Begäran om komplettering exempelklausuler

Begäran om komplettering. Ordföranden får begära att en part kompletterar någon av sina skriftliga inlagor som ingivits till pensionsskiljenämnden. Om käran- den underlåter att följa en sådan begäran, får skiljenämnden avvisa målet. Om svaranden underlåter att följa sådan begäran avseende ett genkäromål, ett kvittningsyrkande eller en kvittningsinvändning, får skiljenämnden avvisa genkäromålet, kvittningsyrkandet eller kvittning- sinvändningen. Underlåter svaranden att i något annat hänseende följa en begäran om komplettering utgör det inte heller hinder för skiljeförfarandets fortsatta handläggning.
Begäran om komplettering. (1) Styrelsen får begära att en part kompletterar någon av sina skriftliga inlagor som ingivits till Sekretariatet. (2) Om käranden underlåter att följa en sådan begäran får Styrelsen avvisa målet. (3) Om svaranden underlåter att följa sådan begäran avseende ett gen- käromål, ett kvittningsyrkande eller en kvittningsinvändning får Styrelsen avvisa genkäromålet, kvittningsyrkandet eller kvittningsinvändningen. (4) Underlåter svaranden att i något annat hänseende följa en begäran om komplettering utgör det inte hinder för skiljeförfarandets fortsatta handläggning.
Begäran om komplettering. (1) Styrelsen får begära att en part kompletterar någon av sina skriftliga inlagor som ingivits till SCC. (2) Om käranden underlåter att följa en sådan begäran får sty- relsen avvisa målet. (3) Om svaranden underlåter att följa sådan begäran avseende ett genkäromål, ett kvittningsyrkande eller en kvittningsin- vändning får styrelsen avvisa genkäromålet, kvittningsyrk- andet eller kvittningsinvändningen. (4) Underlåter svaranden att i något annat hänseende följa en begäran om komplettering utgör det inte hinder för skilje- förfarandets fortsatta handläggning.
Begäran om komplettering. Styrelsen får anmoda parterna att komplettera sina skrifter till Institutet. Om käranden inte följer en sådan uppmaning, får styrelsen avvisa målet. Om svaranden inte följer sådan uppmaning i fråga om genkäromål eller beträffande yrkande eller invändning om kvittning, får styrelsen avvisa genkäromålet eller yrkandet eller invändningen om kvittning. Underlåter svaranden i annat hänseende att följa en uppmaning att inkomma med komplettering, utgör det inte hinder för målets fortsatta handläggning.
Begäran om komplettering. Beträffande de fall där anstånd har medgivits med skattens erläggande kan regeringen vidare efterge eller sätta ned åter- stående skatt, om den skattepliktiga egendomen har förlorat i värde (57 § 2 st. AGL). Denna möjlighet till eftergift gäller alla slags tillgångar och förutsätter inte att värdenedgången har inträffat före tidpunkten för arvsskattens fastställande. Några andra möjligheter att få lägre arvsskatt på grund av att egen- domen har minskat i värde föreligger inte enligt AGL. Om ett dödsbo i andra fall önskar få arvsskatten eftergiven eller nedsatt på grund av att egendomen har minskat i värde, är dödsboet med andra ord hänvisat till att ansöka om nåd hos regeringen enligt 58 a § AGL. SKV ska fatta sitt beslut i arvsskatteärendet på grundval av de uppgifter som har lämnats i bouppteckningen och de handlingar som har fogats vid denna. Om det finns brister i utrednings- materialet får SKV begära att bouppteckningen kompletteras med nödvändiga intyg eller annan utredning. Med avseende på aktier, obligationer och därmed jämförliga värdepapper ska vissa

