Central samverkansgrupp exempelklausuler

Central samverkansgrupp. Den centrala samverkansgruppen skall behandla frågor som är gemensamma för alla universitetets anställda. Den behandlar även övergripande frågor för respektive fakultet. Den centrala samverkansgruppen skall senaste fem arbetsdagar före sammanträde med: universitetsstyrelse och fakultetsnämnder ta del av agenda och handlingar. Ärenden som behandlas i central samverkansgrupp rör: verksamhetens mål och strategier planering/uppföljning av budget och ekonomi organisatoriska förändringar övergripande personalfrågor frågor från lokal samverkansgrupp lokala avtal frågor före beslut i fakultetsnämnderna frågor för beslut i Mittuniversitetets styrelse frågor som berör flera lokala samverkansgrupper Övriga frågor som övergripande berör Mittuniversitetet kan behandlas om samverkansgruppen så bestämmer.
Central samverkansgrupp. En central samverkansgrupp skapas som ska sammanträda minst två gånger per år. Samverkansgruppen ska bestå av två representanter från Arbetsgivaralliansen, och två representanter från Unionen. Vid säsongsplanering ska SHL:s VD eller vice VD, och motsvarande i Hockeyallsvenskan utgöra två av representanterna. Gruppen ska t ex samverka om: • Säsongsplanering • Utveckling av klubbarnas verksamhet • Utveckling av ligans verksamhet • Utredning av namn- och bildfrågan för individuella spelare och även analysera individuella ärenden Kompetensbehov nu och i framtiden • Frågor om lägstalön och juniorer • Utvärdering av spelarnas säkerhet • Nya regler/regeltolkningar/speciella situationer • Projektgenomgång (rookiedag, spelmissbruk, klubbesök, HBTQIA etc.) • Översyn/ändringar i anställningsavtalsmall SHL/HA och rutiner för utlån till annan förening • Allmänt kring spelarna i SHL (CHL, publik, landslag)
Central samverkansgrupp. Central samverkansgrupp skall finnas för universitetsövergripande frågor på Mittuniversitetet samt övergripande frågor för respektive fakultet . Parterna samverkar i gemensamma frågor som rör samtliga anställda vid Mittuniversitetet och inför beslut på central nivå av rektor, universitetsstyrelse, fakultetsnämnd enligt Mittuniversitetets arbetsordning. Den centrala samverkansgruppen utgör också Mittuniversitetets centrala skyddskommitté och utökas då med huvudskyddsombud, arbetsmiljöhandläggare och studenter. Den centrala samverkansgruppen kan vid behov även kalla andra sakkunniga till sina sammanträden beroende på frågans karaktär. Frågor inom den universitetsövergripande verksamheten som behandlas av den centrala samverkansgruppen: • mål och strategifrågor • lokalfrågor • verksamhetsplanering/budget investeringsbudget • chefsrekrytering • arbetsmiljöfrågor • lika villkor • organisationsfrågor • budget • övergripande personalfrågor • frågor som berör flera lokala samverkansgrupper • frågor som förts upp från lokala samverkansgrupper • frågor för beslut på central nivå enligt Mittuniversitetets arbetsordning • frågor för beslut i Mittuniversitetets styrelse
Central samverkansgrupp. Enligt avtalet 2003-03-20 finns vid KMH inrättad en central samverkansgrupp (CSG). Detta avtal om samverkan på institutions- och avdelningsnivå innebär inte någon inskränkning i någon av parternas möjlighet att väcka frågor i CSG.
Central samverkansgrupp. Förvaltnings‐ samverkan Förvaltnings‐ samverkan
Central samverkansgrupp. Syftet med den centrala samverkansgruppen är att den ska ha ett övergripande ansvar för samverkanssystemet. Gruppen ska driva utvecklingen och samverka inom kommunen och är slutinstansen om man inte löst frågan i Losam. • En uppföljning ska göras årligen av det lokala samverkansavtalet för att konstatera om det fungerar på ett tillfredsställande sätt. Centrala samverkansgruppen ansvarar för den årliga uppföljningen. • Centrala samverkansgruppen sammanträder minst 8 ggr per år. • Antalet ledamöter framgår av bilaga 1. • Kommunchefen ansvarar för arbetet i samverkansgruppen och ansvarar för att sammankalla till Cesam genom en kallelse med förslag till dagordning. Se bilaga. Kallelsen ska anslås minst 10 dagar för mötet. • Företagshälsovården adjungeras minst 1 gång per år. • Samverkansgruppen utser sekreterare inom eller utom gruppen. Protokoll ska föras vid varje tillfälle. Justering av protokollet ska göras av såväl arbetstagare som arbetsgivare - kommunchefen. • Det är viktigt att fattade beslutet framgår tydligt i protokollet. Avvikande mening ska antecknas till protokollet. Gemensam mall för Svenljunga kommun skall användas. • En checklista för uppföljning av beslut och åtgärder ska alltid följa som bilaga till protokollet. Protokollet ska vara justerat och klart inom 10 dagar efter mötet. • Om part så begär kan en fråga i sin helhet behandlas enligt MBL.
Central samverkansgrupp. Kommunchef, ordförande Personalchef Förvaltningschefer för barn- o utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen Svenska kommunalarbetarförbundet (Kommunal) 2 repr. Svenska Kommunaltjänstemannaförbundet (SKTF) 1 repr. Svenska Akademikeralliansen (SACO) 1 repr. Lärarnas Riksförbund (LR) 1 repr. Lärarförbundet (LF) 2 repr. Skolledarna (SKL) 1 repr. Ledarna 1 repr

