Disciplinärt förfarande exempelklausuler

Disciplinärt förfarande. De studerande har enligt 31 § i yrkeshögskolelagen (932/2014) rätt till en trygg studiemiljö, där intern ordning, ostörda studier samt trygghet och trivsel i yrkeshögskolesamfundet främjas. Om tryggheten eller ordningen i studiemiljön hotas av en enskild studerandes agerande, kan disciplinära åtgärder vidtas.
Disciplinärt förfarande. Medlem som uppsåtligen gör orätt eller som inte uppfyller kraven i bilaga 2 och 3 i SLR stadga, ska av styrelsen uteslutas ur SHG. Är omständigheterna mildrande äger styrelsen i stället tilldela medlemmen en varning. Medlem som i sin verksamhet inte uppfyller de plikter som åvilar en värdeförvaringstekniker, medlem i SHG, ska av styrelsen meddelas en varning. Är omständigheterna synnerligen försvårande kan styrelsen utesluta medlemmen ur SHG.
Disciplinärt förfarande. Medlemsföretag som uppsåtligen gör orätt eller som inte uppfyller kraven i §4 eller bilaga 2 och 3 i denna stadga, ska av styrelsen uteslutas ur förbundet. Är omständigheterna mildrande äger styrelsen i stället tilldela företaget en varning. Medlemsföretag som i sin verksamhet inte uppfyller de plikter som åvilar företaget som medlem i SLR ska styrelsen meddela företaget en varning. Är omständigheterna synnerligen försvårande kan styrelsen utesluta företaget ur förbundet.
Disciplinärt förfarande. Vid antagandet av de påföljder som föreskrivs i tidigare paragrafer, det vill säga disciplinärt förfarande i enlighet med paragraf 31 i dessa stadgar, har medlemmen rätt att höras före antagandet av disciplinära åtgärder mot honom samt bli informerad om de händelser som ger upphov till sådana åtgärder. Påföljden måste i varje fall vara motiverad. Det åligger styrelsen att instruera om förfarandet av påföljd, genom att namnge de styrelsemedlemmar som har anförtrotts denna funktion. Om ett mål mot en styrelsemedlem behandlas kan denne inte vara en del av den undersökande /beslutande kommittén/organet, utan måste avstå från att delta och rösta vid styrelsemötet som beslutar om preliminärt entledigande av denne. Den undersökande/beslutande kommittén/organet för disciplinärt förfarande skall bestå av en ordförande och en sekreterare. Ordföranden beordrar sekreteraren att genomföra de undersökningar som anses nödvändiga för att erhålla information om medlemmens överträdelse. Mot bakgrund av denna information kan styrelsen avsluta behandlingen av ärendet eller komma överens om att inleda ett disciplinärt förfarande. I det senare fallet, skickar sekreteraren medlemmen som misstänks har begått överträdelsen ett skriftligt uttalande som innehåller anklagelserna mot denne. Den misstänkte får möjlighet att svara inom 15 dagar, varefter frågan kommer att överlämnas till det första styrelsemötet, där man kommer överens om vad som är lämpligt; beslutet skall antas av en absolut majoritet av ledamöterna i styrelsen. Den lösning som antogs skall vara provisorisk. Medlemmen får överklaga till årsmötet inom femton dagar från dagen efter den dag då beslutet togs. Såvida den anklagade inte har svarat inom den angivna perioden, blir beslutet slutgiltigt. Årsmötet antager den lösning som anses lämplig i relation till det disciplinära förfarandet eller påföljden. Överträdelser preskriberas efter tre år, ett år eller en månad, beroende på om de är av mycket allvarlig, allvarlig eller mindre allvarlig karaktär. Preskriptionstiden räknas från dagen efter brottet. Preskriptionstiden avbryts när ett disciplinärt förfarande inleds, med kunskap om den enskilde, men om den avstannas under en månad av skäl som inte kan hänföras till medlemmen, kommer den att fortsätta motsvarande period. Påföljderna preskriberas efter tre år, ett år eller en månad, beroende på om de motsvarar mycket allvarliga, allvarliga eller mindre allvarliga överträdelser. Preskriptionstiden räknas från och med dagen ...

