Common use of Fonder och fondandelar Clause in Contracts

Fonder och fondandelar. En fond är en ”portfölj” av olika finansiella instrument, t.ex. aktier och obligationer. Fonden ägs gemensamt av alla som sparar i fonden, andelsägarna, och förvaltas av ett fondbolag. Det finns olika slags fonder med olika placeringsinriktning. Med placeringsinriktning menas vilken typ av finansiella instrument som fonden placerar i. Nedan redogörs i korthet för några av de vanligaste typerna av fonder. För ytterligare information se Fondbolagens Förenings hemsida, xxx.xxxxxxxxxxx.xx. En aktiefond placerar allt eller huvudsakligen allt kapital som andelsägarna inbetalat i aktier. Blandfonder med både aktier och räntebärande instrument förekommer också, liksom rena räntefonder där kapitalet placeras i räntebärande instrument. En av idéerna med en aktiefond är att den placerar i flera olika aktier och andra aktierelaterade finansiella instrument, vilket gör att den bolagsspecifika risken för andelsägaren minskar jämfört med risken för den aktieägare som placerar i endast en eller i ett fåtal aktier. Andelsägaren slipper vidare att välja ut, köpa, sälja och bevaka aktierna och annat förvaltningsarbete runt detta. Principen för räntefonder är densamma som för aktiefonder – placering sker i olika räntebärande instrument för att få riskspridning i fonden och förvaltningen i fonden sker efter analys av framtida räntetro. En fond-i-fond är en fond som placerar i andra fonder. En fond-i-fond kan ses som ett alternativ till att själv välja att placera i flera olika fonder. Man kan därmed uppnå den riskspridning som en väl sammansatt egen fondportfölj kan ha. Det finns fond-i-fonder med olika placeringsinriktningar och risknivåer. Andra exempel på fonder är indexfonder som inte förvaltas aktivt av någon förvaltare utan som istället placerar i finansiella instrument som följer sammansättningen i ett visst bestämt index. En ytterligare typ av fond är hedgefond. Hedge betyder skydda på engelska. Trots att hedging är avsett att skydda mot oväntade förändringar i marknaden kan en hedgefond vara en fond med hög risk, då sådana fonder ofta är högt belånade. Skillnaderna är dock stora mellan olika hedgefonder. Det finns även hedgefonder med låg risk. Hedgefonder försöker ge en positiv avkastning oavsett om aktie- eller räntemarknaden går upp eller ner. En hedgefond är ofta en specialfond och har därmed större frihet i sina placeringsmöjligheter än traditionella fonder (värdepappersfonder). Placeringsinriktningen kan vara allt från aktier, valutor och räntebärande instrument till olika arbitragestrategier (spekulation i förändringar av t.ex. räntor och/eller valutor). Hedgefonder använder sig ofta av derivat i syfte att öka eller minska fondens risk.

Fonder och fondandelar. En fond är en ”portfölj” av olika finansiella instrument, t.ex. aktier t ex ak- tier och obligationer. Fonden ägs gemensamt av alla som sparar i fonden, andelsägarna, och förvaltas av ett fondbolag. Det finns olika slags fonder med olika placeringsinriktning. Med placeringsinriktning menas vilken typ av finansiella instrument in- strument som fonden placerar i. Nedan redogörs i korthet för några av de vanligaste typerna av fonder. För ytterligare information in- formation se Fondbolagens Förenings hemsida, xxx.xxxxxxxxxxx.xxwww.fondbo- xxxxx.xx. En aktiefond placerar allt eller huvudsakligen allt kapital som andelsägarna inbetalat i aktier. Blandfonder med både aktier och räntebärande instrument förekommer också, liksom rena räntefonder där kapitalet placeras i räntebärande instrumentinstru- ment. En av idéerna med en aktiefond är att den placerar i flera olika aktier och andra aktierelaterade finansiella instrument, vilket gör att den bolagsspecifika risken för andelsägaren minskar jämfört med risken för den aktieägare som placerar i endast en eller i ett fåtal aktier. Andelsägaren slipper vidare att välja ut, köpa, sälja och bevaka aktierna och annat förvaltningsarbete förvaltningsar- bete runt detta. Principen för räntefonder är densamma som för aktiefonder – placering sker i olika räntebärande instrument för att få riskspridning risk- spridning i fonden och förvaltningen i fonden sker efter analys av framtida räntetro. En fond-i-fond är en fond som placerar i andra fonder. En fond-i-fond kan ses som ett alternativ till att själv välja att placera pla- cera i flera olika fonder. Man kan därmed uppnå den riskspridning risk- spridning som en väl sammansatt egen fondportfölj kan ha. Det finns fond-i-fonder med olika placeringsinriktningar och risknivåer. Andra exempel på fonder är indexfonder som inte förvaltas aktivt av någon förvaltare utan som istället placerar i finansiella finansi- ella instrument som följer sammansättningen i ett visst bestämt be- stämt index. En ytterligare typ av fond är hedgefond. Hedge betyder skydda på engelska. Trots att hedging är avsett att skydda mot oväntade förändringar i marknaden kan en hedgefond vara en fond med hög risk, då sådana fonder ofta är högt belånadebelå- nade. Skillnaderna är dock stora mellan olika hedgefonder. Det finns även hedgefonder med låg risk. Hedgefonder försöker försö- ker ge en positiv avkastning oavsett om aktie- eller räntemarknaden ränte- marknaden går upp eller ner. En hedgefond är ofta en specialfond special- fond och har därmed större frihet i sina placeringsmöjligheter än traditionella fonder (värdepappersfonder). Placeringsinriktningen Placeringsinrikt- ningen kan vara allt från aktier, valutor och räntebärande instrument in- strument till olika arbitragestrategier (spekulation i förändringar föränd- ringar av t.ex. t ex räntor och/eller valutor). Hedgefonder använder sig ofta av derivat i syfte att öka eller minska fondens risk.

Fonder och fondandelar. En fond är en ”portfölj” av olika slags finansiella instrument, t.ex. till exempel aktier och obligationer. Fonden ägs gemensamt av alla som sparar i fonden, andelsägarna, andelsägarna och förvaltas av ett fondbolag. Det finns olika slags fonder med olika placeringsinriktning. Med placeringsinriktning menas vilken typ av finansiella instrument som fonden placerar i. Nedan redogörs i korthet för några av de vanligaste typerna av fonder. För ytterligare information se Konsumenternas bank- och finansbyrås hemsida, xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx och Fondbolagens Förenings hemsida, xxx.xxxxxxxxxxx.xx. En aktiefond placerar allt eller huvudsakligen allt kapital som andelsägarna inbetalat i aktier. Blandfonder med både aktier och räntebärande instrument förekommer också, liksom rena räntefonder där kapitalet placeras huvudsakligen i räntebärande instrument. Det finns även till exempel indexfonder som inte förvaltas aktivt av någon förvaltare utan som istället placerar i finansiella instrument som följer sammansättningen i ett visst bestämt index. En av idéerna med en aktiefond är att den placerar i flera olika aktier och andra aktierelaterade finansiella instrument, vilket gör att den bolagsspecifika risken för andelsägaren minskar jämfört med risken för den aktieägare som placerar i endast en eller i ett fåtal aktier. Andelsägaren Andels- ägaren slipper vidare att välja ut, köpa, sälja och bevaka aktierna och annat förvaltningsarbete runt detta. Principen för räntefonder är densamma som för aktiefonder – placering sker i olika räntebärande instrument för att få riskspridning i fonden och förvaltningen i fonden sker efter analys av framtida räntetro. En fond-i-fond är en fond som placerar i andra fonder. En fond-i-fond kan ses som ett alternativ till att själv välja att placera i flera olika fonder. Man kan därmed uppnå den riskspridning som en väl sammansatt egen fondportfölj kan ha. Det finns fond-i-i- fonder med olika placeringsinriktningar och risknivåer. Andra exempel på fonder är indexfonder som inte förvaltas aktivt av någon förvaltare utan som istället placerar i finansiella instrument som följer sammansättningen i ett visst bestämt index. En ytterligare typ av fond är hedgefond. Hedge betyder skydda på engelska. Trots att hedging hedge är avsett att skydda mot oväntade förändringar i marknaden kan en hedgefond vara en fond med hög risk, då sådana fonder ofta är högt belånade. Skillnaderna är dock stora mellan olika hedgefonder. Det finns även hedgefonder med låg risk. Hedgefonder försöker ge en positiv avkastning oavsett om aktie- eller räntemarknaden går upp eller ner. En hedgefond är ofta en specialfond och har därmed mycket större frihet i sina placeringsmöjligheter än traditionella fonder (värdepappersfonder)fonder. Placeringsinriktningen Placeringsinrikt- ningen kan vara allt från aktier, valutor och räntebärande instrument till olika arbitragestrategier (spekulation i förändringar av t.ex. till exempel räntor och/eller valutor). Hedgefonder använder sig ofta oftare än traditionella fonder av derivat i syfte att öka eller minska fondens risk. Blankning är också ett vanligt inslag. Fonder kan också delas in i värdepappersfonder (även kallade UCITS-fonder) och specialfonder. Samlingsnamnet för dessa är investeringsfonder och båda typerna regleras av den svenska lagen om investeringsfonder. Värdepappersfonder är de fonder som uppfyller det så kallade UCITS-direktivets krav, främst vad gäller placeringsbestämmelser och riskspridning. Såväl svenska som utländska värdepappersfonder (som fått tillstånd i sitt hemland inom EES), får säljas och marknadsföras fritt i samtliga EES-länder. Specialfonder (exempelvis så kallade hedgefonder) följer det så kallade AIFM-direktivet. Dessa fonder avviker på något sätt från reglerna i UCITS-direktivet och det är därför särskilt viktigt för kunden att ta reda på vilka placeringsregler som en specialfond kunden avser att placera i kommer att iaktta. Detta framgår av fondens informationsbroschyr och faktablad. Varje fondbolag är skyldigt att självmant erbjuda potentiella investerare det faktablad som avser fonden. Specialfonder får inte marknadsföras och säljas fritt utanför Sverige. För de fonder som placerar i utländska finansiella instrument tillkommer även en valutarisk (se även avsnitt 2.2 ovan). Andelsägarna får det antal andelar i fonden som motsvarar andelen insatt kapital i förhållande till fondens totala kapital. Andelarna kan köpas och lösas in genom värdepappersföretag som saluför andelar i fonden eller direkt hos fondbolaget. Det är dock viktigt att beakta att vissa fonder kan ha förutbestämda tidpunkter då fonden är ”öppen” för köp och inlösen, varför det inte alltid är möjligt med regelbunden handel. Andelarnas aktuella värde beräknas regelbundet av fondbolaget och baseras på kursutvecklingen av de finansiella instrument som ingår i fonden. Det kapital som placeras i en fond kan både öka och minska i värde och det är därför inte säkert att placeraren får tillbaka hela det insatta kapitalet.

