Common use of Föredragning Clause in Contracts

Föredragning. Uppsala kommuns medverkan säkrar fyrspårsinvesteringen i ostkustbanan, en finansiering av spårburen kollektivtrafik på Ultunalänken och draghjälp från staten med att åstadkomma hållbart samhällsbyggande i de två nämnda områdena. Förslag till kommunens ambitioner och behov av statligt engagemang framgår i det utvecklade PM:et (bilaga 1). Uppsala kommun har samarbetat med Region Uppsala samt Knivsta kommun för att nå överenskommelser som säkrar ett genomförande under rimliga villkor för kommunen. Resultaten framgår i förslagen till avtal. I avtalet med staten (bilaga 3) beskrivs kommunens åtaganden i termer av dels ett antal nyckeltal för stadsutvecklingen i nämnda områden, dels i mer allmänt hållna ambitioner genom hänvisning till PM:et. För statens del tydliggörs framför allt åtagandet om investering i nya spår och en station vid Bergsbrunna. Där regleras också bland annat tidpunkt för när investeringen senast skall påbörjas, samt när hela ostkustbaneinvesteringen mellan Uppsala och Arlanda ska vara färdigställd. Vidare binder staten upp vissa investeringsmedel via stadsmiljöavtal till Ultunalänken, se nedan. Förhandlingsprotokollet med Region Uppsala (bilaga 2) är en ramöverenskommelse om huvudmannaskap, teknikval och finansiering av spårväg på Ultunalänken och Kunskapsspåret. Regionen blir huvudman. Teknikvalet bygger på att Ultunalänken blir en förlängning av Kunskapsspåret som går från Resecentrum till Gottsunda respektive Ultuna i två grenar. Finansieringslösningen innebär att cirka hälften av investeringsutgiften för infrastrukturen kan täckas med statsbidrag. Förhandlingsprotokollet tydliggör att intentionen är att säkra genomförandet av hela systemet Kunskapsspåret-Ultunalänken. En mer detaljerad avsiktsförklaring ska tecknas mellan parterna senast 30 april 2018. Förslaget ligger i linje med översiktsplan 2016. Uppsala kommun har med avtalen bäddat för att några av översiktsplanens allra mest bärande idéer för stadsutvecklingen fram till 2050 kan förverkligas.

Föredragning. Björkjärnet AB äger och driver isanläggningen i Björklinge, som används av skolan, ishockeyföreningen SK Iron och allmänheten. Björkjärnet AB ägs av den ideella föreningen SK Iron som riktar sig till boende i Björklinge med omnejd, i första hand barn och ungdomar. För att finansiera is- och kylanläggningen fick Björkjärnet AB år 1988 lån från Uppsala kommuns medverkan säkrar fyrspårsinvesteringen kommun på 5,7 miljoner kronor. Lånet var räntefritt och med en årlig amortering på 6 000 kr, vilket motsvarande en återbetalningstid på 950 år. 1994 utökades lånet med Postadress: Uppsala kommun, kommunledningskontoret, 753 75 Uppsala Besöksadress: Xxxxxxxxxxxxx 00 Telefon: 000-000 00 00 (växel) E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx ytterligare 100 000 kr. I beslut av kommunstyrelsen 2016 fastställdes att en årlig ränta ska erläggas på lånet och att amorteringstakten ska öka till 50 000 kr per år. Amorteringstakten för ett lån bör inte överstiga livslängden på den anläggning som lånet finansierar. Som utgångspunkt för villkoren i ostkustbanan, en finansiering av spårburen kollektivtrafik på Ultunalänken kreditavtalet är emellertid att Björkjärnet AB ska klara såväl räntebetalningar som amorteringstakten. Isanläggningen är drygt 30 år och draghjälp från staten med att åstadkomma hållbart samhällsbyggande är i de två nämnda områdena. Förslag till kommunens ambitioner och löpande behov