Related to Disciplinärt förfarande

  • Tillämpningsanvisning Om avbrottet är känt när arbetsskiftsförteckningen görs upp be- traktas måndag–fredag som arbetsdagar oberoende av hur tjänsteinnehavaren arbetar i övrigt. En söckenhelg som ingår i avbrottstiden betraktas som arbetsdag, vilket innebär att den ordinarie arbetstiden inte förkortas med söckenhelgsförkortning enligt mom. 3. En söckenhelg förkortar den ordinarie arbetsti- den enligt mom. 3 när den står utanför avbrottet. Med jourledighet avses jourersättning i form av ledighet en- ligt § 11. Se dessutom tillämpningsbilaga 1 till arbetstidskapitlet angående planeringen av arbetsskiftsförteckningen. Arbetsskiftsförteckningen för en läkare eller tandläkare vid en hälsocentral görs upp för en treveckorsperiod. Under den första veckan infaller långfredagen. Läkaren/tandläkaren har semester eller tjänstledighet hela den första veckan och jourledighet under tisdag och onsdag den vecka då annandag påsk infaller. Den or- dinarie arbetstiden under treveckorsperioden är 114 timmar 45 minuter - 38 timmar 15 minuter (semesterveckan) - 7 timmar 39 minuter (annandag påsk) - 15 timmar 18 minuter (7 timmar 39 minuter + 7 timmar 39 minuter, jourledighet som annars hade varit arbetsdagar) = 53 timmar 33 minuter. – En deltidsanställd (arbetstid 90 tim./3 veckor) är under en treveck- ors arbetsperiod tjänstledig en vecka. Den ordinarie arbetstiden under perioden förkortas med en tid som motsvarar tjänstledig- heten, dvs. till 60 timmar. – En deltidsanställd har semester under en del av veckan. Den ordi- narie arbetstiden under perioden förkortas med en tid som mots- varar semestern. Om en deltidsanställd t.ex. arbetar bara 2–3 da- gar i veckan, beviljas semestern om möjligt i hela veckor. – En deltidsanställd insjuknar plötsligt. Den ordinarie arbetstiden un- der perioden förkortas med det timantal som antecknats för sjuk- dagarna. – Under en avbruten arbetsperiod för en deltidsanställd infaller en söckenhelg. Den ordinarie arbetstiden under perioden förkortas med en tid som motsvarar avbrottet och med en proportionell söckenhelgsförkortning. En deltidsanställd tjänsteinnehavare har en ordinarie arbetstid på 90 timmar under en treveckorsperiod (i genomsnitt 30 timmar i veckan = 78,43 % av full arbetstid)1. Tjänsteinnehavaren har haft på förhand planerad semester den första veckan2 och två dagar den andra veckan3. Den tredje veckan insjuknar tjänsteinnehava- ren oväntat på fredagen, då arbetsskiftet hade varit 6 timmar4. Den ordinarie arbetstiden under arbetsperioden är 90 tim.1 - 30 tim.2 - 6 tim.3 - 6 tim.3 - 6 tim.4 = 42 tim., vilket samtidigt är grän- sen för mertidsarbete. Arbetsperiodens ordinarie arbetstid och gränsen för mertidsarbete beräknas enligt följande: (78,43 % ((3 x 38 tim. 15 min.)1 – 38 tim. 15 min.2 – 7 tim. 39 min.3 – 7 tim. 39 min.3)) – 6 tim.4 = 42 tim. Arbetsgivaren beslutar om en ändamålsenlig förläggning av den ordinarie arbetstiden till vardagar från måndag till torsdag kl. 7.30–20 och fredag kl. 7.30–18 enligt vad tillgången på tjänsterna, ett bättre utnyttjande av resurserna o.d. kräver. Då arbetsgivaren bereder arrangemangen för den ordinarie arbetstiden eller planerar att ändra dem, ska arbetsgivarens representant och förtro- endemannen tillsammans gå genom enhetens/klinikens resurser, arbets- arrangemangen och övriga relevanta omständigheter, varvid förtroende- mannen ska ges tillfälle att framföra sin åsikt.

  • Meningsskiljaktigheter Uppkommer tvist rörande arbetsvillkor eller förhållandet i övrigt mellan parterna eller deras medlemmar ska part påkalla förhandling. Sådan förhandling ska påkallas inom fyra månader efter det part fått kännedom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år efter det att händelsen har inträffat. Tvistefrågor som ej kan lösas vid lokal förhandling ska hänskjutas till central förhandling. Central förhandling ska påkallas inom två månader efter det den lokala förhandlingen avslutats. Om en rättstvist som rör lag, kollektivavtal eller enskilt avtal har varit föremål för central förhandling utan att kunna lösas, får part hänskjuta tvisten rättsligt avgörande inom tre månader från den dag då den centrala förhandlingen har avslutats. Påkallar part inte förhandling, eller väcks intetalan, inom föreskriven tid, förlorar hen rätten till vidare talan. Om i lag föreskrivs annan frist gäller lagens bestämmelse.

  • Avgörande av meningsskiljaktigheter På detta avtal tillämpas finsk lagstiftning samt åländsk lag till de delar landskapet Åland har egen lagstiftningsbehörighet. Tvister om giltigheten, tolkningen och tillämpningen av detta avtal samt om extra arbeten och kostnader för dem ska, om parterna inte på egen hand kan förlikas, liksom angelägenheter som gäller tvister om indrivningen av tillgodohavanden till följd av kontraktet, föras till Ålands tingsrätt för avgörande. Om parterna enas om det kan ärendet även avgöras genom skiljemannaförfarande.

