienten och vid behov med hans eller hennes anhöriga, närstående eller lagliga representanttjänster till stöd för förmågan till självbestämmande ska bedömas senast när det har fattats ett beslut om rätten till särskilt skydd. Utgångspunkten för bedömningen är personens egen uppfattning om sina resurser och hur de kan stärkas. Vid utredningen av ser- vicebehovet ska uppmärksamhet fästas vid att återställa, bevara och främja funktionsförmågan samt möjligheterna till rehabilitering. Bedömningen Efter beslutsfattandet behöver någon separat bedömning av servicebehovet omfattar alla dimens- ioner inte göras om servicebehovet täckande har bedömts redan tidigare så att det samtidigt omsorgsfullt har bedömts vilken rehabiliterande eller habiliterande effekt tjänsterna har och vilken effekt de har på personens självbe- stämmanderätt. Xxxx lämpliga tjänster får inte leda till att begränsningsåtgärder måste riktas mot personen, om det är möjligt att undvika detta i en annan serviceform, i en service som tillhandahålls på annat sätt eller med hjälp av funktionsförmågan som består av fysisk, psykisk, social och kognitiv funktionsförmågatillräckliga stödtjänster. Därtill ska vid bedömningen beaktas de riskfaktorer Enligt 34 § i de olika dimensionerna som förutspår en försämrad funktionsförmåga, såsom instabilt hälsotillstånd, dålig nutrition, otrygghet, förslaget ansvarar tjänsteanordnaren för att inte brist på sociala kontakter eller smärtabrister i tjänster eller vård leder till att begränsningsåtgärder riktas mot personen. På vilket Avsikten är att skyldigheten uppfylls bl.a. genom iakttagande av 40 §. Det ska t.ex. fästas vikt vid personens möjlighet till tillräcklig utom- husvistelse. Tjänsteenhetens strukturer har en viktig roll i detta. Enligt 2 mom. ska bedömningen av servicebehovet göras under sådana omständigheter som bedöms be- gränsa en person så lite som möjligt. Om en person t.ex. bor hemma, omfattas av stödet för närståendevård eller är i familjevård ska också bedömningen av servicebehovet göras hemma eller i familjevården, om man före bedömningen antar att detta fortsättningsvis är den lämpligaste boendeformen för personen. Ett beslut om särskilt skydd innebär inte att det i fortsättningen får riktas begränsningsåtgärder mot personen, och beslutet förutsätter inte heller att personen ska överföras till att bo inom en sådan serviceform där yrkesutbildad person inom socialvården eller hälso- och sjukvården med stöd av den föreslagna lagen kan använda begränsningsåt- gärder. Däremot förutsätter lagen att man i dessa situationer ska bedöma om den använda boendeformen är lämplig för personen och om det till stöd för tjänsterna har ordnats tillräckliga stödtjänster. Lagen ålägger att med särskild omsorg säkerställa att personen får för honom eller henne lämpliga tjänster med stöd av antingen den allmänna lagstiftningen eller speciallagstiftningen om socialvård eller hälso- och sjukvård. Tjänsterna ska ordnas så att de på bästa sätt bedöms klientens servicebehov – svarar mot personens intresse. Tillräckliga stödtjänster ska också ordnas under den tid bedömningen görs så att man kan utreda vilka mätinstrument används vid bedömningen? På vilket sätt tas klienten och/tjänster och hurudant stöd som bäst lämpar sig för personen. Den föreslagna lagen reglerar i princip inte verksamhet som utövas av andra än yrkesutbildade personer inom socialvården och hälso- och sjukvården. När en person bor hemma ska det dock säkerställas att han eller hon inte blir föremål för åtgärder enligt den föreslagna lagen i strid med sin klart uttryckta vilja, om åtgärderna enligt denna lag ska betraktas som begränsningsåtgärder om de genomförs av en yrkesutbildad person inom socialvården eller hälso- och sjukvården i strid med personens vilja. När bedömningen görs ska det alltså säkerställas att de anhöriga och närstående med i bedömningen av service- behovet? - plan som svarar för småbarnsfostran/ vårdsöverenskommelse görs för varje barn, uppdateras enligt be- hov - en mobbningsförebyggandeplan för enheten finns - alla grupper har en egen plan för småbarnspedagogik, uppdateras enligt barnens plan för småbarnsfostran Vård-, service- eller rehabiliteringsplan Vård- vården och servicebehovet inskrivs i en individuell plan om klientens omsorgen hemma också får den hjälp och det stöd de behöver så att de dagliga vård, service eller rehabilitering. Målet för planen är att hjälpa klienten att uppnå de mål som ställts upp för livs- kvalitet funktionerna kan tillgodoses och förbättrad funktionsförmåga. Planen för daglig personens vård och service är ett dokument som kompletterar den individuella service-/klientplanen och omsorg tryggas i enlighet med vilken servicegivaren inform- eras om de förändringar som inträffar i klientens servicebehov. På vilket sätt görs vård- och serviceplanen upp och hur sker uppföljningen av den? På vilket sätt säkerställs det att personalen känner till innehållet i vård- och serviceplanen och handlar enligt den? - Alla i personalen är delaktiga vid uppgörande av barnens planintresse.

