Beredningsorgan exempelklausuler

Beredningsorgan. 4 kap. 5 § HF: Om en grupp av personer ska lämna förslag på sökande som bör komma i fråga för en anställning som lärare, ska kvinnor och män vara jämställt representerade i gruppen. Detta gäller dock inte om det finns synnerliga skäl. (SFS 2010:1064) Vid varje fakultet ska finnas minst en lärarförslagsnämnd. Vid behov kan rektor även fatta beslut om tillfälliga lärarförslagsnämnder. Lärarförslagsnämnden ska lämna förslag på anställning som professor (inklusive adjungerad professor och gästprofessor). Under lärarförslagsnämnden kan delar av beredningen beredas av en rekryteringskommitté. För övriga läraranställningar kan en beredningsgrupp inrättas. En lärarförslagsnämnd ska bestå av en ordförande, minst tre lärarrepresentanter samt två studeranderepresentanter. Därutöver ska utses minst två lärarsuppleanter samt minst en studerandesuppleant. En av lärarrepresentanterna ska utses som vice ordförande, tillika ställföreträdande ordförande. En lärarförslagsnämnd är beslutsför när ordföranden och minst hälften av övriga ledamöter är närvarande. Institutionsföreträdare kan delta i nämndens beredning och har då närvaro-, yttrande- och förslagsrätt. En rekryteringskommitté består i huvudsak av ledamöter i lärarförslagsnämnden som bedöms lämpliga att bereda delar av beredningen för att underlätta och påskynda processen. Rekryteringskommittén ska minst bestå av en ledamot i lärarförslagsnämnden, en studeranderepresentant samt en institutionsföreträdare. En beredningsgrupp är ett mindre beredningsorgan på institutionsnivå. I beredningsgruppen ska det finnas minst en studeranderepresentant. Lärarförslagsnämnder, rekryteringskommittéer och beredningsgrupper ska ha jämställd representation (se 4 kap. 5 § HF). Det finns inget krav på att använda sig av ett beredningsorgan vid anställning av en redan kompetensprövad professor som gästprofessor eller vid förnyad anställning av en adjungerad professor, gästprofessor eller professor inom konstnärlig verksamhet. Xxxxxxx kan föreslå anställning i dessa fall.
Beredningsorgan. Ärenden som inte skall beredas av Förvaltnings-, Publikations- eller Museiutskottet bereds av Nämn- den.

Related to Beredningsorgan

  • Beredning Ärendet har initierats av exploateringsnämnden och remitterats till stadsledningskontoret.

  • Valberedning Vid ordinarie föreningsstämma väljs valberedning. Mandattiden är fram till nästa ordinarie föreningsstämma. Valberedningen ska bestå av lägst två ledamöter. En ledamot utses av föreningsstämman till ordförande i valberedningen. Valberedningen bereder och föreslår personer till de förtroendeuppdrag som föreningsstämman ska tillsätta. Valberedningen ska till föreningsstämman lämna förslag på arvode och föreslå principer för andra ekonomiska ersättningar för styrelsens ledamöter och revisorer.

  • Löneutbetalning Lönen utbetalas per månad. Löneutbetalning regleras lokalt.

  • AVRÄKNINGSORDNING Vid betalning har banken rätt att avräkna samtliga på krediten till betalning förfallna avgifter, kostnader och räntor innan avräkning sker på kapitalskulden.

  • Räddningskostnad Om den försäkrade haft utgift (räddningskostnad) för att begränsa omedelbart förestående eller inträffad skada som kan föranleda skadeståndsskyldighet som omfattas av försäkringen, lämnas ersättning om åtgärderna med hänsyn till omständigheterna varit skäliga. Ersättning lämnas dock inte för kostnad för att avvärja befarad skada på grund av defekt hos levererad produkt.

  • Beredskap Där arbetstagaren har beordrats beredskap för tid, som uppgår till högst 130 timmar under kalendermånaden 14 % 8 min för tid därutöver under kalendermånaden 28 % 17 min Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan jour och beredskap i stället ersättas med ledighet enligt ovan. För en deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). För jour och beredskap eller del därav, förlagd till tid som anges nedan, ska ersättning enligt ovan förhöjas med 110 procent. a) Tid från kl. 19.00 på dag före långfredagen till kl. 06.00 på dagen efter annandag påsk. b) Tid från kl. 19.00 på dag före midsommarafton, julafton eller nyårsafton till kl. 06.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen. c) Tid från kl. 00.00 till kl. 24.00 på sön- eller helgdag, lördag eller på dag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag. d) Tid från kl. 16.00 till kl. 24.00 vardag utom lördag närmast före trettondag jul, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, nationaldagen eller alla helgons dag. e) Tid från kl. 00.00 till kl. 06.00 vardag närmast efter sön- eller helgdag. f) Tid från kl. 19.00 till kl. 24.00 vardag närmast före lördag.

  • Frivillig gruppförsäkring betyder en försäkring som den som tillhör en särskild grupp har rätt att ansluta sig till genom egen anmälan.