Fonder och fondandelar. En fond är en ”portfölj” som investerar kapital som insamlats av investerarna i olika finansiella instrumentinvesteringsobjekt, t.ex. såsom aktier och obligationer. Fonden Fondens tillgångar ägs gemensamt av alla fondandelsägare som sparar investerat i fonden, andelsägarna, och fonden i proportion till investeringen. Fonder förvaltas av ett fondbolag. Det finns olika slags fonder med olika placeringsinriktningvarierande mål och investeringspolicyer. Med placeringsinriktning menas vilken typ av investeringspolicy avses vilka slags finansiella instrument som fonden placerar investerar i. Nedan redogörs i korthet för några följer en sammanfattning av de vanligaste typerna olika typer av fonder. För ytterligare information se Fondbolagens Förenings hemsida, xxx.xxxxxxxxxxx.xx. En aktiefond placerar Aktiefonder investerar allt eller huvudsakligen allt största delen av det kapital som andelsägarna inbetalat fondandelsägarna investerat i aktierfonden i aktier eller aktierelaterade värde- papper. Blandfonder med Det finns också blandfonder, som investerar i både aktier och räntebärande instrument förekommer ocksåfinansiella instrument, liksom rena räntefonder där kapitalet placeras samt räntefonder, som främst investerar i räntebärande finansiella instrument. En av idéerna med en aktiefond grundläggande tanke bakom aktiefonder är att den placerar man investerar i flera olika aktier och andra aktierelaterade finansiella instrument, vilket gör innebär att den fondandelsägarens bolagsspecifika risken risk är mindre än för andelsägaren minskar jämfört med risken för den en aktieägare som placerar endast investerar i endast en eller i ett fåtal några aktier. Andelsägaren slipper vidare att välja utFondan- delsägare behöver inte heller själv välja, köpa, sälja och bevaka aktierna och eller följa upp aktiernas utveckling eller förvalta dem på annat förvaltningsarbete runt dettasätt. Principen för räntefonder är densamma som för aktiefonder – placering sker i olika räntebärande instrument för att få riskspridning i fonden och förvaltningen i fonden sker efter analys av framtida räntetro. En fond-i-fond är en fond som placerar i Exempel på andra fonder. En fond-i-fond kan ses som ett alternativ till att själv välja att placera i flera olika fonder. Man kan därmed uppnå den riskspridning som en väl sammansatt egen fondportfölj kan ha. Det finns fond-i-fonder med olika placeringsinriktningar och risknivåer. Andra exempel på fonder är indexfonder indexfonder, som inte förvaltas aktivt utan investerar i en korg av någon förvaltare utan som istället placerar i finansiella instrument som följer sammansättningen i ett visst bestämt enligt jämförelse- index. En ytterligare annan typ av fond fonder är hedgefondhedgefonder. Hedge betyder skydda skydd på engelska. Trots att Även om syftet med hedging är avsett att skydda mot oväntade oförväntade förändringar i på marknaden kan hedgefonder vara högriskfonder, eftersom de ofta har en hedgefond vara en fond med hög risk, då sådana fonder ofta är högt belånadestor andel främmande kapital. Skillnaderna mellan olika hedgefonder är dock stora mellan olika hedgefonder. Det stora, och det finns även också hedgefonder med låg riskrisknivå. Hedgefonder försöker Målet för hedgefonder är att ge en positiv avkastning oavsett oberoende av om aktie- eller räntemarknaden går upp stiger eller nersjunker. En hedgefond Hedgefonder är ofta en specialfond och har därmed större frihet i sina placeringsmöjligheter specialplaceringsfonder med friare investeringsmöjligheter än traditionella fonder (värdepappersfonder)konventionella placeringsfonder. Placeringsinriktningen Investeringspolicyn kan vara allt variera från aktier, valutor och räntebärande instrument ränteinstrument till olika arbitragestrategier (spekulation i förändringar av om t.ex. räntor förändringar i räntenivå och/eller valutorvalutakurser). Hedgefonder använder sig mer ofta av derivat i syfte än konventionella fonder för att öka eller minska fondens risk. Även blankning (se nedan) är vanligt. Fonder kan också indelas i placeringsfonder (som även kallas UCITS-fonder) och alternativa fonder (som även kallas AIF-fonder) såsom specialplaceringsfonder. Placeringsfonder är fonder som uppfyller kraven enligt det så kallade UCITS-direktivet bland annat när det gäller riskdiversifiering, investeringsbegränsningar och information. Specialplaceringsfonder är en typ av alternativa fonder. Specialplaceringsfonder och andra alternativa fonder (t.ex. hedgefonder, se ovan) är fonder som på olika sätt inte omfattas av UCITS- regleringens skyddande bestämmelser. Som kund är det därför mycket viktigt att du utreder vilka investeringsregler din alternativa fond följer. Ytterligare information om fonders investeringsregler, allokering och riskprofil finns i fondprospekt och faktablad. Fonder som investerar i utländska finansiella instrument medför dessutom valutarisk (se också avsnitt 2.2 ovan). SVHY051PL 11.20 Nordea Bank Abp, Xxxxxxxxxxxxx 0, 00000 NORDEA, hemort Helsingfors, FO-nummer Som fondandelsägare får du det antal fondandelar som motsvarar din andel av det totala investerade kapitalet i fonden. Fondandelar kan köpas eller säljas via värdepappersföretag som säljer fondandelar eller direkt via fondbolaget. Det är viktigt att notera att en del fonder har fastställda ”öppettider” för köp och inlösen, och därför är fortlöpande handel inte alltid möjlig. Fondbolag beräknar regelbundet värdet på fondandelarna utifrån kursutvecklingen för fondens finansiella instrument. Fondens värde baserar sig på marknadsvärdet på dess värdepapper eller andra investeringsobjekt. Värdet på det investerade kapitalet i en fond kan både stiga och sjunka, och därför är det inte säkert att investeraren får tillbaka hela det investerade kapitalet. Fonder kan även medföra likviditetsrisk, dvs. risk för att fondandelar inte kan bytas mot kontanter inom en viss tid eller till ett visst pris. Dessutom finns det ETF:er (”Exchange-Traded Funds”) dvs. börshandlade fonder. ETF:er påminner om vanliga placeringsfonder, men andelar i dem kan köpas på internationella börser på samma sätt som aktier. Föremålet för handel är då en fond, vars kursutveckling är bunden till ett index eller en annan underliggande tillgång. Riskerna relaterade till investeringar i ETF:er är i regel desamma som för övriga internationella fondinvesteringar, och produkternas risknivå kan variera med investeringsstrategin och -objekten. ETF:er kan indelas i två grupper beroende på vad de investerar i. Fysiska ETF:er investerar i värdepapper. Syntetiska ETF:er använder derivat i stället. En nackdel med syntetiska ETF:er är motparten dvs. kreditrisken, som är kopplad till betalningsförmågan hos derivatavtalets motpart som fonden använder.

