Budgetering. Användning och planering av personalresurser hänger starkt samman med budgeteringen. ÅHS är som organisation indelad i en linjeorganisation och en stabsorganisation. Linjeorganisationen handhar direkta hälso- och sjukvårdsuppgifter och består av sammanlagt 14 kliniker. Stabsorganisationen består av olika stödfunktioner, till exempel ekonomi och övrig förvaltning. Det ekonomiska ansvaret för de enskilda klinikerna finns hos klinikledningen, som består av klinikchefen, avdelningsskötaren och överskötarna. Klinikchefen har huvudansvaret för klinikens budget. Bortsett från klientavgifterna, som i de flesta fall är obetydliga i förhållande till kostnaderna, är budgeten för ÅHS i princip en kostnadsbudget. Budgeten är med andra ord inte direkt kopplad till hur många prestationer budgetenheten utför. En klassisk risk med budgetering är att man förlitar sig för mycket på tidigare års utfall då man gör upp budget för kommande år. Den här budgeteringsmetoden kan nämligen lätt leda till att den redovisningsskyldige får ett incitament att försöka använda så mycket av sin budget som möjligt, för att säkra en bekväm budget även framöver. Vi tycker att det för tillfället saknas tydliga incitament för den budgetansvarige att underskrida sin budget. Det finns för närvarande ingen tydlig koppling mellan prestationer och budget. Vi tycker att en bra budgetprocess är en process som skapar incitament för de budgetansvariga att använda personalresurser så effektivt som möjligt. I budgetprocessen budgeterar man för en bemanning på 100 % och det budgeterade vårdbehovet är en uppskattning av vad vårdbehovet är i medeltal under året. I budgeteringsprocessen utgår man från statistik och prognoser gällande faktorer som har en inverkan på vårdbehovet. Sådana faktorer kan vara till exempel befolkningsmängdens utveckling och befolkningens åldersstruktur. Vi vill poängtera vikten av att man ständigt utvärderar vad en bemanning på 100 % egentligen innebär rent resursmässigt. För palliativ vård och intensivvård beaktar ÅHS de nationella riktlinjer som finns gällande personaldimensioneringen på dessa avdelningar.
Budgetering. Syftet med processen Budgetering är att göra en plan för framtida ekonomiska händelser som används vid uppföljning av det ekonomiska utfallet. Processen omfattar budgetering av både intäkter och utgifter. Myndigheter som inte har tillgång till något separat budgetverktyg ska ha möjlighet att registrera budgetvärden manuellt direkt i ekonomisystemet eller genom att importera en Excel-fil. I de fall avropande myndighet använder ett separat budget- verktyg ska det finnas möjlighet att läsa in budgetvärden i olika filformat (Excel, kommaseparerad eller XML-fil) för att underlätta systemintegration. Myndigheterna ska kunna läsa in aggregerade budgetvärden som bryts ned med hjälp av olika fördelningsnycklar. Vid registrering av budget ska ekonomisystemet också genomföra kontroller mellan konteringsdelarna. Utöver ovan nämnda grundläggande funktionalitet (ska-krav) finns det ett antal bör-krav som speglar den funktionalitet som ett separat budgetverktyg förväntas ha men som eventuellt kan ingå i ekonomisystem. Detta kan till exempel omfatta möjlighet att registrera budgetramar, lagra och ta fram rapporter, prognoser baserat på verkligt utfall, m.m. Samtliga krav (både ska och bör) är dokumenterade i ramavtalsbilaga 2.1, Funktionella och tekniska krav på Ekonomisystem, avsnitt I.
Budgetering. Samhällsbyggnadsnämnden tar fram och färdigställer beräkningar inför kommande budgetår och har ansvar för budgeterade interna hyresintäkter. Den interna hyreskostnaden budgeteras av respektive nämnd som hyresgäst utifrån samhällsbyggnadsnämndens underlag. Kostnadsförändringar i internhyrorna justeras årligen i samband med budgettilldelningen. Dels med ett vägt index för generella kostnadsökningar, dels med ett personalkostnadsindex. Ekonomiavdelningen tar fram dessa index som bör ge en rimligt avvägd kompensation för dessa fastighetsrelaterade kostnadsökningarna. Förändringar i form av minskad lokalyta utifrån gällande kontraktsvillkor eller annan lokaleffektivisering som uppstått genom påverkan av hyresgäst ska inte budgetjusteras för utan finns kvar i hyresgästens budget. Detta ger incitament för förändringar och på sikt generera en effektivt använd lokalyta. En finansiering av lokalbanksfunktionen utanför internhyrorna måste skapas för tiden mellan mottagande av lokalbanken tills uthyrning sker. Beaktas och finansieras i samband med den årliga budgetprocessen.