Arbetstidsbank Arbetstidsbanken är ett system som tas i bruk för samordning av arbete och fritid där arbetstagaren och arbetsgivaren har möjlighet att spara och ta ut tid enligt de regler som överenskommits i samband med ibruktagandet av arbetstidsbanken. Arbetstidsbankens uppgift är att svara mot variationer i arbetsmängd, därmed stödja företagets produktivitet och konkurrenskraft samt svara mot enskilda behov i olika livssituationer. Man avtalar lokalt om ibruktagande av systemet. Avtalet ingås skriftligt mellan arbetsgivaren och förtroendemannen. Om det inte finns någon förtroendeman eller motsvarande personalrepresentant på arbetsplatsen, kan avtalet också ingås direkt med arbetstagarna. I samband med att arbetstidsbanken tas i bruk kan man bland annat avtala om följande: ● vilka omfattas av systemet ● vilka ledigheter kan sparas och på vilka villkor ● maximigränsen för sparad och lånad ledighet Arbetstidsbank ● hur ledigheter kan tas ut eller beordras tas ut ● hur behandlas arbetstidsbankens funktionalitet mellan arbetsgivaren och förtroendemannen och hur kan man ändra systemet ● upphävande av avtalet Ledigheter som tagits ut som hela arbetsdagar eller längre perioder betraktas som likställd med arbetad tid i förhållande till intjänande av semester. Den ledighet som överförts till arbetstidsbanken förlorar sin ursprungliga identitet, och för den gäller inte utjämningsperioder eller preskriptionstider enligt till exempel arbetstidslagen eller semesterlagen. Om det finns sparat eller lånat saldo på banken när arbetstidsbanksavtalet eller anställningsförhållandet upphör, ersätts de eller tas tillbaka när avtalet eller anställningsförhållandet upphör. Tillämpningsdirektiv: Förbunden är överens om att beviljande och uttag av ledig tid inte får leda till behov av övertid eller att produktionen stannar av den princip enligt vilken de timmar som sparats i banken ska tas ut innan man tillgriper permittering då arbetet minskar.
Särskild placeringsinriktning Fondens medel får placeras i sådana överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument som avses i 5 kap. 5 § LVF. Fonden får använda derivatinstrument för att öka avkastningen och skapa hävstång i fonden. Fonden har möjlighet att använda sig av s.k. OTC-derivat. Fonden har möjlighet att till en betydande del placera fondmedel i andra fondandelar.
Fondens placeringsinriktning Fondens medel ska vara placerade i överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, derivatinstrument, fondandelar (inklusive Exchange Traded Funds) samt på konto hos kreditinstitut. I fonden ingår även de likvida medel som behövs för fondens förvaltning. Fondens inriktning i övrigt är diversifierad och således inte specificerad till någon speciell bransch. Fonden kommer i huvudsak att investera i företagskrediter med hög kreditvärdighet men kan även investera i företagskrediter med låg eller ingen kreditrating. Portföljen har ett skandinaviskt fokus men investerar även i värdepapper utanför Skandinavien. Fondbolaget eftersträvar att fondens genomsnittliga risknivå, mätt som en årlig standardavvikelse över en rullande tolvmånadersperiod, ska uppgå till mellan 2 och 5 procent. Det bör särskilt uppmärksammas att den eftersträvade genomsnittliga risknivån kan komma att över- eller underskridas vid ovanliga marknadsförhållanden eller extraordinära händelser. Fonden får placera i derivatinstrument under förutsättning att underliggande tillgångar utgörs av eller hänför sig till något av de tillgångsslag som anges i 5 kap. 12 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder. Fonden får också använda terminskontrakt, terminer, optioner, swappar, contracts for difference (CFD), kreditderivat och andra derivatinstrument som ett led i placeringsstrategin. Den får även använda derivatinstrument för att säkra placeringar, hantera risker och öka fondens inkomst eller vinst. Fonden kommer att använda valutaterminer för att valutasäkra värdepapper utgivna i utländsk valuta. Avsikten är att fonden vid var tid ska vara valutasäkrad i sin helhet. Fonden får använda sig av blankningsstrategier genom upptagande av värdepapperslån. Fonden avviker från lagen (2004:46) om värdepappersfonder i följande avseenden: Överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument • Fonden får, med avvikelse från 5 kap. 5 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder, placera i sådana överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument som avses i 5 kap. 5 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder till högst 30 procent av fondförmögenheten. • Fonden får, med avvikelse från 5 kap. 6 § första stycket, andra stycket 3 och tredje stycket lagen (2004:46) om värdepappersfonder, placera 20 procent av fondförmögenheten i överlåtbara värdepapper utgivna av en och samma emittent och/eller emittenter i en och samma företagsgrupp under förutsättning att de innehav som överstiger 5 procent tillsammans uppgår till högst 50 procent av fondens värde. • Fonden får, med avvikelse från 5 kap. 6 § andra stycket 1 lagen (2004:46) om värdepappersfonder, placera 100 procent i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut eller är garanterade av en stat, av en kommun eller en statlig eller kommunal myndighet i ett land inom EES eller av något mellanstatligt organ i vilket en eller flera stater inom EES är medlemmar. Skuldförbindelserna måste dock komma från minst sex olika emissioner och de som kommer från en och samma emission får inte överstiga 30 procent av fondens värde.