av statligt engagemang framgår renovering och underhåll. Bolagets eget kassaflöde ska även rymma sådana fastighetskostnader. Björkjärnet AB erhåller anläggningsstöd från Uppsala kommun på 850 000 kronor per år. Resultatet efter finansiella poster var förra året knappt 180 000 kronor och prognosen för året 2019/2020 pekar på ett positivt resultat. Både resultat- och likviditetsprognosen för de kommande tre åren visar på överskott. Soliditeten är ganska låg och uppgick i årsbokslutet 2018/2019 till 11 procent. Covid-19 har under våren kraftigt påverkat många näringar och föreningar i Uppsala. Verksamheten och ekonomin i Björkjärnet AB är än så länge relativt opåverkade. De fick stänga ned isverksamheten lite tidigare än planerat, men minskade på så sätt även driftskostnaderna. Det råder ännu en stor osäkerhet när och hur verksamheten kan öppna upp igen i höst. Om pandemin blir långvarig kan Björkjärnet AB komma att påverkas väsentligt. Bedömningen är att bolaget klarar en högre amorteringstakt på lånet till Uppsala kommun. Med tanke på osäkerheterna och konsekvenserna som kan följa av covid-19 pandemin behöver emellertid en avvägning mellan anläggningens livslängd och möjligheten till amortering ske. Därför föreslås att Björkjärnet AB i det utvecklade PM:et förlängda kreditavtalet fortsätter amortera 50 000 kronor per år, fördelat på fyra tillfällen. Bolaget ska samtidigt betala ränta på återstående låneskuld med en ränta som motsvarar 5- årig svensk bostadsobligation (bilaga 1)referensränta) med tillägg på 0,5 procentenheter. Uppsala kommun har samarbetat med Region Uppsala samt Knivsta kommun för att nå överenskommelser som säkrar ett genomförande under rimliga Tillägget motsvarar vad andra organisationer eller bolag betalar i borgensavgift. Villkoren i denna förlängning och lånets återstående skuld förfaller i sin helhet den 31 december 2023, såvida inte senast den 30 juni 2023 överenskommelse träffas om nya villkor för kommunen. Resultaten framgår i förslagen till avtal. I avtalet med staten (bilaga 3) beskrivs kommunens åtaganden i termer av dels ett antal nyckeltal för stadsutvecklingen i nämnda områden, dels i mer allmänt hållna ambitioner genom hänvisning till PM:et. För statens del tydliggörs framför allt åtagandet om investering i nya spår och en station vid Bergsbrunna. Där regleras också bland annat tidpunkt för när investeringen senast skall påbörjas, samt när hela ostkustbaneinvesteringen mellan Uppsala och Arlanda ska vara färdigställd. Vidare binder staten upp vissa investeringsmedel via stadsmiljöavtal till Ultunalänken, se nedan. Förhandlingsprotokollet med Region Uppsala (bilaga 2) är en ramöverenskommelse om huvudmannaskap, teknikval och finansiering av spårväg på Ultunalänken och Kunskapsspåret. Regionen blir huvudman. Teknikvalet bygger på att Ultunalänken blir en förlängning av Kunskapsspåret som går från Resecentrum till Gottsunda respektive Ultuna i två grenar. Finansieringslösningen innebär att cirka hälften av investeringsutgiften för infrastrukturen kan täckas med statsbidrag. Förhandlingsprotokollet tydliggör att intentionen är att säkra genomförandet av hela systemet Kunskapsspåret-Ultunalänken. En mer detaljerad avsiktsförklaring ska tecknas mellan parterna senast 30 april 2018. Förslaget ligger i linje med översiktsplan 2016. Uppsala kommun har med avtalen bäddat för att några av översiktsplanens allra mest bärande idéer för stadsutvecklingen fram till 2050 kan förverkligaseller annan förfallotidpunkt.