Fonder och fondandelar. En fond är en ”portfölj” av olika finansiella instrument, t.ex. aktier och obligationer. Fonden ägs gemensamt av alla som sparar i fonden, andelsägarna, och förvaltas av ett fondbolag. Det finns olika slags fonder med olika placeringsinriktning. Med placeringsinriktning menas vilken typ av finansiella instrument som fonden placerar i. Nedan redogörs i korthet för några av de vanligaste typerna av fonder. För ytterligare information se Fondbolagens Förenings hemsida, xxx.xxxxxxxxxxx.xx. En aktiefond placerar allt eller huvudsakligen allt kapital som andelsägarna inbetalat i aktier. Blandfonder med både aktier och räntebärande instrument förekommer också, liksom rena räntefonder där kapitalet placeras i räntebärande instrument. En av idéerna med en aktiefond är att den placerar i flera olika aktier och andra aktierelaterade finansiella instrument, vilket gör att den bolagsspecifika risken för andelsägaren minskar jämfört med risken för den aktieägare som placerar i endast en eller i ett fåtal aktier. Andelsägaren slipper vidare att välja ut, köpa, sälja och bevaka aktierna och annat förvaltningsarbete runt detta. Principen för räntefonder är densamma som för aktiefonder – placering sker i olika räntebärande instrument för att få riskspridning i fonden och förvaltningen i fonden sker efter analys av framtida räntetro. En fond-i-fond är en fond som placerar i andra fonder. En fond-i-fond kan ses som ett alternativ till att själv välja att placera i flera olika fonder. Man kan därmed uppnå den riskspridning som en väl sammansatt egen fondportfölj kan ha. Det finns fond-i-fonder med olika placeringsinriktningar och risknivåer. Andra exempel på fonder är indexfonder som inte förvaltas aktivt av någon förvaltare utan som istället placerar i finansiella instrument som följer sammansättningen i ett visst bestämt index. En ytterligare typ av fond är hedgefond. Hedge betyder skydda på engelska. Trots att hedging är avsett att skydda mot oväntade förändringar i marknaden kan en hedgefond vara en fond med hög risk, då sådana fonder ofta är högt belånade. Skillnaderna är dock stora mellan olika hedgefonder. Det finns även hedgefonder med låg risk. Hedgefonder försöker ge en positiv avkastning oavsett om aktie- eller räntemarknaden går upp eller ner. En hedgefond är ofta en specialfond och har därmed större frihet i sina placeringsmöjligheter än traditionella fonder (värdepappersfonder). Placeringsinriktningen kan vara allt från aktier, valutor och räntebärande instrument till olika arbitragestrategier (spekulation i förändringar av t.ex. räntor och/eller valutor). Hedgefonder använder sig ofta av derivat derivatinstrument i syfte att öka eller minska fondens risk. Blankning (se avsnitt 7 nedan) är också ett vanligt inslag. 1064 - 5- 210322 Avanza Fonder kan också delas in i värdepappersfonder (även kallade UCITS-fonder) och specialfonder. Värdepappersfonder är de fonder som uppfyller det s.k. UCITS-direktivets krav bl a placeringsbestämmelser och riskspridning. Såväl svenska som utländska värdepappersfonder (som fått tillstånd i sitt hemland inom EES), får säljas och marknadsföras fritt i samtliga EES-länder. Specialfonder (däribland hedgefonder, se ovan) följer det s.k. AIFM-direktivet. Dessa fonder avviker på något sätt från reglerna i UCITS- direktivet, och det är därför särskilt viktigt för Dig som kund att ta reda på vilka placeringsregler som en specialfond Du avser att placera i kommer att iaktta. Detta framgår av fondens informationsbroschyr och faktablad. Varje fondbolag är skyldigt att självmant erbjuda potentiella investerare det faktablad som avser fonden. Specialfonder får inte marknadsföras och säljas fritt utanför Sverige till icke-professionella kunder. För de fonder som placerar i utländska finansiella instrument tillkommer även en valutarisk (se även avsnitt 2.2 ovan). Andelsägarna får det antal andelar i fonden som motsvarar andelen insatt kapital i förhållande till fondens totala kapital. Andelarna kan köpas och lösas in genom värdepappersinstitut som saluför andelar i fonden eller direkt hos fondbolaget. Det är dock viktigt att beakta att vissa fonder kan ha förutbestämda tidpunkter då fonden är ”öppen” för köp och inlösen, varför det inte alltid är möjligt med regelbunden handel. Andelarnas aktuella värde beräknas regelbundet av fondbolaget och baseras på kursutvecklingen av de finansiella instrument som ingår i fonden. Det kapital som placeras i en fond kan både öka och minska i värde och det är därför inte säkert att placeraren får tillbaka hela det insatta kapitalet.

Fonder och fondandelar. En fond är en ”portfölj” av olika slags finansiella instrument, t.ex. aktier och obligationer. Fonden ägs gemensamt av alla som sparar i fonden, andelsägarna, och förvaltas av ett fondbolag. Det finns olika slags fonder med olika placeringsinriktning. Med placeringsinriktning menas vilken typ av finansiella instrument som fonden placerar i. Nedan redogörs i korthet för några av de vanligaste typerna av fonder. För ytterligare information se Konsumenternas bank- och finansbyrås hemsida, www.konsumentbankby- xxx.xx, och Fondbolagens Förenings hemsida, xxx.xxxxxxxxxxx.xx. En aktiefond placerar allt eller huvudsakligen allt kapital som andelsägarna inbetalat i aktier. Blandfonder med både aktier och räntebärande instrument förekommer också, liksom rena räntefonder där kapitalet placeras huvud- sakligen i räntebärande instrument. Det finns även till exempel indexfonder som inte förvaltas aktivt av någon förvaltare utan som istället placerar i finansiella instrument som följer sammansättningen i ett visst bestämt index. En av idéerna med en aktiefond är att den placerar i flera olika aktier och andra aktierelaterade finansiella instrument, vilket gör att den bolagsspecifika risken för andelsägaren minskar jämfört med risken för den aktieägare som placerar i endast en eller i ett fåtal aktier. Andelsägaren slipper vidare att välja ut, köpa, sälja och bevaka aktierna och annat förvaltningsarbete runt detta. Principen för räntefonder är densamma som för aktiefonder – placering sker i olika räntebärande instrument för att få riskspridning i fonden och förvaltningen i fonden sker efter analys av framtida räntetro. En fond-i-fond är en fond som placerar i andra fonder. En fond-i-fond kan ses som ett alternativ till att själv välja att placera i flera olika fonder. Man kan därmed uppnå den riskspridning som en väl sammansatt egen fondportfölj kan ha. Det finns fond-i-fonder med olika placeringsinriktningar placeringsinriktnin- gar och risknivåer. Andra exempel på fonder är indexfonder som inte förvaltas aktivt av någon förvaltare utan som istället placerar i finansiella instrument som följer sammansättningen i ett visst bestämt index. En ytterligare typ av fond är hedgefond. Hedge betyder skydda på engelska. Trots att hedging är avsett att skydda mot oväntade förändringar i marknaden kan en hedgefond vara en fond med hög risk, då sådana fonder ofta är högt belånade. Skillnaderna är dock stora mellan olika hedgefonderhedge-fonder. Det finns även hedgefonder med låg risk. Hedgefonder försöker ge en positiv avkastning oavsett om aktie- eller räntemarknaden går upp eller ner. En hedgefond är ofta en specialfond och har därmed mycket större frihet i sina placeringsmöjligheter än traditionella fonder (värdepappersfonder)fonder. Placeringsinriktningen kan vara allt från aktier, valutor och räntebärande instrument till olika arbitragestrategier (spekulation i förändringar av t.ex. räntor och/eller valutor). Hedgefonder använder sig ofta oftare än traditionella fonder av derivat i syfte att öka eller minska fondens risk. Blankning (se nedan) är också ett vanligt inslag. Fonder kan också delas in i värdepappersfonder (även kallade UCITS- fonder) och specialfonder. Samlingsnamnet för dessa är investeringsfonder och båda typerna regleras av den svenska lagen om investeringsfonder.