  • Räddningsåtgärder Du ska efter förmåga avvärja skada som kan befaras inträffa och omedelbart försöka begränsa skada som redan inträffat. De anvisningar som vi lämnat ska följas. Vi ersätter skäliga kostnader för åtgärd som vi föreskrivit eller som annars med hänsyn till omständigheterna är rimlig under förutsättning att det inte skäligen hade kunnat begäras att du tidigare skulle ha vidtagit åtgärder för att förebygga skada. Ersättning lämnas inte om du har rätt till ersättning enligt lag, författning, avtal, eller liknande åtagande. Åsidosätter du föreskrifter om räddningsåtgärder kan ersättningen minskas eller falla bort enligt H4.

  • Räddningskostnader Ersättning betalas för skäliga kostnader som den försäkrade haft för att fullgöra sin räddningsplikt enligt 9.1 (Räddningsplikt), dock högst med det belopp varmed förlusten av det försäkringsmässiga täckningsbidraget minskat. Medför sådan kostnad nytta även under eventuell karenstid eller efter ansvarstidens slut, ersätts högst det belopp som kan anses falla på ansvarstiden med undantag av karenstiden.

  • Arbetstidsförkortning 1. Förkortningen av arbetstiden gäller de arbetstidsformer vars ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka. Normalt är sådana arbetstidsformer dagsarbete, tvåskiftsarbete och kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete. Därutöver förutsätts att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar och att hans eller hennes arbetstid per år i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj. 2. Ledighet ges under kalenderåret för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande: minst 18 1 36 2 53 3 70 4 87 5 104 6 121 7 138 8 155 9 172 10 189 11 206 12,5 Som utförda ordinarie arbetsdagar räknas även de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och som arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid för eller lön för förlossningsledighet för och utbildningstid till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. På samma sätt jämställs med ordinarie arbetsdagar den tid som används till kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och till möten som ordnas av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av dem, för Industrifackets förbundsfullmäktiges eller förbundskommittéers möten och den tid som, med de förutsättningar som avtalats om i kollektivavtalet, använts till möten för valnämnder eller -kommittéer som tillsatts för statliga val, 50- och 60-årsdagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, uppbåd, repetitionsövningar samt ledighet som orsakats av vård av sjukt barn. Om ledigheten som ska beviljas ingår i den ovan nämnda tiden som ackumulerar antalet ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara förbrukad. För en dylik ledig dag betalas ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten. En sjuk arbetstagare får inte beordras på skiftledighet. Ifall skiftledigheterna samtidigt ges till hela avdelningen, produktionslinjen eller arbetsskiftet, förbrukas dock skiftledigheterna. Skiftledigheterna förbrukas också om arbetstagaren meddelats om skiftledigheterna innan han eller hon insjuknat. Av arbetstidsförkortningen avdras övriga än under punkt 1 nämnda årliga avtals- eller praxisbaserade semesterarrangemang som förkortar arbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar. 3. Ledig tid som intjänats under kalenderåret ska ges arbetstagaren senast före utgången av kalenderåret, eller ifall det inte är möjligt före utgången av april nästa år, om man inte lokalt kommer överens om annat. Ledigheten ges vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Om ledigheten beviljas samtliga arbetstagare eller arbetsavdelningar samtidigt iakttas anmälningstiden på två veckor. Det avgörs på företagsnivån på vilket sätt ledighet ges. Skiftledighet kan med tanke på drifttiderna förverkligas i företagen bl.a. på följande vis: a) genom att ge en arbetsdag ledigt, b) genom att ge två eller flera arbetsdagar ledigt i sänder, c) genom att ge mellandagen eller mellandagarna i söckenhelgsveckor ledigt, d) genom att ge lediga dagar enligt produktionssituationen till exempel under sommaren. Ledighet ges minst ett arbetsskift åt gången, om inte annat avtalas lokalt. 4. Åt arbetstagaren betalas en ersättning för ledigheten enligt den genomsnittliga timförtjänsten. Ersättningen betalas i samband med lönebetalning för den lönebetalningsperiod inom vilken ledigheten tas. Ifall arbetstagarens antal arbetsdagar som inverkar på skiftledigheterna vid utgången av kalenderåret är 9–17 eller 27–35 ” 43–52 ” 61–69 ” 79–86 ” 95–103 ” 113–120 ” 130–137 ” 147–154 ” 164–172 ” 181–188 ” 198–205 ” betalas till honom eller henne på följande lönebetalningsdag hälften av lönen för en skiftledighet. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte fram till denna tidpunkt har getts, betalas till arbetstagaren lön som motsvarar den intjänade ledigheten i enlighet med den genomsnittliga timförtjänsten. Om arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör har getts för mycket ledighet, får arbetsgivaren från arbetstagarens slutlön innehålla den summa som motsvarar denna ledighet. 5. I de arbetstidsformer som avses i den här paragrafen ersätts arbete som överskrider arbetstiden per vecka i den aktuella arbetsveckans arbetstidsschema i enlighet med vad man har avtalat om angående övertidsarbete per vecka i kollektivavtalet. 6. Vid fastställandet av semesterns längd anses såsom dagar jämställda med dagar i arbete även de dagar under vilka arbetstagaren varit förhindrad att utföra arbete på grund av att han eller hon har tagit ut ledigheter i enlighet med denna paragraf. 7. Med arbetstagaren kan även avtalas om att ledighet inte tas ut. För arbete som har utförts på en ledig dag betalas till arbetstagaren enkel lön.