Föredragning. Det ekonomiska resultatet för kommunkoncernen för perioden januari till augusti är 738 (666) miljoner kronor, 551 (466) miljoner kronor för Uppsala kommuns medverkan säkrar fyrspårsinvesteringen verksamhet i ostkustbananförvaltning, och 223 (256) miljoner kronor för Uppsala Stadshuskoncernen. Siffror inom parantes är 2018 år uppgifter. För verksamhetsåret 2019 prognostiseras ett resultat före skatt om 502 (634) miljoner kronor för kommunkoncernen. När jämförelsestörande poster exkluderats beräknas det prognostiserade resultatet före skatt för kommunkoncernen uppgå till 383 (491) miljoner kronor. För verksamhet i förvaltningsform prognostiseras ett resultat på 302 (429) miljoner kronor. Prognostiserat resultat uppgår till 2,4 procent av skatter, generella statsbidrag och utjämning och därmed är högre än budgeterat resultat på 2,3 procent. Uppsala Stadshuskoncerns prognostiserade resultat är 230 (280) miljoner kronor före skatt. Rensat för jämförelsestörande poster är resultatet 240 (283) miljoner kronor, vilket är 37 miljoner kronor högre än budgeterat. Uppsala Kommun Fastighets AB, Uppsala Kommun Förvaltningsfastigheter AB och Uppsala Stadsteater AB prognostiserar resultat som understiger budget. Övriga åtta av koncernens bolag prognostiserar att uppfylla sina resultatkrav. Nämnderna exklusive kommunstyrelsen prognostiserar ett underskott om sammanlagt 134 miljoner kronor, där omsorgsnämnden, gatu- och samhällsmiljönämnden, socialnämnden och äldrenämnden svarar för underskottet. Dessa nämnder gick in i årets verksamhet med underskott och har vidtagit effektiviseringsåtgärder i varierande omfattning för att anpassa verksamheten till årets ramar. Åtgärderna har emellertid inte fått full effekt under året. Kommunstyrelsen prognostiserar ett positivt resultat om 64 miljoner kronor och finansförvaltningens prognos är ett överskott om 372 miljoner kronor, vilket är 84 miljoner högre än budget. En högre skatteunderlagstillväxt än budget och en finansiering lägre prognos för pensionskostnaderna förklarar finansförvaltningens överskott. För helåret beräknas verksamhetens nettokostnader öka med 6,5 procent jämfört med nivån 2018. När båda år justeras för jämförelsestörande poster uppgår den prognostiserade nettokostnadsökningen till 6,6 procent. Nämndernas nettokostnader, exklusive finansförvaltning och kommunstyrelsen, överstiger budgeterad ram med 1,2 procent. Jämfört med föregående år ökar dessa nämnders nettokostnader med 6,8 procent. Att den prognostiserade nettokostnadsutvecklingen överstiger budgeterad takt beror huvudsakligen på underskott för vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning, individ- och familjeomsorg (ekonomiskt bistånd, missbrukarvård och övrig vuxenvård, barn och ungdom). Redan vid utgången av spårburen kollektivtrafik 2018 hade dessa verksamheter underskott vilket innebär att de gick in i 2019 med större verksamhet än beräknat i mål och budget 2019–2021. Inom drift- och underhåll ökade kostnaderna för fastighetsbeståndet jämfört med föregående år. Det är bland annat hänförbart till väderförhållanden, till exempel skyfall som föranlett fastighetsskador. Därtill ökar kapitalkostnaderna till följd av stora pågående investeringsprojekt. Inom exploaterings- och fastighetsverksamheten finns betydande osäkerheter kring ytterligare markförsäljningar som kan ge en positiv nettoeffekt på Ultunalänken årets resultat. Vid årets slut görs en prövning av tillgångarnas värde, exempelvis för Ulleråkersprojektet, vilket kan resultera i nedskrivning och draghjälp från staten påverka årets resultat negativt. Det finns även risk för engångskostnader då förhandlingar pågår för externt inhyrda lokaler där kommunen ämnar träda ur avtal. Samtidigt finns en trolig positiv resultateffekt av pågående ärende om likvidation av bostadsrättsföreningar i enlighet med tidigare kommunstyrelsebeslut. Mål och budget 2019–2021 har sammanlagt nio inriktningsmål och 115 uppdrag. Bedömningen av hur arbetet mot målen och uppdragen går baseras på nämnders och bolagsstyrelsers rapportering av resultat, åtgärder och utvecklingsinsatser. För att åstadkomma hållbart samhällsbyggande kunna bedöma hur Uppsala kommun ligger till görs även jämförelser över tid och med andra kommuner, vanligen mot genomsnittet för de kommuner som ingår i jämförelsenätverket R9. Den samlade bedömningen av nämndernas och bolagsstyrelsernas arbete är att de kommer att uppnå övervägande delar av det som de planerat för en önskvärd utveckling inom inriktningsmålen. En klar majoritet av fullmäktiges