Fonder och fondandelar. En fond är en ”portfölj” av olika slags finansiella instrument, t.ex. till exempel aktier och obligationer. Fonden ägs gemensamt av alla som sparar i fonden, andelsägarna, andelsägarna och förvaltas av ett fondbolag. Det finns olika slags fonder med olika placeringsinriktning. Med placeringsinriktning menas vilken typ av finansiella instrument som fonden placerar i. Nedan redogörs i korthet för några av de vanligaste typerna av fonder. För ytterligare information se Konsumenternas bank- och finansbyrås hemsida, xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx och Fondbolagens Förenings hemsida, xxx.xxxxxxxxxxx.xx. En aktiefond placerar allt eller huvudsakligen allt kapital som andelsägarna inbetalat i aktier. Blandfonder med både aktier och räntebärande instrument förekommer också, liksom rena räntefonder där kapitalet placeras huvudsakligen i räntebärande instrument. Det finns även till exempel indexfonder som inte förvaltas aktivt av någon förvaltare utan som istället placerar i finansiella instrument som följer sammansättningen i ett visst bestämt index. En av idéerna med en aktiefond är att den placerar i flera olika aktier och andra aktierelaterade finansiella instrument, vilket gör att den bolagsspecifika risken för andelsägaren minskar jämfört med risken för den aktieägare som placerar i endast en eller i ett fåtal aktier. Andelsägaren Andels- ägaren slipper vidare att välja ut, köpa, sälja och bevaka aktierna och annat förvaltningsarbete runt detta. Principen för räntefonder är densamma som för aktiefonder – placering sker i olika räntebärande instrument för att få riskspridning i fonden och förvaltningen i fonden sker efter analys av framtida räntetro. En fond-i-fond är en fond som placerar i andra fonder. En fond-i-fond kan ses som ett alternativ till att själv välja att placera i flera olika fonder. Man kan därmed uppnå den riskspridning som en väl sammansatt egen fondportfölj kan ha. Det finns fond-i-i- fonder med olika placeringsinriktningar och risknivåer. Andra exempel på fonder är indexfonder som inte förvaltas aktivt av någon förvaltare utan som istället placerar i finansiella instrument som följer sammansättningen i ett visst bestämt index. En ytterligare typ av fond är hedgefond. Hedge betyder skydda på engelska. Trots att hedging hedge är avsett att skydda mot oväntade förändringar i marknaden kan en hedgefond vara en fond med hög risk, då sådana fonder ofta är högt belånade. Skillnaderna är dock stora mellan olika hedgefonder. Det finns även hedgefonder med låg risk. Hedgefonder Xxxxxxxxxxx försöker ge en positiv avkastning oavsett om aktie- eller räntemarknaden går upp eller ner. En hedgefond är ofta en specialfond och har därmed mycket större frihet i sina placeringsmöjligheter än traditionella fonder (värdepappersfonder)fonder. Placeringsinriktningen Placeringsinrikt- ningen kan vara allt från aktier, valutor och räntebärande instrument till olika arbitragestrategier (spekulation i förändringar av t.ex. till exempel räntor och/eller valutor). Hedgefonder använder sig ofta oftare än traditionella fonder av derivat i syfte att öka eller minska fondens risk. Blankning är också ett vanligt inslag. Fonder kan också delas in i värdepappersfonder (även kallade UCITS-fonder) och specialfonder. Samlingsnamnet för dessa är investeringsfonder och båda typerna regleras av den svenska lagen om investeringsfonder. Värdepappersfonder är de fonder som uppfyller det så kallade UCITS-direktivets krav, främst vad gäller placeringsbestämmelser och riskspridning. Såväl svenska som utländska värdepappersfonder (som fått tillstånd i sitt hemland inom EES), får säljas och marknadsföras fritt i samtliga EES-länder. Specialfonder (exempelvis så kallade hedgefonder) följer det så kallade AIFM-direktivet. Dessa fonder avviker på något sätt från reglerna i UCITS-direktivet och det är därför särskilt viktigt för kunden att ta reda på vilka placeringsregler som en specialfond kunden avser att placera i kommer att iaktta. Detta framgår av fondens informationsbroschyr och faktablad. Varje fondbolag är skyldigt att självmant erbjuda potentiella investerare det faktablad som avser fonden. Specialfonder får inte marknadsföras och säljas fritt utanför Sverige. För de fonder som placerar i utländska finansiella instrument tillkommer även en valutarisk (se även avsnitt 2.2 ovan). Andelsägarna får det antal andelar i fonden som motsvarar andelen insatt kapital i förhållande till fondens totala kapital. Andelarna kan köpas och lösas in genom värdepappersföretag som saluför andelar i fonden eller direkt hos fondbolaget. Det är dock viktigt att beakta att vissa fonder kan ha förutbestämda tidpunkter då fonden är ”öppen” för köp och inlösen, varför det inte alltid är möjligt med regelbunden handel. Andelarnas aktuella värde beräknas regelbundet av fondbolaget och baseras på kursutvecklingen av de finansiella instrument som ingår i fonden. Det kapital som placeras i en fond kan både öka och minska i värde och det är därför inte säkert att placeraren får tillbaka hela det insatta kapitalet.

Fonder och fondandelar. En fond är en ”portfölj” av olika finansiella instrument, t.ex. till exempel aktier och obligationer. Fonden ägs gemensamt av alla andelsägarna som sparar i fonden, andelsägarna, fonden och förvaltas av ett fondbolag. Det finns olika slags fonder med olika placeringsinriktning. Med placeringsinriktning menas vilken typ av finansiella instrument som fonden placerar i. Nedan redogörs i korthet för några av de vanligaste typerna av fonderfondtyperna. För ytterligare information se Fondbolagens Förenings Fond- bolagens förenings hemsida, xxx.xxxxxxxxxxx.xx. En aktiefond placerar allt allt, eller huvudsakligen allt allt, kapital som andelsägarna andel- sägarna inbetalat i aktier. Blandfonder med både aktier och räntebärande räntebäran- de instrument förekommer också, liksom rena räntefonder där kapitalet huvudsakligen placeras i räntebärande instrument. Andra exempel på fonder är indexfonder som inte förvaltas aktivt av förvaltaren utan som istället placerar i finansiella instrument som följer sammansättningen i ett visst bestämt index. En av idéerna med en aktiefond är att den placerar i flera olika aktier och andra aktierelaterade finansiella instrument, instrument vilket gör att den bolagsspecifika bolagsspe- cifika risken för andelsägaren minskar jämfört med risken för den aktieägare aktieä- gare som placerar i endast en eller i ett fåtal aktier. Andelsägaren slipper vidare att välja ut, köpa, sälja och bevaka aktierna och annat förvaltningsarbete förvaltnings- arbete runt detta. Principen för räntefonder är densamma som för aktiefonder – placering Information / Bl 7981 utg 5 sker i olika räntebärande instrument för att få riskspridning i fonden och förvaltningen i fonden sker efter analys av framtida räntetro. En fond-i-fond är en fond som placerar i andra fonder. En fond-i-fond kan ses som ett alternativ till att själv välja att placera i flera olika fonder. Man kan därmed uppnå den riskspridning som en väl sammansatt egen fondportfölj fond- portfölj kan ha. Det finns fond-i-fonder med olika placeringsinriktningar och risknivåer. Andra exempel på fonder är indexfonder som inte förvaltas aktivt av någon förvaltare utan som istället placerar i finansiella instrument som följer sammansättningen i ett visst bestämt index. En ytterligare typ av fond är hedgefond. Hedge betyder skydda på engelskaeng- elska. Trots att hedging är avsett att skydda mot oväntade förändringar i marknaden kan en hedgefond vara en fond med hög risk, då sådana fonder ofta är högt belånade. Skillnaderna är dock stora mellan olika hedgefonderhedgefon- der. Det finns även hedgefonder med låg risk. Hedgefonder försöker ge en positiv avkastning oavsett om aktie- eller räntemarknaden går upp eller ner. En hedgefond är ofta en specialfond och har därmed mycket större frihet i sina placeringsmöjligheter än traditionella fonder (värdepappersfonder). Placeringsinriktningen kan vara allt från aktier, valutor och räntebärande instrument till olika arbitragestrategier (spekulation i förändringar av t.ex. till exempel räntor och/eller valutor). Hedgefonder använder sig ofta oftare än värdepappersfonder av derivat i syfte att öka eller minska fondens risk. Blankning (se nedan) är också ett vanligt inslag. Fonder kan också delas in i värdepappersfonder (även kallade UCITS-fon- der) och alternativa investeringsfonder. Svenska specialfonder tillhör den sistnämnda kategorin. Värdepappersfonder är de fonder som uppfyller det så kallade UCITS-direktivets krav, främst vad gäller placeringsbe- stämmelser och riskspridning. De regleras av den svenska lagen om vär- depappersfonder. Såväl svenska som utländska värdepappersfonder (som fått tillstånd i sitt hemland inom EES), får säljas och marknadsföras fritt i samtliga EES-länder. Specialfonder, däribland hedgefonder, är alternativa investeringsfonder och fonder som på något sätt avviker från reglerna i UCITS-direktivet. Det är därför särskilt viktigt för dig som kund att ta reda på vilka placeringsregler som gäller för en specialfond du avser att placera i. Detta framgår av fondens informationsbroschyr och faktablad. Dessa fonder regleras av den svenska lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Varje fondbolag är skyldigt att självmant erbjuda potentiella investerare det faktablad som avser fonden. Alternativa investeringsfonder får inte marknadsföras och säljas fritt utanför Sverige. För de fonder som place- rar i utländska finansiella instrument tillkommer även en valutarisk (se avsnitt 2.2). Andelsägarna får det antal andelar i fonden som motsvarar andelen in- satt kapital i förhållande till fondens totala kapital. Andelarna kan köpas och lösas in genom värdepappersföretag som saluför andelar i fonden eller direkt hos fondbolaget. Det är dock viktigt att beakta att vissa fon- derna kan ha förutbestämda tidpunkter då fonden är ”öppen” för köp och inlösen, varför det inte alltid är möjligt med regelbunden handel. Ande- larnas aktuella värde beräknas regelbundet av fondbolaget och baseras på kursutvecklingen av de finansiella instrument som ingår i fonden. Det kapital som placeras i en fond kan både öka och minska i värde och det är därför inte säkert att placeraren får tillbaka hela det insatta kapitalet.