Related to Begäran om komplettering

  • Fakturering och betalning 8.1. Nätinnehavaren debiterar användaren för nättjänsten i enlighet med nätavtalet och gällande prislistor. Ändringar av prislistor och andra avtalsvillkor behandlas i kapitel 15. 8.1.1. Om det finns en timmätningsapparat eller någon annan fjärravläst mätapparat på elförbrukningsplatsen, grundar sig faktureringen på den uppmätta (med beaktande av 7.4) elförbrukningen, om inte annat avtalats. Om elmätningen på förbrukningsplatsen sker med en mätapparat som inte är fjärravläst, grundar sig faktureringen på användarens uppskattade elförbrukning, om inte annat avtalats. Den uppskattade faktureringen utjämnas enligt meddelad eller avläst (7.5) mätarställning minst fyra gånger per år (avläsnings- eller utjämningsfaktura). 8.1.2. Faktureringen kan baseras på uppskattad förbrukning eller på en fast mängd, om faktureringen grundar sig på slutanvändarens avläsning av mätapparaturen och denna inte har meddelat mätarställningen för ifrågavarande faktureringsperiod, eller om elförbrukningsplatsen inte är utrustad med mätapparatur. Faktureringen kan baseras på uppskattad förbrukning också i det fall att elförbrukningen inte har kunnat mätas på grund av ett fel i mätapparaturen eller om mätdata inte finns att tillgå på grund av ett fel i dataöverföringen från en fjärravläst mätapparat. 8.1.3. Nätinnehavaren är skyldig att på användarens begäran justera den fakturering som grundar sig på uppskattad elförbrukning, när de förhållanden som den uppskattade faktureringen grundar sig på har ändrats väsentligt eller när en justering annars är motiverad. Nätinnehavaren underrättar en öppen leverantör om ändringen i enlighet med praxis inom branschen. 8.2. I fakturans innehåll följs elmarknadslagen och föreskrifter och bestämmelser som utfärdats med stöd av den. 8.3. Xxxxxx den dag då fakturan avsänds och förfallodagen ska det vara minst två veckor. Om användaren inte är en konsument kan avtalsparterna också avtala om kortare förfallotid. 8.4. Användaren är skyldig att betala faktura som nätinnehavaren sänt senast på den förfallodag som står på fakturan. Fakturan sänds till den faktureringsadress som användaren har uppgett. Användaren svarar för att fakturan blir betald oberoende av vart han har bett att få fakturan sänd. 8.5. För eventuella försenade betalningar har nätinnehavaren rätt till dröjsmålsränta enligt räntelagen. Om fakturans förfallodag och det belopp som ska betalas har bestämts i förväg, debiteras dröjsmålsränta från och med förfallodagen. Om förfallodagen och/eller beloppet som ska betalas på en faktura till en konsument inte har bestämts i förväg, kan dröjsmålsränta debiteras tidigast 30 dagar efter att fakturan sänts. För skriftlig påminnelse och avbrottsvarsel kan dessutom en skälig avgift tas ut i enlighet med gällande prislista. 8.6. Till följd av fel i faktureringen, mätningen eller mätaravläsningen har nätinnehavaren rätt till tilläggsdebitering och användaren rätt till kreditering i enlighet med följande punkter: 8.6.1. Om mätfelet har konstaterats vara större än vad som är acceptabelt enligt 6.6, beaktas detta i faktureringen så att krediteringen eller tilläggsdebiteringen betalas på basis av nätinnehavarens uppskattning som är grundad på kontroll av mätapparaturen, användarens konstaterade elförbrukning vid olika tider och andra uppgifter. 8.6.2. Avtalsparterna kan kräva sina fordringar som grundar sig på fel som nämns under 8.6 för de tre senaste åren. Tidsfristen på tre år räknas från den tidpunkt då en part meddelade den andra om felet. 8.6.3. En konsument kan dock kräva sina fordringar som nämns under 8.6 för felets hela verkningstid – dock inte för mer än tio år – om tidpunkten då felet uppkom och dess inverkan på faktureringen kan konstateras i efterhand. 8.6.4. Nätinnehavaren svarar i stället för säljaren för att rätta till användarens fakturering, om • det har gått mer än tre år sedan felet i faktureringen inträffat och kunden meddelats om det; eller om • kundrelationen mellan kunden och säljaren har upphört tidigare än sex veckor innan felet upptäcktes, och de uppgifter om elförbrukningen som nätinnehavaren har gett säljaren som grund för faktureringen är oriktiga jämfört med den faktiska elförbrukningen på grund av fel i mätningen eller mätaravläsningen eller fel i ett meddelande från nätinnehavaren (dock inte på grund av avvikelse i uppskattningen). Som försäljningspris vid kreditering enligt denna punkt används den offentliga elprodukt eller eltariff som den i distributionsnätets ansvarsområde leveransskyldiga säljaren tillhandahåller och som bäst passar användaren. Om det emellertid är fråga om ett fel från nätinnehavarens sida och användaren inom rimlig tid företer en utredning av de priser som hade tillämpats på hans elanskaffning under ifrågavarande tid, används dessa priser. 8.6.5. Ingen ränta utgår för tilläggsdebiteringen eller krediteringen enligt de föregående punkterna för den tid som räntan skulle ha influtit. Användaren ska beviljas skälig betalningstid för betalning av tilläggsdebiteringen. Om inte användaren inom den beviljade tiden betalar räkningen för tilläggsdebiteringen, kan dröjsmålsränta enligt räntelagen tas ut för den överskridna tiden. 8.7. Användaren är skyldig att betala också för sådan uppmätt eller konstaterad nättjänst som har orsakats av fel i elinstallationer, elektrisk utrustning eller elanläggningar inom användarens ansvarskrets.

  • Besked om tilldelning Via avräkningsnota

  • Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna.

  • STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Xxxxx-Xxx Xxxxxxxxx, f 1946, Styrelseordförande Xxxxx-Xxx Xxxxxxxxx är civilingenjör inom elektronik från Lunds Tekniska Högskola. Han har under många år varit anställd vid Electroluxkoncernen i Malmö, innan han 1988 grundade företaget Xperi AB i Lund vars verksamhet var inriktad mot utveckling och tillverkning av elektronikbaserade produkter bl.a. inom medicin-teknik. Företaget förvärvades år 2002 av Note AB. Xxxxx-Xxx har varit VD och koncernchef för Note AB. Aktieinnehav: 1 049 975 aktier privat och genom kapitalförsäkring Xxxx Xxxxxxxx, f 1967, vice styrelseordförande Xxxx Xxxxxxxx har läst ekonomi för entreprenörer vid Lunds Universitet 1995-1997. Xxxx har varit entreprenör i olika konstellationer sedan 1988. 2002 köpte Xxxx xxxx första aktier i MedicPen AB. 2003 ökade Xxxx sitt engagemang i MedicPen AB inför bolagets första emission, och har därefter på konsultbasis arbetat i MedicPen AB. Aktieinnehav: 2 122 000 aktier privat och genom kapitalförsäkring Xxx Xxxxxxx, f 1948, styrelseledamot Xxx Xxxxxxx har en lång och bred erfarenhet av medicinsk teknik med över 35 år i branschen. Tidigare ägare och VD för Dan-Sjö Medical AB som var det marknadsledande företaget inom utrustning för anestesi, intensivvård och neonatal intensivvård i Sverige. Dan-Sjö Medical AB förvärvades 2004 av GE Healthcare AB. Sjöberg är idag VD och majoritetsägare av LPS Medical AB och majoritetsägare i LPOS Förvaltning AB. Xxxxxxx är också styrelseordförande i dessa företag samt Ängelholms Näringsliv AB. Han är också styrelseledamot i Sensodetect AB, Xxxxxxxxxx AB och Expertmaker AB. Därutöver är Xxxxxxx verksam som affärsängel och mentor inom Connect Skåne Aktieinnehav: 0 aktier Xxxxxxxx Xxxxxx, f 1969, VD och styrelseledamot Xxxxxxxx har varit entreprenör sedan 1987 och med framgång drivit företag tidigare. Xxxxxxxx Xxxxxx har arbetat som VD i National Plast AB sedan 1994 samt VPAB 1996-2001. Grundare till MedicPen AB 1999. Har sedan 2003 arbetat med MedicPen AB på heltid. Bakgrunden är en teknisk utbildning men Xxxxxxxx har även läst ekonomi och marknadsföring. Sitter med i Hälsoteknikföreningens styrelse sedan 2005. Aktieinnehav: 2 951 462 aktier Kontorsadress till styrelseledamöter och ledande befattningshavare Samtliga styrelseledamöter kan nås via Bolagets kontor: MedicPen AB (publ), Xxxxxxxxx 00, S-302 43 Halmstad, Sweden Tel: +46 (0)00-000 000, Fax: +46 (0)00-000 000, E-mail: xxxx@xxxxxxxx.xxx Revisor Xxxxx Xxxxxxxx, f 1963, Auktoriserad revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers

  • Hantering av vårddokumentation och arkivering Leverantören ansvarar för att hantera vårdinformation i sin verksamhet avseende Uppdraget i enlighet med gällande lagstiftning och Uppdragsgivarens föreskrifter. Regionarkivet har rätt att vid behov utöva tillsyn för att säkerställa att kraven efterföljs. Gällande föreskrifter kring hantering av vårddokumentation tillhandahålls av Regionarkivet. Leverantören ska regelbundet hålla sig uppdaterad om relevanta förändringar i gällande föreskrifter. Se avsnitt 9, Referenser, för länk.

  • Fakturering och betalningsvillkor Om inte något annat särskilt avtalats i Upp- dragsbrevet ska följande gälla. Uppdragstagaren fakturerar Uppdragsgivaren löpande baserat på det arbete som utförts och de utlägg som gjorts. Uppdragstagaren kan alternativt fakturera Upp- dragsgivaren a conto baserat på uppskattat ar- vode för Uppdraget. Uppdragsgivaren ska betala senast tio (10) dagar från fakturadatum. Vid för- senad betalning tas dröjsmålsränta ut enligt rän- telagen (1975:635).

  • STYRELSE, LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE OCH REVISOR 18 ÖVRIGA UPPLYSNINGAR 21 AKTIEKAPITAL OCH ÄGARFÖRHÅLLANDEN 22 FINANSIELL ÖVERSIKT 23 KOMMENTARER TILL DEN FINANSIELLA UTVECKLINGEN 30 LEGALA FRÅGOR OCH KOMPLETTERANDE INFORMATION 31 SKATTEFRÅGOR I SVERIGE 32 BOLAGSORDNING 33 1 ADRESSER 34

  • Överenskommelse om annan uppsägningstid Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att annan uppsägningstid ska gälla. Om så sker får emellertid arbetsgivarens uppsägningstid inte understiga uppsägningstid enligt detta avtal.

  • Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

  • Rörelsens kostnader Xxxxxxx och förnödenheter -6 258 -2 325 -13 104 -18 210 Personalkostnader -3 267 -2 087 -9 928 -8 925 Övriga externa kostnader -2 598 -1 762 -6 099 -9 443 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -130 -564 -2 334 -2 171 Övriga rörelsekostnader -76 -6 -305 -30 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 1 1 2 1 Räntekostnader och liknande resultatposter -350 -140 -1 153 -847