Former för samverkan. Avtalet förutsätter att de lokala parterna i samverkan finner former för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Formerna för samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare i arbetsmiljöfrågor får ske med hänsyn till företagets storlek och det sätt på vilken verksamheten är organiserad. * Vid arbetsställen där regelbundet sysselsätts minst 50 arbetstagare ska enligt Arbetsmiljölagen finnas skyddskommitté. Lokalt kan arbetsgivare och arbetstagare överenskomma om att integrera skyddskommittéarbetet och arbetsmiljöfrågorna i ett redan existerande partsorgan. Sådant partsorgan kan sedan överföra vissa uppgifter till en särskild arbetsgrupp. * Vid mindre arbetsställen kan lokal överenskommelse träffas om en annan ordning vad avser samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. * I syfte att vidga informationen till de anställda om det lokala arbetsmiljöarbetet ska informationsmöten hållas. * Projektarbete kan vara lämpligt för särskilda frågor, t ex den årliga revisionen av systematiskt arbetsmiljöarbete, utbildningsplaneringen, teknikutveckling, datorstöd i arbetet, nya arbetslokaler eller nya arbetsmetoder mm
Former för samverkan. Samverkansgrupper ska finnas på institutions- och fakultetsnivå samt på central nivå för universitetsgemensamma frågor. Samverkan ska normalt ske på den nivå där beslut fattas och i enlighet med gällande delegationsordning. Samverkansgrupper ska också finnas vid andra typer av enheter, exempelvis universitetsförvaltningen och universitetsbiblioteket med flera. Förändringar i samverkansorganisationen, bilaga 7, ska fastställas i den centrala samverkansgruppen. Arbetet med arbetsmiljö och lika villkor ska vara en naturlig del i planering och utveckling av verksamheten och ska behandlas på arbetsplatsträffar och i samverkans- grupper på olika nivåer. Samverkan ska ske i så ändamålsenliga former som möjligt, där strävan är att behandla frågorna på den nivå där de uppstår och naturligt hör hemma. Samverkan omfattar arbetsplatsträffar, utvecklingssamtal och partsammansatta samverkansgrupper i enlighet med instruktionerna till detta avtal.
Former för samverkan. Samverkansgrupper skall finnas lokalt inom varje fakultet samt vid bibliotek och universitetsförvaltning och på central nivå. På central nivå behandlas frågor övergripande för respektive fakultet samt universitetets gemensamma frågor. Samverkan mellan arbetsgivare och anställda sker genom medarbetarsamtal, informationsmöten, arbetsplatsträffar och samverkansgrupper. Samverkan skall ske inför beslut på lokal nivå som avdelningschefer förfogar över enligt Mittuniversitetets arbetsordning, samt ske inför beslut på central nivå som rektor, universitetsstyrelse och fakultetsnämnder förfogar över enligt Mittuniversitetets arbetsordning. Utöver detta sker samverkan i följande partssammansatta grupper: CSG:s skyddskommitté Strategigruppen för Lika villkor
Former för samverkan. 2003 inrättades en central samverkansgrupp (CSG) som svarar för informations- och förhandlingsskyldighet enligt MBL. Diskussion om andra samverkansformer förs i samband med översyn av detta avtal under VT 2019.
Former för samverkan. Kommunerna ska vara Patientnämnden i Region Uppsala behjälplig i sin handläggning av ärenden. Kommunerna och dess organ samt tjänstemän ska snarast eller enligt lagstiftning och utan kostnad ge nämnden den information och de svar som begärs och som nämnden behöver för att fullgöra sina uppgifter. Detta gäller även de privata aktörer som bedriver hälso- och sjukvård enligt avtal med kommunerna.
Former för samverkan. Samverkan inom ramen för avsiktsförklaringen ska i huvudsak ske mellan följande samverkansansvariga parter/räddningschefer: För Gästrike Räddningstjänst, Xxxxxx Xxxxx För Räddningstjänsten Dala-Mitt, Xxxx Xxxxxxxxxx Möten för samverkan ska planeras minst var fjärde vecka. Möten genomförs via fysiskt möte eller annat alternativ. Avrapportering av arbete sker till förbundsdirektör/chefer minst en gång var fjärde vecka i speciellt av samverkansansvariga kallat möte.
Former för samverkan. Samverkan kommer att ske på flera olika nivåer: för individen – medarbetarsamtal. för arbetsgruppen – arbetsplatsträff. för avdelningen/ar – lokal samverkansgrupp. för Mittuniversitetet – central samverkansgrupp – strategigrupp för lika villkor – skyddskommitté
Former för samverkan. Samverkansgrupper ska finnas på avdelnings-, institutions-, förvaltnings- och fakultetsnivå samt på central nivå för universitetsgemensamma frågor. Samverkan ska normalt ske på den nivå där beslut fattas och i enlighet med gällande besluts- och delegationsordning. Direkt samverkan sker mellan medarbetare och chef på medarbetarsamtal och vid arbetsplatsträff. Samverkan mellan parterna sker mellan arbetsgivare, facklig organisation och skyddsorganisation vid partssammansatta organ dvs LSG, FSG och CSG. För att säkerställa att samverkansavtalet och samverkansprocessen följs kan samverkansgrupp lyfta en samverkansfråga till nästa nivå. Om samsyn inte nåtts i samverkansgrupp kan nästa nivå se över hur samverkan gått till. Om nästa nivå inte når samsyn lyfts frågan till CSG. Vid oenighet i den centrala samverkansgruppen, om hur samverkan genomförts, övergår samverkansformen till förhandling enligt MBL § 14.
Former för samverkan. Till samverkansavtalet finns anvisningar och förslag till hur samverkansarbetet kan bedrivas. I övrigt är parterna överens om att man på polismästardistrikt, avdelningar och centrala en- heter själva ska lägga upp strukturen för sitt samverkansarbete (här inkluderas organisationen för arbetsplatsträffar och samverkansgrupper).
Former för samverkan. Utgångspunkt för samverkan är att verksamhetsfrågor ska behandlas av dem som direkt berörs av frågorna i sitt arbete. Samverkan sker på olika nivåer, till exempel på stads-, förvaltnings- och enhetsnivå eller mot- svarande, det vill säga på den nivå beslut fattas. Samverkan mellan arbetsgivare och facklig organisation sker i samverkans- råd. Råd är det begrepp som används för att förtydliga att samverkans- organets mötesarenor består av parter, arbetsgivarpart och facklig part. Xxxxxxx ledamot i samverkansråd utses av de fackliga organisationerna. Arbetsplatsombud är tillika beteckning för skyddsombud och represen- terar även medarbetarna i frågor som behandlas på samverkansråden. Den rättsliga grunden för samverkan utgörs av MBL, AML och Lagen om förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML). Frågor som rör kollektivavtal hanteras inte enligt detta avtal. Samverkanssystemet ersätter förhandling och information enligt 11, 12, 19 §§ MBL. Individärenden behandlas inte i samverkan. Arbetsgivaren är ansvarig för beslut och verkställighet i alla verksam- hetsfrågor. Vid oenighet i samverkansråd kan arbetstagarorganisationen i samverkansråden begära att arbetsgivaren fullgör sin förhandlings- skyldighet enligt MBL. Fråga kan om någon part så vill, föras upp till närmast högre samverkansnivå inom förvaltningen för rådgivning. Beslutsnivån blir dock oförändrad. Om part finner att frågan inte lämpar sig för behandling i samverkans- systemet, tillämpas MBL respektive AML.