Fonder och fondandelar. En fond är en ”portfölj” av olika slags finansiella instrument, t.ex. aktier och obligationer. Fonden ägs gemensamt av alla som sparar i fonden, andelsägarna, och förvaltas av ett fondbolagfond- bolag. Det finns olika slags fonder med olika placeringsinriktningplaceringsinrikt- ning. Med placeringsinriktning menas vilken typ av finansiella instrument som fonden placerar i. Nedan redogörs i korthet för några av de vanligaste typerna av fonder. För ytterligare information in- formation se Konsumenternas bank- och finansbyrås hem- sida, xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx, och Fondbolagens Förenings För- enings hemsida, xxx.xxxxxxxxxxx.xx. En aktiefond placerar allt eller huvudsakligen allt kapital som andelsägarna inbetalat i aktier. Blandfonder med både aktier och räntebärande instrument förekommer också, liksom rena räntefonder där kapitalet placeras huvudsakligen i räntebärande räntebä- rande instrument. Det finns även till exempel indexfonder som inte förvaltas aktivt av någon förvaltare utan som istället placerar i finansiella instrument som följer sammansättningen i ett visst bestämt index. En av idéerna med en aktiefond är att den placerar i flera olika aktier och andra aktierelaterade finansiella instrument, vilket gör att den bolagsspecifika risken för andelsägaren minskar jämfört med risken för den aktieägare som placerar i endast en eller i ett fåtal aktier. Andelsägaren slipper vidare att välja ut, köpa, sälja och bevaka be- vaka aktierna och annat förvaltningsarbete runt detta. Principen för räntefonder är densamma som för aktiefonder – placering sker i olika räntebärande instrument för att få riskspridning risk- spridning i fonden och förvaltningen i fonden sker efter analys av framtida räntetro. En fond-i-fond är en fond som placerar i andra fonder. En fond-i-fond kan ses som ett alternativ till att själv välja att placera pla- cera i flera olika fonder. Man kan därmed uppnå den riskspridning risksprid- ning som en väl sammansatt egen fondportfölj kan ha. Det finns fond-i-fonder med olika placeringsinriktningar och risknivåer. Andra exempel på fonder är indexfonder som inte förvaltas aktivt av någon förvaltare utan som istället placerar i finansiella instrument som följer sammansättningen i ett visst bestämt indexriskni- våer. En ytterligare typ av fond är hedgefond. Hedge betyder skydda på engelska. Trots att hedging är avsett att skydda mot oväntade förändringar i marknaden kan en hedgefond vara en fond med hög risk, då sådana fonder ofta är högt belånadebe- lånade. Skillnaderna är dock stora mellan olika hedgefonder. Det finns även hedgefonder med låg risk. Hedgefonder försöker försö- ker ge en positiv avkastning oavsett om aktie- eller räntemarknaden räntemark- naden går upp eller ner. En hedgefond är ofta en specialfond och har därmed mycket större frihet fri- het i sina placeringsmöjligheter än traditionella fonder (värdepappersfonder)fonder. Placeringsinriktningen Place- ringsinriktningen kan vara allt från aktier, valutor och räntebärande räntebä- rande instrument till olika arbitragestrategier (spekulation i förändringar för- ändringar av t.ex. räntor och/eller valutor). Hedgefonder använder an- vänder sig ofta oftare än traditionella fonder av derivat i syfte att öka eller minska fondens risk. Blankning (se nedan) är också ett vanligt inslag. Fonder kan också delas in i värdepappersfonder (även kal- lade UCITS-fonder) och specialfonder. Samlingsnamnet för dessa är investeringsfonder och båda typerna regleras av den svenska lagen om investerings-fonder. Värdepappersfonder är de fonder som uppfyller det s.k. UCITS-direktivets krav, främst vad gäller placeringsbestämmelser och riskspridning. Såväl svenska som utländska värdepappersfonder (som fått tillstånd i sitt hemland inom EES), får säljas och marknadsfö- ras fritt i samtliga EES-länder. Specialfonder (exempelvis s.k. hedgefonder) är fonder som på något sätt avviker från reg- lerna i UCITS-direktivet, och det är därför särskilt viktigt för kunden att ta reda på vilka placeringsregler som en special- fond kommer att iaktta. Detta framgår av fondens informat- ionsbroschyr och faktablad. Varje fondbolag är skyldigt att självmant erbjuda potentiella investerare det faktablad som avser fonden. Specialfonder får inte marknadsföras och säljas fritt utanför Sverige. För de fonder som placerar i utländska fi- nansiella instrument tillkommer även en valutarisk (se även punkt 2.2 ovan). Andelsägarna får det antal andelar i fonden som motsvarar andelen insatt kapital i förhållande till fondens totala kapital. Andelarna kan köpas och lösas in genom värdepappersföre- tag som saluför andelar i fonden eller direkt hos fondbolaget. Det är dock viktigt att beakta att vissa fonder kan ha förutbe- stämda tidpunkter då fonden är ”öppen” för köp och inlösen, varför det inte alltid är möjligt med regelbunden handel. Ande- larnas aktuella värde beräknas regelbundet av fondbolaget och baseras på kursutvecklingen av de finansiella instrument som ingår i fonden. Det kapital som placeras i en fond kan både öka och minska i värde och det är därför inte säkert att placeraren får tillbaka hela det insatta kapitalet.

Fonder och fondandelar. En fond är en ”portfölj” av olika slags finansiella instrument, t.ex. aktier och obligationer. Fonden ägs gemensamt av alla som sparar i fonden, andelsägarna, och förvaltas av ett fondbolag. Det finns olika slags fonder med olika placeringsinriktning. Med placeringsinriktning menas vilken typ av finansiella instrument som fonden placerar i. Nedan redogörs i korthet för några av de vanligaste typerna av fonder. För ytterligare information se Konsumenternas bank- och finansbyrås hemsida, xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx, och Fondbolagens Förenings hemsida, xxx.xxxxxxxxxxx.xx. En aktiefond placerar allt eller huvudsakligen allt kapital som andelsägarna inbetalat i aktier. Blandfonder med både aktier och räntebärande instrument förekommer också, liksom rena räntefonder där kapitalet placeras huvudsakligen i räntebärande instrument. En av idéerna med en aktiefond är att den placerar i flera olika aktier och andra aktierelaterade finansiella instrument, vilket gör att den bolagsspecifika risken för andelsägaren minskar jämfört med risken för den aktieägare som placerar i endast en eller i ett fåtal aktier. Andelsägaren slipper vidare att välja ut, köpa, sälja och bevaka aktierna och annat förvaltningsarbete runt detta. Principen för räntefonder är densamma som för aktiefonder – placering sker i olika räntebärande instrument för att få riskspridning i fonden och förvaltningen i fonden sker efter analys av framtida räntetro. En fond-i-fond är en fond som placerar i andra fonder. En fond-i-fond kan ses som ett alternativ till att själv välja att placera i flera olika fonder. Man kan därmed uppnå den riskspridning som en väl sammansatt egen fondportfölj kan ha. Det finns fond-i-fonder med olika placeringsinriktningar och risknivåer. Andra exempel på fonder är indexfonder som inte förvaltas aktivt av någon förvaltare utan som istället placerar i finansiella instrument som följer sammansättningen i ett visst bestämt index. En ytterligare typ av fond är hedgefond. Hedge betyder skydda på engelska. Trots att hedging är avsett att skydda mot oväntade förändringar i marknaden kan en hedgefond vara en fond med hög risk, då sådana fonder ofta är högt belånade. Skillnaderna är dock stora mellan olika hedgefonder. Det finns även hedgefonder med låg risk. Hedgefonder försöker ge en positiv avkastning oavsett om aktie- eller räntemarknaden går upp eller ner. En hedgefond är ofta en specialfond och har därmed större frihet i sina placeringsmöjligheter än traditionella fonder (värdepappersfonder). Placeringsinriktningen kan vara allt från aktier, valutor och räntebärande instrument till olika arbitragestrategier (spekulation i förändringar av t.ex. räntor och/eller valutor). Hedgefonder använder sig ofta av derivat i syfte att öka eller minska fondens risk. Blankning (se nedan) är också ett vanligt inslag. Fonder kan också delas in i värdepappersfonder (även kallade UCITS-fonder) och specialfonder.Värdepappersfonder är de fonder som uppfyller det s.k. UCITS-direktivets krav på bl a placeringsbestämmelser och riskspridning. Såväl svenska som utländska värdepappersfonder (som fått tillstånd i sitt hemland inom EES), får säljas och marknadsföras fritt i samtliga EES-länder. Specialfonder (däribland hedgefonder, se ovan) följer det s k AIFM-direktivet. Dessa fonder avviker på något sätt från reglerna i UCITS-direktivet, och det är därför särskilt viktigt för Dig som kund att ta reda på vilka placeringsregler som en specialfond Du avser att placera i kommer att iaktta. Detta framgår av fondens informationsbroschyr och faktablad. Varje fondbolag är skyldigt att självmant erbjuda potentiella investerare det faktablad som avser fonden. Specialfonder får inte marknadsföras och säljas fritt utanför Sverige till icke- professionella kunder. För de fonder som placerar i utländska finansiella instrument tillkommer även en valutarisk (se även avsnitt 2.2 ovan). Andelsägarna får det antal andelar i fonden som motsvarar andelen insatt kapital i förhållande till fondens totala kapital. Andelarna kan köpas och lösas in genom värdepappersföretag som saluför andelar i fonden eller direkt hos fondbolaget. Det är dock viktigt att beakta att vissa fonder kan ha förutbestämda tidpunkter då fonden är ”öppen” för köp och inlösen, varför det inte alltid är möjligt med regelbunden handel. Andelarnas aktuella värde beräknas regelbundet av fondbolaget och baseras på kursutvecklingen av de finansiella instru- ment som ingår i fonden. Det kapital som placeras i en fond kan både öka och minska i värde och det är därför inte säkert att placeraren får tillbaka hela det insatta kapitalet.