uppdrag löper på enligt plan och nio uppdrag är genomförda. Det är främst för uppdrag inom inriktningsmål 3 och 7 där delar av arbetet inte är påbörjat eller löper på enligt plan (11 uppdrag). Ett uppdrag är stoppat/genomförs inte. Uppdraget riktar sig till Uppsala Vatten AB och gäller att Öka återvinningen genom att etablera fler miljö- Hösten 2017 avsatte regeringen medel genom ett tillfälligt kommunbidrag om 390 miljoner kronor för att kommunerna skulle kunna låta ensamkommande unga asylsökande som hann fylla 18 år bo kvar i sin vistelsekommun under asylprocessen. År 2018 tillfördes 395 miljoner. För år 2019 har 195 miljoner kronor tillförts och kommer att fördelas proportionellt till kommunerna utifrån hur många asylsökande ensamkommande unga, över 17,5 år, som var inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem den 31 mars 2019. Förslaget är att det tillfälliga statsbidraget för ensamkommande barn över 18 år tilldelas socialnämnden enligt förslag i prognos till 6 451 257 kronor. Statsbidraget betalas ut av Migrationsverket Kommunstyrelsen ska enligt de kommungemensamma anvisningarna för augustiuppföljningen kommentera periodbokslutet i förhållande till kommunfullmäktiges budget, bilaga 1 kapitel 1. Handlingen omfattar även investeringsbudget och sammanställning över exploateringsprojekt. Kommunstyrelsens resultat per augusti är ett överskott om 116 miljoner kronor, varav 57 miljoner kronor avser kommunledning och 59 miljoner kronor avser stadsbyggnad. Helårsprognosen per augusti visar ett överskott på 64 miljoner kronor för helåret, varav 39 miljoner kronor avser kommunledning och 25 miljoner kronor avser stadsbyggnad. Större avvikelser i bokslut och prognos förklaras nedan uppdelat på kommunledning och stadsbyggnad. Inom kommunledning är resultat per augusti ett överskott på 57 miljoner kronor. Då budget-processen inför året drog ut på tiden har vissa satsningar kommit i gång senare än normalt på året. För stabsverksamheten är resultatet högre än budgeterat, vilket också främst förklaras av verksamhet inte har kommit igång i planerad omfattning. En bidragande orsak till det högre resultatet är också att förfogandemedel inte nyttjats i budgeterad omfattning. Externa medel har erhållits avseende delar i Handlingsplan Gottsunda, varför budgeterade medel inte nyttjas i de två nämnda områdenadelar som täcks av de externa medlen. Förslag Helårsprognosen per augusti visar 39 miljoner kronor högre resultat än budgeterat. Förklaringarna till kommunens ambitioner den högre prognosen är i stor utsträckning desamma som förklaringarna till överskottet per augusti. Mot bakgrund av att flera nämnder prognostiserar underskott söker också kommunledningskontoret extra besparingar under året samt är allmänt återhållsamma så att resultatet för nämndverksamheten sammantaget förbättras. Inom stadsbyggnad är resultatet per augusti ett överskott om 59 miljoner kronor. Helårsprognosen per augusti visar ett resultat på 25 miljoner kronor. Mark- och behov av statligt engagemang framgår i det utvecklade PM:et (bilaga 1). Uppsala kommun har samarbetat med Region Uppsala samt Knivsta kommun för att nå överenskommelser som säkrar exploateringsverksamhetens resultat per augusti är ett genomförande under rimliga villkor för kommunen. Resultaten framgår i förslagen till avtalöverskott om 34 miljoner kronor. I avtalet perioden har det skett markförsäljningar som ger ett överskott på 105 miljoner kronor. Resultatet påverkas även av en engångskostnad på 20 miljoner kronor som resultatförts efter kvalitetssäkring av exploateringsprojekten under våren. Utöver dessa jämförelsestörande poster finns underskott på 5 miljoner kronor för bygglogistikcenter på grund av att flera byggherrar inte har tillträtt sina projekt enligt plan vilket innebär intäktsbortfall, samt underskott för Ulleråkersprojektet med staten (bilaga 3) beskrivs kommunens åtaganden 10 miljoner kronor främst på grund av resultatföring av projektkostnader. I helårsprognosen per augusti förväntas överskottet från årets markförsäljning generera ett överskott på 4 miljoner kronor när genomförandeorganisationens kostnader och ovan nämnda avvikelser täckts. Då tidpunkten för försäljningstillfället i termer mångt och mycket styrs av dels byggherrarna är prognosen försiktigt lagd. Fastighetsverksamhetens resultat uppgår till 23 miljoner kronor. Uthyrningsverksamheten genererar ett antal nyckeltal överskott på hyror med 12 miljoner kronor, varav merparten hänför sig till icke budgeterad uthyrning till externa hyresgäster. Kostnaden för