Bristande lönsamhet. Nedan följer en kort genomgång av dessa problem och i kapitel 7.4 redovisas ett antal förslag som syftar till att underlätta att etablering av nya lokala järnvägsföretag kommer till stånd.
Bristande lönsamhet. Lönsamheten i transportbranschen i allmänhet är låg och i synnerhet i järnvägsbranschen. Att t ex åkeribranschen ändå fungerar beror på att det finns ett stort antal småföretag som visserligen kan gå i konkurs, men där det alltid finns något annat företag som kan ta över resurser och kundåtaganden. Järnvägsbranschen lider fortfarande av vissa strukturella problem med höga kostnader och en ibland mycket begränsad internkonkurrens på t. ex. underhåll och fordon. Dessutom måste järnvägsföretagen i Sverige konkurrera med Europas effektivaste lastbilar. Matartrafik bedrivs i dag förutom av Green Cargo även av nya järnvägsföretag, varav endast några enstaka kan betraktas som rena matarbolag. De flesta bedriver även egen trafik på längre avstånd i konkurrens med andra järnvägsföretag och transportmedel. Sammantaget kan man konstatera att det inte finns någon heltäckande matartrafik som kan tillfredställa de lokala kundernas behov i hela Sverige i dag. I utredningen från 1993 gjordes, som framgått ovan, en inventering av möjliga matarbanor i Sverige. Syftet var att hitta avgränsade geografiska områden där matarbanor kunde etableras som skulle mata till SJ Gods ungefär på samma sätt som det fungerar i USA. Idén var således att skapa ett antal avgränsade regionala monopol som kunde kombineras med SJ Gods nationella monopol. Eftersom marknaden för godstransporter numera är fri, är en sådan strikt marknadsuppdelning inte möjlig att göra. Eftersom en stor del av matartrafiken och trafikeringen av industrispåren lagts ner kan det vara av intresse att redovisa de huvudsakliga resultaten av denna del av utredningen, eftersom omfattningen av problemet är större i dag, samtidigt som möjligheten att genomföra just detta koncept har blivit mindre. En analys gjordes av 20 olika matarbanesystem som innefattade hela Sverige utom storstadsområdena. Målsättningen var att varje system skulle vara självbärande och att det skulle finnas tillräckliga befintliga järnvägsvolymer i utgångsläget och också en möjlighet att öka volymerna. De föreslagna matarbanorna omfattade trafik på en tredjedel av det svenska järnvägsnätet, företrädesvis i glesbygden. År 1993 genererades 20 % av godstrafiken på järnväg (exkl. malmbanan) vid dessa järnvägar. Trafiken vid de 20 matarbanesystemen skulle i utgångsläget generera en volym på totalt ca 3 miljarder tonkilometer inklusive fjärrtrafiken inom Sverige, varav ca 10 % uppskattades utföras på matarbanorna. Dessa beräknades kunna öka volymen med ytterli...
Bristande lönsamhet. Bolaget är inte lönsamt och har ådragit sig förluster varje år sedan dess bildande. Bolaget har investerat större delen av sina finansiella resurser i forskning och utveckling. Bolaget kommer fortsättningsvis att ådra sig betydande kostnader hänförliga till forskning och utveckling samt försäljning. Bolaget räknar med fortsatta förluster inom de närmaste åren. Om Bolaget misslyckas med att bli och fortsätta att vara lönsamt kan det leda till att värdet på aktierna i Bolaget sjunker vilket kan hindra möjligheten till kapitalanskaffning, verksamhetsexpansion, att upprätthålla sitt arbete inom forskning och utveckling, eller till och med hindra Bolag- ets möjlighet att fortsätta sin verksamhet. Bolagets tidigare förluster i kombination med förväntade framtida förluster har haft, och kommer fortsatt att ha, en negativ effekt på Bolagets egna kapital och rörelsekapital.