Upphörande av anställning Vid uppsägning från bolagets sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex månader och avgångsvederlag får lämnas med högst tolv månadslöner. Avgångsvederlaget ska betalas ut månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för pensionsförmåner eller övriga förmåner. Vid ny anställning, annat tillkommande avlönat uppdrag eller vid inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från det uppsägande bolaget reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag lämnas. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag lämnas. Avgångsvederlag betalas som längst ut intill avtalad pensionsålder och aldrig längre än till 65 års ålder.
Upprättande och godkännande av röstlängd Val av en eller två justeringsmän
Europeiska unionens officiella tidning 19.7.2012 IND Indikatorer (1) Verifikatorer (2) Departement (3) Verifieringsorganisationer (4) Verifieringsmetod (5) Organ som ansvarar för att kontrollera verifierings- och kontrollmetoden (6) 2 – CDF lägger in i informationen i SGBD
Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad till det inre hålla lägenheten med tillhörande utrymmen, t ex lägenhetsförråd och i bostadsrätten ingående mark, i gott skick. Till lägenhetens inre skick räknas: rummens väggar, golv och tak, inredning i kök, badrum och övriga utrymmen i lägenheten samt eldstäder inklusive rökgångar, glas och bågar i lägenhetens ytter- och innerfönster, lägenhetens ytter- och innerdörrar samt de anordningar från stamledningar för vatten, avlopp, gas, elektricitet, och ventilation som bostadsrättshavaren försett lägenheten med. Bostadsrättshavaren svarar dock inte för målning av yttersidorna av ytterdörrar och ytterfönster och inte heller för annat underhåll av radiatorer än målning av dessa. Bostadsrättshavaren svarar inte heller för reparation av ventilationskanaler eller ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, om föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler än en lägenhet. Är bostadsrättslägenhet försedd med balkong, terrass eller uteplats åligger det bostadsrätthavaren att svara för renhållning och snöskottning. Bostadsrättshavaren svarar för reparation på grund av brand- eller vattenledningsskada endast om skadan uppkommit genom bostadsrättshavarens vårdslöshet eller försummelse, eller vårdslöshet eller försummelse av någon som hör till bostadsrättshavarens hushåll eller gästar bostadsrättshavaren eller av annan som bostadsrättshavaren inrymt i lägenheten eller som där utför arbete för bostadsrättshavarens räkning. Ifråga om brandskada som uppkommit genom vårdslöshet eller försummelse av någon annan än bostadsrättshavaren själv, gäller vad nu sagts dock endast om bostadsrättshavaren brustit i omsorg och tillsyn. Fjärde stycket äger motsvarande tillämpning om ohyra förekommer i lägenheten. Föreningsstämma kan i samband med gemensam underhållsåtgärd besluta om reparation, byte av inredning och utrustning avseende de delar av lägenheten som medlemmen svarar för.
Påföljd vid åsidosättande av räddningsplikt Om den försäkrade uppsåtligen eller av grov vårdslöshet inte uppfyller sin räddningsplikt och om det kan antas att detta varit till men för bolaget är bolaget berättigat till skäligt avdrag på ersättningsbelopp som annars bort utgå eller till fullständig befrielse från ersättningsskyldighet.
Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstiden Om tjänstemannen lämnar sin anställning före uppsägningstidens slut, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas. Skadeståndet är lägst det belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden som tjänstemannen inte har iakttagit.
Flexibel arbetstid Vid flexibel arbetstid gäller § 14 mom. 6.