  • Övertidsarbete Med övertidsarbete avses arbete som har utförts utöver den ordinarie arbetstiden för tjänstemannen om - övertidsarbetet har beordrats på förhand eller - övertidsarbetet har godkänts i efterhand av arbetsgivaren. Som övertidsarbete räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens arbete. Vid beräkning av fullgjord övertid tas endast fulla halvtimmar med. Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbets- tiden en viss dag, ska de båda övertidsperioderna räknas ihop. Arbete som utförs utöver den ordinarie arbetstiden för deltidsanställda tjänstemän och som ersätts som mertid enligt Tjänstemannaavtalet räknas inte av från övertidsutrymmet.

  • Tillämpningsdirektiv Bestämmelsen överensstämmer med 7:1–2 § i arbetsavtalslagen där sådana uppsägningsgrunder som hänför sig till arbetstagarens person fastställs. I 7:2.2 i arbetsavtalslagen finns separat listade sådana skäl som åtminstone inte kan anses utgöra sakliga och vägande skäl för uppsägning. Som ett sakligt och vägande skäl anses sådana skäl som beror på arbetstagaren själv, såsom att arbetstagaren försummar sina arbeten, inte iakttar de av arbetsgivaren inom ramen för sin direktionsrätt utfärdade bestämmelserna, ogrundad frånvaro och uppenbar vårdslöshet i arbetet. Strävan har varit att ovan precisera begreppet saklig och vägande grund genom att ge några exempel på sådana fall då det enligt avtalet kan vara tillåtet att avsluta ett anställningsförhållande genom uppsägning. Vid bedömning av huruvida uppsägningsgrunden är saklig och vägande är enligt arbetsavtalslagen försummelsen av eller brottet mot skyldigheterna på grund av arbetsavtalet eller lagen av betydelse. Vid bedömning av huruvida en uppsägningsgrund som hänför sig till arbetstagarens person är saklig och vägande ska man beakta arbetsgivarens och arbetstagarens förhållanden i sin helhet. Detta innebär att man ska bedöma huruvida uppsägningsgrunden är tillräcklig genom att helhetsbedöma samtliga omständigheter som uppenbarar sig kring fallet. Som uppsägningsgrund anses även skäl till följd av vilka det enligt arbetsavtalslagen är möjligt att häva ett arbetsavtal. Närmare beskrivning om innehållet av uppsägningsgrunderna i arbetsavtalet finns i motiveringarna till regeringens proposition (RP 157/2000).

  • Tvistlösning Parterna bör försöka lösa tvist som gäller tolkningen eller tillämpningen av avtalet på egen hand. Om parterna inte kan enas, kan tvisten prövas av Allmänna reklamationsnämnden (ARN), Box 174, 101 23 Stockholm, xxx.xxx.xx, eller av allmän domstol. En tvist kan även prövas via EU-kommissionens onlineplattform: xxxx://xx.xxxxxx.xx/xxx.

  • Klagomålshantering Klagomål avseende bankens produkter och tjänster bör i första hand skyndsamt meddelas den avdelning kund haft kontakt med alternativt meddelas på Kundtjänst Privat, Ikano Bank AB (publ) Box 21066, 200 21 Malmö eller xxxxxxxxxxxxxx@xxxxx.xx. Kund kan även få sitt klagomål överprövat inom banken genom att kontakta Xxxxx Xxxxx Kundombudsman på följande adress: Kundombudsman, Ikano Bank AB (publ) Box 21066, 200 21 Malmö eller xxxxxxxxxxxxx@xxxxx.xx. Vid kommunikation via e-post ska känsliga uppgifter, så som kortnummer, personnummer, kredituppgifter etc. inte skickas.

  • Arbetsmiljö Arbetsmiljön för lärare, skolledare och övriga medarbetare samt för elever i skolan är en central fråga för verksamheten, dess utveckling och för trivseln. Det gäller såväl den fysiska som den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön. För att säkerställa en god arbetsmiljö behöver det systematiska arbetsmiljöarbetet med att undersöka, följa upp och åtgärda identifierade riskområden med syfte att förebygga olyckor och ohälsa omhändertas på varje arbetsplats. Rektors möjligheter att utöva sitt arbetsmiljöansvar avseende lärares uppdrag, t.ex. arbetsbelastning, arbetstid, arbetsfördelning och stöd i prioriteringar, förutsätter en öppen och konstruktiv dialog.

  • Protokollsanteckningar 1) Som avslutningsdag för lokal respektive central förhandling skall anses den dag, då berörda parter i förhandlingsprotokoll eller på annat sätt enats om att förklara förhandlingen avslutad. Har parterna ej enats, gäller som avslutningsdag den dag, då part givit motparten skriftligt besked om att han anser förhandlingen avslutad.

  • Upphandlingsförfarande Upphandlingen genomförs genom förenklat förfarande enligt 15 kap. lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). Förhandling kan förekomma vid förenklat förfarande. Anbud kan dock komma att antas utan föregående förhandling och det är därför av vikt att anbudsgivaren redan vid anbudsgivningen lämnar sitt bästa pris. Eventuella förhandlingar upptas på initiativ av SKI.