Entreprenadkontrakt. De norska myndigheterna har förklarat att från och med den 1 januari 2003 var alla nya entreprenadkontrakt (för exempelvis anläggning av vägar, tunnlar, hamnar och broar) föremål för offentlig upphandling. Pågående anläggningsprojekt behövde dock överföras till Mesta aS för att kunna färdigställas. De befintliga kontrakten var av olika svårighetsgrad och längd, men alla löpte ut inom loppet av ett eller två år efter bildandet av Mesta aS. De norska myn digheterna har förklarat att entreprenadkontrakten överläts till Mesta aS till de priser som ursprungligen fastställts för sådana kontrakt. De norska myndigheterna anser att dessa priser åters peglade marknadspriset. Före den 1 januari 2003 tilldelades en stor del av entreprenadkontrakten genom upphandling, och Statens vegvesen fick därför en viss erfarenhet av var marknads priset låg. Priserna på interna entreprenadkontrakt mellan Sta tens vegvesen och produktionsavdelningen måste dessutom fast ställas i enlighet med interna riktlinjer som innehöll prissätt ningsregler för interna kontrakt (83). Enligt de interna riktlinjerna ska prissättningen av interna kontrakt baseras på den erfarenhet om priser som förvärvats vid offentliga upphandlingar. an tingen ska de priser som fastställts vid offentlig upphandling tillämpas direkt eller så ska priserna i interna kontrakt baseras på uppskattningar som kontrolleras mot marknaden och (i till lämpliga fall) sänkas till marknadsnivån (84). Oavsett vilket var Statens vegvesens övergripande villkor att priserna i interna kontrakt skulle återspegla prisnivån på marknaden (85). Slutligen klargjorde de norska myndigheterna också att inga andra skatte- eller andra lagstiftningskrav än de skatter och avgifter som tas ut på alla tjänster påverkade det pris som tillämpades när kont rakten överläts (86). Samma priser tillämpades när entreprenadkontrakten överläts till Mesta aS som när intäkterna från kontrakten fastställdes vid den diskonterade kassaflödesanalysen.
Entreprenadkontrakt. 3.1 Vid avtalsingåendet med Entreprenören är det Regionen, i egenskap av upphandlande myndighet av byggentreprenaden, som ska vara beställare. Entreprenadkontraktet ska ha den lydelse som framgår av Bilaga 3.1.
Entreprenadkontrakt. Myndigheten anser att i den mån de priser som tillämpades när entreprenadkontrakten överläts till Mesta aS översteg marknadspriset och därmed utgjorde statligt stöd så är detta stöd förenligt med EES-avtalet. Denna slutsats bygger på att det inte var något praktiskt alternativ att fastställa marknads- priset genom att utlysa offentliga upphandlingar om halvfärdiga anläggningsprojekt. Pågående arbeten skulle ha fått avbrytas och potentiellt övertas av nya entreprenörer, vilket inte bara hade fördyrat hela projektet väsentligt utan också hade kunnat för- sena projektet avsevärt. För det andra hade Statens vegvesen anlitat ett antal underleverantörer som skulle utföra delar av de pågående anläggningsprojekten. Om man hade utlyst offent- liga upphandlingar skulle dessa underleverantörer ha fått sägas upp vilket skulle innebära ytterligare kostnader. För det tredje pågick alla anläggningsprojekt under relativt begränsad tid och skulle alla löpa ut inom en kort tidsperiod på två år. av alla dessa skäl sammantagna anser myndigheten att i den mån priserna i de entreprenadkontrakt som överläts till Mesta aS utgör begränsat statligt stöd, så är det förenligt med EES- avtalet med hänvisning till artikel 61.3 c i EES-avtalet.
Entreprenadkontrakt. Trivselhus åtagande framgår av Entreprenadkontrakt med bilagor, gällande leveransdeklaration och en försäljningsritning Trivselhus åtagande framgår av orderbekräftad slutbeställning med bilagor och godkänd A-ritning. Kalkylkontroll upprättas vid behov senare i processen, innan byggprocessen startar och under perioden för byggnation. Trivselhus åtagande är då enligt orderbekräftad slutbeställning med eller utan ÄTA (Ändringar, tillval och avdrag).