EKOSYSTEMTJÄNSTER. Ekosystemtjänster är ett samlingsbegrepp för de funktioner hos naturen som ger människan nyttor som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Det handlar bland annat om förmågan att rena vatten, reglera vattenflöden, rena luft och bilda bördiga jordar som ger oss nyttor som exempelvis vatten att dricka, mat att äta och ren luft att andas. Ekosystemtjänster är beroende av levande organismer och fungerande ekosystem. Tjänsterna delas vanligtvis in i kategorierna försörjande, reglerande, kulturella och stödjande. Ekosystemtjänster berör flertalet av hållbarhetsaspekterna som bedöms i detta dokument. För att undvika upprepning konsekvensbedöms inte ekosystemtjänsterna separat utan de ingår i andra rubriker i hållbarhetsbedömningen. Till exempel hanteras ekosystemtjänsterna: • biologisk mångfald/habitat och ekologiskt samspel i avsnittet natur (7.2), • rekreation i avsnittet hållbart vardagsliv och levande samhällen (8.3), och • klimatanpassning (skyfall och värmeöar) i avsnittet risk (8.5). I 3 och 4 kap. miljöbalken finns bestämmelser om en god hushållning med mark- och vattenområden. Särskilda regleringar med ekosystemtjänster som begrepp saknas i lagstiftningen. Flera av de strukturer som ger upphov till ekosystemtjänster benämns dock i Plan- och bygglagen (PBL) som allmänna intressen som alltid ska beaktas i planering och byggande. Exempel på sådana intressen är jord- och skogsbruk, tillgång till parker, grönområden och natur. I miljöbalken nämns fler allmänna intressen som ska beaktas, exempelvis ekologiskt särskilt känsliga områden, riksintressen och tätortsnära grönområden. Inom det nationella miljömålsarbetet finns två etappmål som rör stadsgrönska. Boverket har tagit fram en vägledning och metod för hur kommuner kan integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i planering, byggande och förvaltning. Statens målsättning är att kommunerna i planering, byggande och förvaltning senast 2025 ska integrera och tillvarata ekosystemtjänster i urbana miljöer.
EKOSYSTEMTJÄNSTER. 3.1 Beskriv om möjligt de ekosystemtjänster som varje ekosystem i biosfärområdet tillhandahåller och vilka som använder dessa tjänster. (Enligt den föregående utvärderingen eller nomineringen och med Millennium Ecosystem Assessment Framework och The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB) Framework [xxxx://xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xxx/xx/Xxxxxxxxx.xxxx respektive xxxx://xxx.xxxxxxx.xxx/xxxxxxxxxxxx/xxxx-xxxxx- reports/foundations/]).
EKOSYSTEMTJÄNSTER. För att på ett kostnadseffektivt sätt skapa en god bebyggd miljö, med biologisk mångfald, at- traktiva vistelsemiljöer för de boende och stabilitet i ett förändrat klimat behöver kommunen ti- digt fundera och redovisa hur ekosystemtjänsterna kan utnyttjas och utvecklas i och i anslutning till området.
EKOSYSTEMTJÄNSTER. Ekosystemtjänster definieras som de nyttor ekosystemen levererar till oss människor och dessa delas vanligtvis in i fyra kategorier; försörjande/producerande, stödjande, reglerande och kulturella ekosystemtjänster. Jordbruksmarken, skogen, havet och vattendragen är tillsammans med naturen i övrigt viktiga naturresurser i Nynäshamns kommun som gemensamt bidrar till att leverera ekosystemtjänster av samtliga slag. Även mindre och tätortsnära naturområden levererar tjänster. I Nynäshamns kommun finns våtmarker som är värdefulla på många sätt utifrån ekosystemtjänstperspektiv. De hyser även och estetiska värden för friluftsliv och rekreation. De flesta våtmarker är små till ytan på grund av det torra klimatet, det småbrutna spricklandskapet och sjösänkningar samt torrläggningar av våtmarker som skedde runt sekelskiftet 1900. De större våtmarksområdena i kommunen är bland annat Östra Styran och Lövsjön och är resultat av nämnda sjösänkningar. Nära Lövsjön finns Slätmossen som sedan 2006 ingår i naturreservatet Slätmossen Borgberget. I kommunen finns även den anlagda våtmarken Alhagen, som tar emot vatten från Nynäshamns avloppsreningsverk och en del av dagvattnet från Nynäshamns stad.