Fonder och fondandelar. En fond är en ”portfölj” av olika finansiella instrument, t.ex. aktier och obligationer. Fonden ägs gemensamt av alla som sparar i fonden, andelsägarna, och förvaltas av ett fondbolag. Det finns olika slags fonder med olika placeringsinriktning. Med placeringsinriktning menas vilken typ av finansiella instrument som fonden placerar i. Nedan redogörs i korthet för några av de vanligaste typerna av fonder. För ytterligare information se Fondbolagens Förenings hemsida, xxx.xxxxxxxxxxx.xx. En aktiefond placerar allt eller huvudsakligen allt kapital som andelsägarna inbetalat i aktier. Blandfonder med både aktier och räntebärande instrument förekommer också, liksom rena räntefonder där kapitalet placeras i räntebärande instrument. En av idéerna med en aktiefond är att den placerar i flera olika aktier och andra aktierelaterade finansiella instrument, vilket gör att den bolagsspecifika risken för andelsägaren andels-ägaren minskar jämfört med risken för den aktieägare som placerar i endast en eller i ett fåtal aktier. Andelsägaren slipper vidare att välja ut, köpa, sälja och bevaka aktierna och annat förvaltningsarbete runt detta. Principen för räntefonder är densamma som för aktiefonder – placering sker i olika räntebärande instrument för att få riskspridning i fonden och förvaltningen i fonden sker efter analys av framtida räntetro. En fond-i-fond är en fond som placerar i andra fonder. En fond-i-fond kan ses som ett alternativ till att själv välja att placera i flera olika fonder. Man kan därmed uppnå den riskspridning som en väl sammansatt egen fondportfölj kan ha. Det finns fond-i-fonder med olika placeringsinriktningar och risknivåer. Andra exempel på fonder är indexfonder som inte förvaltas aktivt av någon förvaltare utan som istället placerar i finansiella instrument som följer sammansättningen i ett visst bestämt index. En ytterligare typ av fond är hedgefond. Hedge betyder skydda på engelska. Trots att hedging är avsett att skydda mot oväntade förändringar i marknaden kan en hedgefond vara en fond med hög risk, då sådana fonder ofta är högt belånade. Skillnaderna är dock stora mellan olika hedgefonder. Det finns även hedgefonder med låg risk. Hedgefonder försöker ge en positiv avkastning oavsett om aktie- eller räntemarknaden går upp eller ner. En hedgefond är ofta en specialfond och har därmed större frihet i sina placeringsmöjligheter än traditionella fonder (värdepappersfonder). Placeringsinriktningen kan vara allt från aktier, valutor och räntebärande instrument till olika arbitragestrategier (spekulation i förändringar av t.ex. räntor och/eller valutor). Hedgefonder använder sig ofta av derivat i syfte att öka eller minska fondens risk. Blankning (se nedan) är också ett vanligt inslag. Fonder kan också delas in i värdepappersfonder (även kallade UCITS-fonder) och specialfonder. Värdepappersfonder är de fonder som uppfyller det s.k. UCITS-direktivets krav på bl a placeringsbestämmelser och riskspridning. Såväl svenska som utländska värdepappersfonder (som fått tillstånd i sitt hemland inom EES), får säljas och marknadsföras fritt i samtliga EES-länder. Specialfonder (däribland hedgefonder, se ovan) följer det s.k. AIFM-direktivet. Dessa fonder avviker på något sätt från reglerna i UCITS-direktivet, och det är därför särskilt viktigt för Dig som kund att ta reda på vilka placeringsregler som en specialfond Du avser att placera i kommer att iaktta. Detta framgår av fondens informationsbroschyr och faktablad. Varje fondbolag är skyldigt att självmant erbjuda potentiella investerare det faktablad som avser fonden. Specialfonder får inte marknadsföras och säljas fritt utanför Sverige till icke- professionella kunder. För de fonder som placerar i utländska finansiella instrument tillkommer även en valutarisk. (se även avsnitt Olika typer av riskbegrepp) Andelsägarna får det antal andelar i fonden som motsvarar andelen insatt kapital i förhållande till fondens totala kapital. Andelarna kan köpas och lösas in genom värdepappersföretag som saluför andelar i fonden eller direkt hos fondFöretaget. Det är dock viktigt att beakta att vissa fonder kan ha förutbestämda tidpunkter då fonden är ”öppen” för köp och inlösen, varför det inte alltid är möjligt med regelbunden handel. Andelarnas aktuella värde beräknas regelbundet av fondFöretaget och baseras på kursutvecklingen av de finansiella instrument som ingår i fonden. Det kapital som placeras i en fond kan både öka och minska i värde och det är därför inte säkert att placeraren får tillbaka hela det insatta kapitalet.

Fonder och fondandelar. En fond är en ”portfölj” av olika finansiella instrument, t.ex. aktier och obligationer. Fonden ägs gemensamt av alla som sparar i fonden, andelsägarna, och förvaltas av ett fondbolag. Det finns olika slags fonder med olika placeringsinriktning. Med placeringsinriktning menas vilken typ av finansiella instrument som fonden placerar i. Nedan redogörs i korthet för några av de vanligaste typerna av fonder. För ytterligare information se Fondbolagens Förenings hemsida, xxx.xxxxxxxxxxx.xx. En aktiefond placerar allt eller huvudsakligen allt kapital som andelsägarna andels- ägarna inbetalat i aktier. Blandfonder med både aktier och räntebärande instrument förekommer också, liksom rena räntefonder där kapitalet placeras i räntebärande instrument. En av idéerna med en aktiefond är att den placerar i flera olika aktier och andra aktierelaterade finansiella instrument, vilket gör att den bolagsspecifika bolags- specifika risken för andelsägaren minskar jämfört med risken för den aktieägare som placerar i endast en eller i ett fåtal aktier. Andelsägaren slipper vidare att välja ut, köpa, sälja och bevaka aktierna och annat förvaltningsarbete runt detta. A6616_infv02 (inakt+0) 220401 Principen för räntefonder är densamma som för aktiefonder – placering sker i olika räntebärande instrument för att få riskspridning i fonden och förvaltningen i fonden sker efter analys av framtida räntetro. En fond-i-fond är en fond som placerar i andra fonder. En fond-i-fond kan ses som ett alternativ till att själv välja att placera i flera olika fonder. Man kan därmed uppnå den riskspridning som en väl sammansatt egen fondportfölj kan ha. Det finns fond-i-fonder med olika placeringsinriktningar placerings- inriktningar och risknivåer. Andra exempel på fonder är indexfonder som inte förvaltas aktivt av någon förvaltare utan som istället placerar i finansiella instrument som följer sammansättningen i ett visst bestämt index. En ytterligare typ av fond är hedgefond. Hedge betyder skydda på engelska. Trots att hedging är avsett att skydda mot oväntade förändringar i marknaden kan en hedgefond vara en fond med hög risk, då sådana fonder ofta är högt belånade. Skillnaderna är dock stora mellan olika hedgefonder. Det finns även hedgefonder med låg risk. Hedgefonder försöker ge en positiv avkastning oavsett om aktie- eller räntemarknaden går upp eller ner. En hedgefond är ofta en specialfond och har därmed större frihet i sina placeringsmöjligheter än traditionella fonder (värdepappersfonder). Placeringsinriktningen kan vara allt från aktier, valutor och räntebärande instrument till olika arbitragestrategier (spekulation i förändringar av t.ex. räntor och/eller valutor). Hedgefonder använder sig ofta av derivat i syfte att öka eller minska fondens risk.