Related to Central samverkansgrupp

  • Ansvar vid grov oaktsamhet och särskilt klandervärt handlande Om en obehörig transaktion har kunnat genomföras till följd av att Kontohavaren åsidosatt en skyldighet enligt första stycket ovan genom grov oaktsamhet, ansvarar Kontohavaren för beloppet, dock högst 12 000 kr per kort och reklamation. Har Kortinnehavaren handlat särskilt klandervärt ska Kontohavaren stå för hela förlusten.

  • Halvårsredogörelse och årsberättelse, ändring av fondbestämmelserna Förvaltaren ska lämna en halvårsredogörelse för räkenskapsårets sex första månader inom två månader från halvårets utgång samt en årsberättelse för fonden inom fyra månader från räkenskapsårets utgång. Redogörelserna ska kostnadsfritt sändas till andelsägare som begär det samt finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet. Ändring av fondbestämmelserna får endast ske genom beslut av förvaltarens styrelse och ska underställas Finansinspektionen för godkännande. Sedan ändring godkänts ska beslutet finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet samt tillkännages på sätt som Finansinspektionen anvisar.

  • Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstiden Om tjänstemannen lämnar sin anställning före uppsägningstidens slut, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas. Skadeståndet är lägst det belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden som tjänstemannen inte har iakttagit.

  • Tidpunkt för utbetalning och räntebestämmelser När rätt till försäkringsersättning uppkommit och den försäkrade preciserat krav på ersättning ska utbetalning ske senast 30 dagar efter det att: de åtgärder som angivits för utbetalning fullgjorts, och/eller utredning presenterats som skäligen kan begäras för att fastställa försäkringsgivarens betalningsskyldighet och till vem utbetalning ska göras. Sker utbetalning senare än vad som ovan angivits betalas dröjsmålsränta enligt räntelagen. Beräkning av dröjsmålsränta görs på ersättning som beräknats med det prisbasbeloppet som gällde när rätten till ersättning uppkom. Härutöver ansvarar försäkringsgivaren inte för förlust som kan uppstå om utredning rörande skade-/försäkringsfall eller utbetalning fördröjs. Om förmånligare villkor tillämpas på äldre skadefall betalas dröjsmålsränta enbart på sådant belopp som skulle kunnat betalas enligt de äldre villkoren. Dröjsmålsränta betalas inte om dröjsmålet beror på: • krig eller politiska oroligheter • lagbud • myndighetsåtgärd • stridsåtgärd i arbetslivet. Dröjsmålsränta betalas inte heller om dröjsmålet beror på händelse under stycket Preskription eller Force Majeure.

