Förstariskförsäkring Ersättning betalas enligt gällande skadeersättningsregler upp till försäkringsbeloppet utan att underförsäkring åberopas. Anges i försäkringsbrevet – utöver förstariskbeloppet – även ett försäkringsvärde (helvärde) och detta värde vid skadetillfället är lägre än det verkliga försäkringsvärdet föreligger underförsäkring. Ersättning betalas då endast med så stor del av skadan som svarar mot förhållandet mellan betald premie och den premie som skulle ha betalats med hänsyn till försäkringsvärdet vid skadetillfället, dock högst med försäkringsbeloppet.
Aktieägare bosatta i utlandet Aktieägare bosatta utanför Sverige (avser dock ej aktieägare bosatta i USA, Kanada, Nya Zeeland, Sydafrika, Japan, Australien, Sydkorea, Hong Kong, Schweiz, Singapore eller något annat land där distributionen eller denna inbjudan kräver ytterligare prospekt, registreringsåtgärder eller andra åtgärder än de som följer svensk rätt eller som strider mot regler i sådant land) vilka äger rätt att teckna aktier i nyemissionen, kan vända sig till Aktieinvest FK AB på telefon enligt ovan för information om teckning och betalning.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 §2 Inkomst av anställn ing, för vil- Inkomst av anställn ing, för vil- ken den försäkrade inte är skatt - ken den försäkrade inte är skatt - skyldig här i riket enligt kom- skyldig enligt inkomstskattelagen munalskattelagen (1928:370), (1998:000), inkomst av anställ - inkomst av anställning, för vilken ning, för vilken den försäkrade är den försäkrade är skattskyldi g skattskyldig enligt lagen enligt lagen (1991:586) om (1991:586) om särskild inkomst- särskild inkomstskatt för skatt för utomlands bosatta samt utomlands bosatta samt inkomst inkomst av anställning för vilke n av anställning för vilken de n den försäkrade är skattskyldi g försäkrade är skattskyldig enlig t enligt lagen (1991:591) om sär - lagen (1991:591) om särskil d skild inkomstskatt för utomland s inkomstskatt för utomlands bosatta artister m. fl. och för vil - bosatta artister m. fl. och för vil - ken svensk lagstiftning om social ken svensk lagstiftning om social trygghet skall gälla enligt EES - trygghet skall gälla enligt EES - avtalet skall bestämmas me d avtalet skall bestämmas med led- ledning av xxxxxxxx uppgift frå n ning av särskild uppgift från ar - arbetsgivaren. Sådan uppgift skall betsgivaren. Sådan uppgift skall senast den 31 januari året näs t senast den 31 januari året näs t efter det år, som inkomsten avser, efter det år, som inkomsten avser, avläm nas till den myndighet, som avläm nas till den myndighet, som avses i 3 kap. 58 § lagen avses i 3 kap. 58 § lagen (1990:325) om självdeklaratio n (1990:325) om självdeklaratio n och kontrolluppgifter. I uppgiften och kontrolluppgifter. I uppgiften skall anges den försäkrade s skall anges den försäkrade s fullständiga namn, födelsetid och fullständiga namn, födelsetid och adress samt beloppet av den ut- adress samt beloppet av den ut- betalade lönen eller ersättninge n betalade lönen eller ersättninge n och den tidrymd som denna avser. och den tidrymd som denna avser. Vidare skall i uppgiften anges, om Vidare skall i uppgiften anges, om den försäkrade fått skattepliktig a den försäkrade fått skattepliktig a naturaförmåner. Arbetsgivaren naturaförmåner. Ett exemplar av skall sända ett exemplar av uppgiften skall inom tid som nyss uppgiften till den försäkrade inom sagts av arbetsgivaren sändas den nyss angivna tiden. till den försäkrade. Med arbetsgivare förstås vid Med arbetsgivare förstås vid tillämpningen av denna lag äve n tillämpningen av denna lag äve n den som utbetalat bidrag som den som utgivit bidrag som avses avses i 11 kap. 2 § första stycke t i 11 kap. 2 § första stycket m ) m lagen (1962:381) om allmän lagen (1962:381) om allmän för - försäkring. säkring.
Grundläggande principer för lönesättningen Arbetsgivarna har enligt detta avtal fortsatt stort ansvar för lönebildningen. Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verk- samheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Därför ska lönen vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat. Även förutsättningarna för att rekrytera och behålla personal påverkar löne- och anställningsvillkoren. Syftet är att skapa en process där arbetstagarens resultat och löneutveckling knyts samman så att det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat uppnås. Det är därför av stor vikt att dialog förs mellan chef och medarbetare om mål, förväntningar, krav, uppnådda resultat och lön.