Fonder och fondandelar. En fond är en ”portfölj” av olika slags finansiella instrument, t.ex. aktier och obligationer. Fonden ägs gemensamt av alla som sparar i fonden, andelsägarna, och förvaltas av ett fondbolag. Det finns olika slags fonder med olika placeringsinriktning. Med placeringsinriktning menas vilken typ av finansiella instrument som fonden placerar i. Nedan redogörs i korthet för några av de vanligaste typerna av fonder. För ytterligare information se Konsumenternas bank- och finansbyrås hemsida, xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx, och Fondbolagens Förenings hemsida, xxx.xxxxxxxxxxx.xx. En aktiefond placerar allt eller huvudsakligen allt kapital som andelsägarna inbetalat i aktier. Blandfonder med både aktier och räntebärande instrument förekommer också, liksom rena räntefonder där kapitalet placeras huvudsakligen i räntebärande instrument. Det finns även till exempel indexfonder som inte förvaltas aktivt av någon förvaltare utan som istället placerar i finansiella instrument som följer sammansättningen i ett visst bestämt index. En av idéerna med en aktiefond är att den placerar i flera olika aktier och andra aktierelaterade finansiella instrument, vilket gör att den bolagsspecifika risken för andelsägaren minskar jämfört med risken för den aktieägare som placerar i endast en eller i ett fåtal aktier. Andelsägaren slipper vidare att välja ut, köpa, sälja och bevaka aktierna och annat förvaltningsarbete runt detta. Principen för räntefonder är densamma som för aktiefonder – placering sker i olika räntebärande instrument för att få riskspridning i fonden och förvaltningen i fonden sker efter analys av framtida räntetro. En fond-i-fond är en fond som placerar i andra fonder. En fond-i-fond kan ses som ett alternativ till att själv välja att placera i flera olika fonder. Man kan därmed uppnå den riskspridning som en väl sammansatt egen fondportfölj kan ha. Det finns fond-i-fonder med olika placeringsinriktningar och risknivåer. Andra exempel på fonder är indexfonder som inte förvaltas aktivt av någon förvaltare utan som istället placerar i finansiella instrument som följer sammansättningen i ett visst bestämt index. En ytterligare typ av fond är hedgefond. Hedge betyder skydda på engelska. Trots att hedging är avsett att skydda mot oväntade förändringar i marknaden kan en hedgefond vara en fond med hög risk, då sådana fonder ofta är högt belånade. Skillnaderna är dock stora mellan olika hedgefonder. Det finns även hedgefonder med låg risk. Hedgefonder försöker ge en positiv avkastning oavsett om aktie- eller räntemarknaden går upp eller ner. En hedgefond är ofta en specialfond och har därmed mycket större frihet i sina placeringsmöjligheter än traditionella fonder (värdepappersfonder)fonder. Placeringsinriktningen kan vara allt från aktier, valutor och räntebärande instrument till olika arbitragestrategier (spekulation i förändringar av t.ex. räntor och/eller valutor). Hedgefonder använder sig ofta oftare än traditionella fonder av derivat i syfte att öka eller minska fondens risk. Blankning (se nedan) är också ett vanligt inslag. Fonder kan också delas in i värdepappersfonder (även kallade UCITS-fonder) och specialfonder. Samlingsnamnet för dessa är investeringsfonder och båda typerna regleras av den svenska lagen om investeringsfonder. Värdepappersfonder är de fonder som uppfyller det s.k. UCITS-direktivets krav, främst vad gäller placeringsbestämmelser och riskspridning. Såväl svenska som utländska värdepappersfonder (som fått tillstånd i sitt hemland inom EES), får säljas och marknadsföras fritt i samtliga EES-länder. Specialfonder (exempelvis s.k. hedgefonder) är fonder som på något sätt avviker från reglerna i UCITS- direktivet, och det är därför särskilt viktigt för Dig som kund att ta reda på vilka placeringsregler som en specialfond Du avser att placera i kommer att iaktta. Detta framgår av fondens informationsbroschyr och faktablad. Varje fondbolag är skyldigt att självmant erbjuda potentiella investerare det faktablad som avser fonden. Specialfonder får inte marknadsföras och säljas fritt utanför Sverige. För de fonder som placerar i utländska finansiella instrument tillkommer även en valutarisk (se även avsnitt 2.2 ovan). Andelsägarna får det antal andelar i fonden som motsvarar andelen insatt kapital i förhållande till fondens totala kapital. Andelarna kan köpas och lösas in genom värdepappersföretag som saluför andelar i fonden eller direkt hos fondbolaget. Det är dock viktigt att beakta att vissa fonder kan ha förutbestämda tidpunkter då fonden är ”öppen” för köp och inlösen, varför det inte alltid är möjligt med regelbunden handel. Andelarnas aktuella värde beräknas regelbundet av fondbolaget och baseras på kursutvecklingen av de finansiella instrument som ingår i fonden. Det kapital som placeras i en fond kan både öka och minska i värde och det är därför inte säkert att placeraren får tillbaka hela det insatta kapitalet.

Fonder och fondandelar. En fond är en ”portfölj” av som innehåller olika finansiella instrument, t.ex. till exempel aktier eller masskuldebrevslån, och obligationervars tillgångar ägs av flera investerare eller fondandelsägare tillsammans. Fonden ägs gemensamt inves- terar sina medel i enlighet med fondens stadgar och kraven i lag- stiftningen avseende diversifiering av alla som sparar i fonden, andelsägarna, investeringarna och investe- ringsobjekten. Placeringsfonden förvaltas av ett fondbolag, som inne- har koncession och som övervakas av finansmyndigheterna och som även sköter om värdeberäkningen för fonden samt om att låta ett spe- cifikt förvaringsinstitut (en bank) handha förvaringen av fondens in- vesteringsobjekt. Det finns olika slags fonder Fondens investeringsverksamhet sköts av en pro- fessionell kapitalförvaltare eller portföljförvaltare, eller en grupp port- följförvaltare. Ett av syftena med olika placeringsinriktning. Med placeringsinriktning menas vilken typ av finansiella instrument som fonden placerar i. Nedan redogörs i korthet för några av de vanligaste typerna av fonder. För ytterligare information se Fondbolagens Förenings hemsida, xxx.xxxxxxxxxxx.xx. En aktiefond placerar allt eller huvudsakligen allt kapital som andelsägarna inbetalat i aktier. Blandfonder med både aktier och räntebärande instrument förekommer också, liksom rena räntefonder där kapitalet placeras i räntebärande instrument. En av idéerna med en aktiefond placeringsfonder är att den placerar då fonden i flera enlighet med sina stadgar investerar i flera, t.o.m. tiotals olika aktier och andra aktierelaterade finansiella instrumentinstru- ment, vilket gör att den bolagsspecifika är fondandelsägarens risk mindre än risken för andelsägaren minskar jämfört med risken för den aktieägare en sådan in- vesterare som placerar investerar i endast en bara ett eller i ett fåtal aktiernågra få finansiella instru- ment. Andelsägaren slipper vidare att välja utFondandelsägaren behöver inte heller själv välja, köpa, sälja och bevaka aktierna övervaka enskilda finansiella instrument eller på annat sätt för- valta eller förvara dem. En placeringsfond möjliggör i allmänhet också investering med en mindre summa pengar än till exempel en direkt aktieinvestering. All- ra lättast är det att sköta investerandet genom att ingå ett avtal om fondsparande. Då flyttas ett överenskommet belopp regelbundet t.ex. varje månad från fondandelsägarens bankkonto till den utvalda pla- ceringsfonden. Att på detta sätt diversifiera placeringarna över tiden är ett sätt att hantera den marknadsrisk som hänför sig till tidpunkten för placeringarna. Fondandelsägaren erhåller så många fondandelar som motsvarar det investerade kapitalets andel av fondens totalkapital. Andelarna kan köpas och annat förvaltningsarbete runt dettainlösas på Aktias verksamhetsställen eller i nätbanken i re- gel varje bankdag. Principen Fondbolaget beräknar regelbundet, i regel dagli- gen, fondandelens aktuella värde, som baserar sig på kursutveckling- en för räntefonder de finansiella instrument som fonden äger. Kapitalet man in- vesterar i en fond kan både öka och minska i värde. Därför är densamma det inte säkert att investeraren får tillbaka hela det kapital hen har investerat. Xxxxx fonder har investeringsstrategier som skiljer sig från varandra. Med investeringsstrategi avses hurudan avkastning och risknivå fon- den strävar efter och i hurudana finansiella instrument fonden såle- des investerar. Fonderna kan indelas i placeringsfonder (UCITS) och alternativa in- vesteringsfonder (AIF, bl.a. specialplaceringsfonder). Placeringsfon- dernas investeringsverksamhet, diversifiering av tillgångarna, inves- teringsobjekt och riskkontroll regleras noggrant i lagstiftningen. I de alternativa investeringsfonderna, t.ex. specialplaceringsfonder- na, kan investeringsobjekten, diversifieringen samt den juridiska for- men avvika från kraven för aktiefonder – placering sker placeringsfonderna. De alternativa inves- teringsfonderna kan vara förknippade med mera risk, bl.a. likviditets-, volatilitets- och marknadsrisk. Därför godkänner vissa typer av alter- nativa investeringsfonder endast en begränsad krets av investerare. Xxxx-professionella kunder kan nödvändigtvis inte investera i dessa fonder. Skillnaderna mellan olika räntebärande instrument alternativa investeringsfonder kan vara stora. Alternativa investeringsfonder kan vara sammanslutning- ar eller kollektiva investeringar i annan form där medel i syfte att in- vesteras tas emot från en eller flera investerare för att få riskspridning investera det i fonden och förvaltningen i fonden sker efter analys av framtida räntetro. En fond-i-fond är enlighet med en fond som placerar i andra fonder. En fond-i-fond kan ses som ett alternativ fastställd investeringspolicy till att själv välja att placera i flera olika fonder. Man kan därmed uppnå den riskspridning som en väl sammansatt egen fondportfölj kan haförmån för dessa in- vesterare. Det finns fond-i-fonder alternativa investeringsfonder med olika placeringsinriktningar och risknivåer. Andra exempel på fonder är indexfonder som inte förvaltas aktivt av någon förvaltare utan som istället placerar i finansiella instrument som följer sammansättningen i ett visst bestämt index. En ytterligare typ av fond är hedgefond. Hedge betyder skydda på engelska. Trots att hedging är avsett att skydda mot oväntade förändringar i marknaden låg risknivå, men en alternativ investeringsfond kan en hedgefond lika väl vara en fond med hög risk, då sådana fonder ofta är högt belånadeeftersom en del av fonderna oftare än traditionella placeringsfon- der kan använda derivat och skuldhävstång. Skillnaderna är dock stora mellan olika hedgefonder. Det finns även hedgefonder med låg risk. Hedgefonder försöker ge en Vissa alternativa inves- teringsfonder strävar efter positiv avkastning oavsett oberoende av om aktie- eller räntemarknaden går upp stiger eller nersjunker. En hedgefond är ofta en specialfond och har därmed större frihet i sina placeringsmöjligheter än traditionella fonder (värdepappersfonder). Placeringsinriktningen Alternativa investeringsfon- der kan vara allt från aktieröppna eller slutna fonder. I en öppen fond kan investe- raren själv avgöra när han gör en teckning eller inlösen. I en sluten alternativ investeringsfond är tidsperioden då medel emottas begrän- sad, valutor varefter fondens storlek inte förändras annat än genom värdeut- veckling. I allmänhet emottar en sluten alternativ investeringsfond in- vesterarens medel i flera rater och räntebärande instrument till olika arbitragestrategier (spekulation investeringen i förändringar fonden görs för be- stämd tid. Investeringsstrategierna för placeringsfonder och alternativa investe- ringsfonder kan indelas i följande fondtyper: s.k. penningmarknadsfonder och korta penningmarknadsfonder, vars placeringar omfattas av strängare bestämmelser. Aktia Bank Abp PB 207 00101 Helsingfors Tfn 010 247 010 dessa fonder kan variera tyngdpunkten mellan dem enligt situatio- nen på marknaderna. Gränserna för hur mycket av fondens placering- ar får placeras i aktier respektive räntor samt hur mycket vikterna får fluktuera finns definierat i fondens stadgar. Fonder som investerar i alternativa investeringsobjekt. d.v.s. så kallade alternativa investeringsfonder har friare investeringsmöjlighe- ter än de traditionella placeringsfonderna. Investeringarna görs ofta i andra investeringsobjekt än aktier eller räntor. Investeringsobjekten kan vara t.ex. räntor och/råvaror, fastigheter eller valutor)krediter. Hedgefonder använder sig Värdet på alternativa investeringsobjekt följer inte samma mönster eller cykler som de tradi- tionella investeringsobjekten och därför används de ofta för att diver- sifiera portföljer. Handel med alternativa investeringsfonder kan vara begränsad, det är möjligt att teckningar och inlösen tas emot till ex- empel några gånger i året eller fonden kan till och med vara en s.k. sluten fond. För uppdrag om teckning och inlösen kan också debite- ras större provisioner än i andra fonder. Särskilt i inlösensituationer är avsikten med provisionerna ofta att kompensera fonden för de kost- nader som anknyter till försäljning och köp av derivat i syfte att öka eller minska fondens riskolikvida under- liggande investeringar.