Bedömning av servicebehovet. Vård- och servicebehovet bedöms tillsammans med klienten och vid behov med hans eller hennes anhöriga, närstående eller lagliga representant. Utgångspunkten för bedömningen är personens egen uppfattning om sina resurser och hur de kan stärkas. Vid utredningen av ser- vicebehovet ska uppmärksamhet fästas vid att återställa, bevara och främja funktionsförmågan samt möjligheterna till rehabilitering. Bedömningen av servicebehovet omfattar alla dimens- ioner av funktionsförmågan som består av fysisk, psykisk, social och kognitiv funktionsförmåga. Därtill ska vid bedömningen beaktas de riskfaktorer i de olika dimensionerna som förutspår en försämrad funktionsförmåga, såsom instabilt hälsotillstånd, dålig nutrition, otrygghet, brist på sociala kontakter eller smärta. På vilket sätt bedöms klientens servicebehov – vilka mätinstrument används vid bedömningen? För att bedöma klientens servicebehov använder vi oss av RAI-programmet som mätinstrument. Varje hyresgäst har en utnämnd kontaktperson/ egen vårdare som är ansvarig för utvärdering och uppgör- ande av vård- och serviceplanen tillsammans med hyresgästen och vid behov också anhöriga. På den tredje dagen efter inflyttningen börjar en RAI bedömning. I bedömningen deltar hyresgästen och de anhöriga efter förmåga och önskan. RAI-bedömningen tar fasta på bl.a. fysisk -, kognitiv- och social funktionsförmåga samt psykosocialt välbefinnande, hjälp- och omsorgsbehov, hälsotillstånd, vårdbehov utgående från totalt ca 400 frågor. När en ny hyresgäst flyttar in ordnas också ett möte med socialarbetare från dennes hemkommun, för att reda ut vilka stödformer, hjälpmedel etc. hyresgästen behöver och har rätt till (enligt Handikappser- vicelagen) för att möjliggöra att denne kan leva ett meningsfullt liv enligt egen önskan och förmåga. På vilket sätt tas klienten och/eller de anhöriga och närstående med i bedömningen av service- behovetservicebehovet? - plan för småbarnsfostran/ vårdsöverenskommelse görs för varje barn, uppdateras enligt be- hov - en mobbningsförebyggandeplan för enheten finns - alla grupper har en egen plan för småbarnspedagogik, uppdateras enligt barnens plan för småbarnsfostran Utgångsläget är att hyresgästen och de anhöriga deltar i bedömningen efter förmåga och önskan. Vård-, service- eller rehabiliteringsplan Vård- och servicebehovet inskrivs i en individuell plan om klientens dagliga vård, service eller rehabilitering. Målet för planen är att hjälpa klienten att uppnå de mål som ställts upp för livs- kvalitet livskvalitet och förbättrad funktionsförmåga. Planen för daglig vård och service är ett dokument som kompletterar den individuella service-/klientplanen och med vilken servicegivaren inform- eras informeras om de förändringar som inträffar i klientens servicebehov. På vilket sätt görs vård- och serviceplanen upp och hur sker uppföljningen av den? Då RAI-bedömningen är utförd i sin helhet uppgörs en RAI-vårdplan utgående från de vårdbehov och individuella resurser (RAPS) bedömningen pekar på. Vård- och serviceplanen baserar sig på uppgifter om personens liv, människorelationer, värden, över- tygelser, preferenser, viktiga händelser i livet, intressen osv. Information erhålls genom bl.a. samtal, diskussioner och livsberättelse samt i samarbete med anhöriga eller andra viktiga personer i hyres- gästernas liv. Målsättningen är att ta tillvara och stöda hyresgästernas fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga. I planen antecknas målen för den individuella servicen, vården och den goda vardagen samt konkreta metoder för att uppnå målen. Daglig uppföljning dokumenteras i det elektroniska dokumentationsprogrammet RAI-Soft. Vi är måna om att använda de redskap som finns för bedömning, uppställande av mål och planering av vardagen, vård och omsorg, samt dokumentering för ett objektivt och professionellt förhållningssätt. Egenvår- darna jobbar aktivt med att göra dokumenteringen så levande att de i dokumenteringen får RAI-utvär- dering, vårdplan, dagsplan och daglig dokumentation att hänga ihop. Bedömning och vårdplan uppdateras var sjätte månad eller då funktionsförmågan väsentligt förändras. På vilket sätt säkerställs det att personalen känner till innehållet i vård- och serviceplanen och handlar enligt den? - Alla Vård- och serviceplanen finns i elektronisk form i RAI-programmet. Nya planer och förändringar tas upp och diskuteras med hela personalen är delaktiga vid uppgörande av barnens planpå personalmöte.