  • Vissa Samordningsregler Mom. 4:1 Om en tjänsteman på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjuk- penning och detta sker under tid då han har rätt till sjuklön, skall sjuklönen från arbetsgivaren ej beräknas enligt mom. 3 utan i stället utgöra skillnaden mellan 90 procent av månadslönen och livräntan. Mom. 4:2 Om tjänstemannen får ersättning från annan försäkring än ITP eller trygg- hetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och arbetsgivaren har betalat premien för denna försäkring skall sjuklönen minskas med ersättningen. Mom. 4:3 Om tjänstemannen får annan ersättning från staten än från den allmänna för- säkringen, arbetsskadeförsäkringen eller lagen om statligt personskadeskydd, skall sjuklönen minskas med ersättningen.

  • Försäkringsavtalslagen För denna försäkring gäller i övrigt bestämmelserna i Försäkringsavtalslagen (FAL).

  • Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad till det inre hålla lägenheten med tillhörande utrymmen, t ex lägenhetsförråd och i bostadsrätten ingående mark, i gott skick. Till lägenhetens inre skick räknas: rummens väggar, golv och tak, inredning i kök, badrum och övriga utrymmen i lägenheten samt eldstäder inklusive rökgångar, glas och bågar i lägenhetens ytter- och innerfönster, lägenhetens ytter- och innerdörrar samt de anordningar från stamledningar för vatten, avlopp, gas, elektricitet, och ventilation som bostadsrättshavaren försett lägenheten med. Bostadsrättshavaren svarar dock inte för målning av yttersidorna av ytterdörrar och ytterfönster och inte heller för annat underhåll av radiatorer än målning av dessa. Bostadsrättshavaren svarar inte heller för reparation av ventilationskanaler eller ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, om föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler än en lägenhet. Är bostadsrättslägenhet försedd med balkong, terrass eller uteplats åligger det bostadsrätthavaren att svara för renhållning och snöskottning. Bostadsrättshavaren svarar för reparation på grund av brand- eller vattenledningsskada endast om skadan uppkommit genom bostadsrättshavarens vårdslöshet eller försummelse, eller vårdslöshet eller försummelse av någon som hör till bostadsrättshavarens hushåll eller gästar bostadsrättshavaren eller av annan som bostadsrättshavaren inrymt i lägenheten eller som där utför arbete för bostadsrättshavarens räkning. Ifråga om brandskada som uppkommit genom vårdslöshet eller försummelse av någon annan än bostadsrättshavaren själv, gäller vad nu sagts dock endast om bostadsrättshavaren brustit i omsorg och tillsyn. Fjärde stycket äger motsvarande tillämpning om ohyra förekommer i lägenheten. Föreningsstämma kan i samband med gemensam underhållsåtgärd besluta om reparation, byte av inredning och utrustning avseende de delar av lägenheten som medlemmen svarar för.

  • Materiella anläggningstillgångar Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balans- räkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anlägg- ningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ac- kumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hän- förbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på di- rekt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kost- nader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster. Redovisningsprinciper för ned- skrivningar framgår nedan. Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för ersättningar till an- ställda och andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången. Materiella anläggningstill- gångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrang- ering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mel- lan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

  • Betalningsansvar vid beställning av varor och tjänster I de fall Kortinnehavare beställer varor och tjänster hos säljföretag, med angivande av kort som betalningsmedel, har Kortinnehavare skyldighet att informera sig om säljföretags villkor för beställning och avbeställning av dessa varor och tjänster. Kortinnehavare har betalningsansvar för avgift till säljföretaget för sådan beställd men ej uthämtad eller utnyttjad vara eller tjänst, i enlighet med säljföretagets villkor. Vid kreditköp med användning av kortet ansvarar Entercard dock enligt punkt 29 Konsumentkreditlagen vilket innebär att Kontohavaren kan framföra samma invändningar på grund av köpet till Entercard, som till säljföretaget.

  • Uppgiftslämnande för kreditupplysningsändamål Uppgifter om krediten, betalningsförsummelser och kredit- missbruk kan av banken komma att lämnas till kreditupp- lysningsföretag m fl. i enlighet med kreditupplysningslagen (1973:1173). Ytterligare upplysningar om uppgiftslämnande kan erhållas av banken.