Teckningsförbindelser Bolaget har erhållit teckningsförbindelser om totalt 4 440 000 SEK.
Lokal överenskommelse De lokala parterna får träffa överenskommelse om annan lösning, om det finns särskilda skäl.
Tvistelösning Tvister angående tolkning och tillämpning av Ramavtalet och därmed sammanhängande rättsförhållanden ska avgöras av svensk allmän domstol.
Leverantörskommentar tillåten European Single Procu… Ja/Nej. Nej önskas European Single Procu…
UTREDNINGEN Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på förbundets begäran hållits förhör under sanningsförsäkran med L P och I N samt vittnesförhör med ombudsmännen L N och M G. På bolagets begäran har hållits förhör under sanningsförsäkran med bolagets ställföreträdare R P. Förbundet har åberopat viss skriftlig bevisning. Enligt § 17 anställningsskyddsavtalet får en arbetstagare avskedas om han eller hon grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Därmed avses, på samma sätt som enligt 18 § anställningsskyddslagen, ett sådant avsiktligt eller grovt vårdslöst förfarande som inte rimligen behöver tålas i ett rättsför- hållande. Som grund för avskedandet har bolaget, så som det får förstås, gjort gällande att L P arbetsvägrat torsdagen den 26 mars 2009 då han trots uppmaning inte följde med och monterade en dörr hos en kund och därefter avvek från arbetsplatsen trots att arbetsdagen inte var slut och nästföljande arbetsdagar olovligen uteblev från arbetet. Bolaget har anfört att R P inte godkänt någon föräldraledighet. Enligt förbundet har L P varken arbetsvägrat eller varit olovligen frånvarande eller agerat på något sätt som utgjort skäl för att skilja honom från arbetet. Förbundet har anfört sammanfattningsvis följande. L P hade tidigt på morgonen den 26 mars 2009 förklarat för arbetsgivaren att han inte hade möjlighet att arbeta övertid den dagen samt även anmält att han ville vara föräldraledig fredagen den 27 mars 2009 och nästkommande vecka. R P godkände föräldraledigheten. Arbetsvägran och olovlig frånvaro kan, om arbetstagaren uteblir från arbetet och utan godtagbar anledning avhåller sig från arbete under en inte obetydlig tid, utgöra skäl för avskedande eller i vart fall grund för uppsägning. Parterna är överens om att L P den 26 mars 2009 inte följde med och monterade en eller flera dörrar hos en kund som han blivit ombedd av arbetsgivaren att göra och att han lämnade arbetsplatsen ett par timmar före arbetsdagens slut samt att han inte kom till arbetet vare sig fredagen den 27 mars eller dagen han avskedades, måndagen den 30 mars 2009. Bolaget har inte ifrågasatt uppgiften att han uppbar hel föräldrapenning på fredagen och den nästkommande veckan. Uppgiften vinner stöd av ett utdrag från För- säkringskassan av vilket framgår att L P begärt föräldrapenning under tiden den 26 mars–5 april 2009. L P har berättat bl.a. följande. Frågan om övertidsarbete den aktuella dagen hade varit uppe till diskussion redan på morgonen. Han hade då förklarat att han inte kunde arbeta övertid eftersom han måste ta hand om sin son, något som arbetsgivaren kände till sedan tidigare. Han bad även om att få vara föräldraledig påföljande dag och nästkommande vecka och R P godkände ledigheten och sade "det är bra att du säger till". När det på eftermiddagen blev aktuellt att åka i väg till kunden förklarade han än en gång för R P att han inte kunde följa med och hjälpa till med monteringen av dörrarna. Då det inte fanns några andra arbetsuppgifter att utföra på verkstaden lämnade han arbetsplatsen. På fredagseftermiddagen, den 27 mars 2009, ringde ombudsmannen I R och informerade honom om att han "fått sparken".
Enskild överenskommelse Arbetsgivaren och en enskild tjänsteman kan komma överens om att reglerna om ersättning enligt ovan inte ska gälla utan att tjänstemannen i stället ska få skälig ersättning på annat sätt. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig. Villkoren gäller tills vidare och kan revideras vid nästa lönerevision. En part som vill att villkoren ska upphöra ska underrätta den andra parten senast två månader dessförinnan.