Fonder och fondandelar. En fond är en ”portfölj” av olika slags finansiella instrument, t.ex. aktier och obligationer. Fonden ägs gemensamt av alla som sparar i fonden, andelsägarna, och förvaltas av ett fondbolag. Det finns olika slags fonder med olika placeringsinriktning. Med placeringsinriktning placerings- inriktning menas vilken typ av finansiella instrument som fonden placerar i. Nedan redogörs i korthet för några av de vanligaste typerna av fonder. För ytterligare information se Konsumenternas bank- och finansbyrås hemsida, xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx, och Fondbolagens Förenings hemsida, xxx.xxxxxxxxxxx.xx. En aktiefond placerar allt eller huvudsakligen allt kapital som andelsägarna inbetalat i aktier. Blandfonder med både aktier och räntebärande instrument förekommer också, liksom rena räntefonder där kapitalet placeras huvudsakligen i räntebärande instrument. Det finns även till exempel indexfonder som inte förvaltas aktivt av någon förvaltare utan som istället placerar i finansiella instrument som följer sammansättningen i ett visst bestämt index. En av idéerna med en aktiefond är att den placerar i flera olika aktier och andra aktierelaterade finansiella instrument, vilket gör att den bolagsspecifika risken för andelsägaren minskar jämfört med risken för den aktieägare som placerar i endast en eller i ett fåtal aktier. Andelsägaren slipper vidare att välja ut, köpa, sälja och bevaka aktierna och annat förvaltningsarbete runt detta. Principen för räntefonder är densamma som för aktiefonder – placering sker i olika räntebärande instrument för att få riskspridning i fonden och förvaltningen i fonden sker efter analys av framtida räntetro. En fond-i-fond är en fond som placerar i andra fonder. En fond-i-fond kan ses som ett alternativ till att själv välja att placera i flera olika fonder. Man kan därmed uppnå den riskspridning som en väl sammansatt egen fondportfölj kan ha. Det finns fond-i-fonder med olika placeringsinriktningar och risknivåer. Andra exempel på fonder är indexfonder som inte förvaltas aktivt av någon förvaltare utan som istället placerar i finansiella instrument som följer sammansättningen i ett visst bestämt index. En ytterligare typ av fond är hedgefond. Hedge betyder skydda på engelska. Trots att hedging är avsett att skydda mot oväntade förändringar i marknaden kan en hedgefond vara en fond med hög risk, då sådana fonder ofta är högt belånade. Skillnaderna är dock stora mellan olika hedgefonder. Det finns även hedgefonder med låg risk. Hedgefonder försöker ge en positiv avkastning oavsett om aktie- eller räntemarknaden går upp eller ner. En hedgefond är ofta en specialfond och har därmed mycket större frihet i sina placeringsmöjligheter än traditionella fonder (värdepappersfonder)fonder. Placeringsinriktningen kan vara allt från aktier, valutor och räntebärande instrument till olika arbitragestrategier (spekulation i förändringar av t.ex. räntor och/eller valutor). Hedgefonder använder sig ofta oftare än traditionella fonder av derivat i syfte att öka eller minska fondens risk.

Fonder och fondandelar. En fond är en ”portfölj” av olika finansiella instrument, t.ex. aktier och obligationer. Fonden ägs gemensamt av alla som sparar i fonden, andelsägarna, och förvaltas av ett fondbolag. Det finns olika slags fonder med olika placeringsinriktning. Med placeringsinriktning menas vilken typ av finansiella instrument som fonden placerar i. Nedan redogörs i korthet för några av de vanligaste typerna av fonder. För ytterligare information se Fondbolagens Förenings hemsida, xxx.xxxxxxxxxxx.xx. En aktiefond placerar allt eller huvudsakligen allt kapital som andelsägarna inbetalat i aktier. Blandfonder med både aktier och räntebärande instrument förekommer också, liksom rena räntefonder där kapitalet placeras i räntebärande instrument. En av idéerna med en aktiefond är att den placerar i flera olika aktier och andra aktierelaterade finansiella instrument, vilket gör att den bolagsspecifika risken för andelsägaren andels-ägaren minskar jämfört med risken för den aktieägare som placerar i endast en eller i ett fåtal aktier. Andelsägaren slipper vidare att välja ut, köpa, sälja och bevaka aktierna och annat förvaltningsarbete runt detta. Principen för räntefonder är densamma som för aktiefonder – placering sker i olika räntebärande instrument för att få riskspridning i fonden och förvaltningen i fonden sker efter analys av framtida räntetro. En fond-i-fond är en fond som placerar i andra fonder. En fond-i-fond kan ses som ett alternativ till att själv välja att placera i flera olika fonder. Man kan därmed uppnå den riskspridning som en väl sammansatt egen fondportfölj kan ha. Det finns fond-i-fonder med olika placeringsinriktningar och risknivåer. Andra exempel på fonder är indexfonder som inte förvaltas aktivt av någon förvaltare utan som istället placerar i finansiella instrument som följer sammansättningen i ett visst bestämt index. En ytterligare typ av fond är hedgefond. Hedge betyder skydda på engelska. Trots att hedging är avsett att skydda mot oväntade förändringar i marknaden kan en hedgefond vara en fond med hög risk, då sådana fonder ofta är högt belånade. Skillnaderna är dock stora mellan olika hedgefonder. Det finns även hedgefonder med låg risk. Hedgefonder försöker ge en positiv avkastning oavsett om aktie- eller räntemarknaden går upp eller ner. En hedgefond är ofta en specialfond och har därmed större frihet i sina placeringsmöjligheter än traditionella fonder (värdepappersfonder). Placeringsinriktningen kan vara allt från aktier, valutor och räntebärande instrument till olika arbitragestrategier (spekulation i förändringar av t.ex. räntor och/eller valutor). Hedgefonder använder sig ofta av derivat i syfte att öka eller minska fondens risk. Blankning (se nedan) är också ett vanligt inslag. Fonder kan också delas in i värdepappersfonder (även kallade UCITS-fonder) och specialfonder. Värdepappersfonder är de fonder som uppfyller det s.k. UCITS-direktivets krav på bl a placeringsbestämmelser och riskspridning. Såväl svenska som utländska värdepappersfonder (som fått tillstånd i sitt hemland inom EES), får säljas och marknadsföras fritt i samtliga EES-länder. Specialfonder (däribland hedgefonder, se ovan) följer det s.k. AIFM-direktivet. Dessa fonder avviker på något sätt från reglerna i UCITS-direktivet, och det är därför särskilt viktigt för Dig som kund att ta reda på vilka placeringsregler som en specialfond Du avser att placera i kommer att iaktta. Detta framgår av fondens informationsbroschyr och faktablad. Varje fondbolag är skyldigt att självmant erbjuda potentiella investerare det faktablad som avser fonden. Specialfonder får inte marknadsföras och säljas fritt utanför Sverige till icke-professionella kunder. För de fonder som placerar i utländska finansiella instrument tillkommer även en valutarisk. (se även avsnitt Olika typer av riskbegrepp) Andelsägarna får det antal andelar i fonden som motsvarar andelen insatt kapital i förhållande till fondens totala kapital. Andelarna kan köpas och lösas in genom värdepappersföretag som saluför andelar i fonden eller direkt hos fondFöretaget. Det är dock viktigt att beakta att vissa fonder kan ha förutbestämda tidpunkter då fonden är ”öppen” för köp och inlösen, varför det inte alltid är möjligt med regelbunden handel. Andelarnas aktuella värde beräknas regelbundet av fondFöretaget och baseras på kursutvecklingen av de finansiella instrument som ingår i fonden. Det kapital som placeras i en fond kan både öka och minska i värde och det är därför inte säkert att placeraren får tillbaka hela det insatta kapitalet.