stadsutvecklingen vakanta lokaler uppgår till 6 miljoner kronor. Resterande avvikelse beror i nämnda områdenhuvudsak på senareläggning av planerade underhållsåtgärder, dels försäljning av bostadsrätter samt på att kostnaderna för anpassningen av Studenternas till allsvenskt spel är lägre än budgeterat. Prognostiserat helårsresultat uppgår till 21 miljoner kronor. Det överskott som förväntas från uthyrning till externa hyresgäster i mer allmänt hållna ambitioner genom hänvisning egenägda fastigheter förväntas kunna finansiera hyresbortfall för vakanta lokaler som ökar under hösten, projektering som ej lett till PM:etproduktion samt intäktsbortfall kopplade till den nya hyresmodellen. För statens Inom exploaterings- och fastighetsverksamheten finns betydande osäkerheter som kan påverka årets resultat. Om ytterligare markförsäljningar kommer till stånd under året kan det ge en positiv nettoeffekt på årets resultat. Vid årets slut görs en prövning av tillgångarnas värde, för Ulleråkersprojektet kopplat till förändrat projektdirektiv och reviderad kalkyl, vilket kan resultera i nedskrivning och påverka årets resultat negativt. Det pågår även förhandlingar kring externt inhyrda lokaler där kommunen ämnar träda ur avtalen, vilket innebär en risk för engångskostnader. Samtidigt finns en trolig positiv resultateffekt av pågående ärende om likvidation av bostadsrättsföreningar i enlighet med tidigare kommunstyrelsebeslut. Kommunstyrelsens investeringsmedel för 2019 uppgår till 853 miljoner kronor, varav 132 miljoner kronor avser investeringsmedel som överförts från 2018. Per augusti har 311 miljoner kronor använts varav 26 miljoner kronor inom kommunledning och 285 miljoner kronor inom stadsbyggnad. Merparten av utfallet inom stadsbyggnad avser investeringar inom exploateringsverksamheten, till största delen kopplat till korrigering av poster från föregående år i samband med kvalitetssäkringen. Prognosen för investeringar uppgår till 186 miljoner kronor, varav 49 miljoner kronor inom kommunledning och 137 miljoner kronor inom stadsbyggnad. I prognosen omfattas endast de skattefinansierade investeringarna, då investeringarna inom exploateringsverksamheten förväntas vara helt externfinansierade. Inom kommunledning avser investeringsutgifterna främst IT-investeringar och dessa prognostiseras bli lägre än budget. Stadsbyggnadsförvaltningens investeringsutgifter avser till största delen underhållsinvesteringar för det egenägda fastighetsbeståndet samt strategiska markförvärv. När det gäller markförvärv, pågår förberedelser för förvärv kopplade till Bergsbrunna/södra staden. Tidpunkten för förvärv beräknas inte bli förrän under 2020, vilket förklarar en stor del tydliggörs framför allt åtagandet om investering i nya spår och en station vid Bergsbrunnaav avvikelsen mot budgeterad investeringsram. Där regleras också bland annat Även vad gäller övriga investeringar finns osäkerheter kring tidpunkt för när investeringen senast skall påbörjasgenomförande, samt när hela ostkustbaneinvesteringen mellan Uppsala exempelvis för upprustning av byggnaderna i Hammarskog och Arlanda ska vara färdigställdUlleråker. Vidare binder staten upp vissa investeringsmedel via stadsmiljöavtal Under 2018 tog kommunstyrelsen beslut om att överföra medel som tidigare avsatts för förvärv av vindkraftverk till Ultunalänken, se nedanatt istället utveckla solenergilösningar. Förhandlingsprotokollet med Region Uppsala (bilaga 2) är en ramöverenskommelse om huvudmannaskap, teknikval och finansiering av spårväg på Ultunalänken och Kunskapsspåret. Regionen blir huvudman. Teknikvalet bygger på att Ultunalänken blir en förlängning av Kunskapsspåret som går från Resecentrum Inga investeringar kopplade till Gottsunda respektive Ultuna i två grenar. Finansieringslösningen innebär att cirka hälften av investeringsutgiften för infrastrukturen kan täckas med statsbidrag. Förhandlingsprotokollet tydliggör att intentionen är att säkra genomförandet av hela systemet Kunskapsspåret-Ultunalänken. En mer detaljerad avsiktsförklaring ska tecknas mellan parterna senast 30 april 2018. Förslaget ligger i linje med översiktsplan 2016. Uppsala kommun har med avtalen bäddat för att några av översiktsplanens allra mest bärande idéer för stadsutvecklingen fram till 2050 kan förverkligasdetta förväntas nu under 2019.

Föredragning. Uppsala kommuns medverkan säkrar fyrspårsinvesteringen kommun och Uppsala Energi AB tecknade 1999 ett markavtal. Markavtalet gav Uppsala Energi AB nyttjanderätt i ostkustbanankommunal mark som planlagts som allmän plats. År 2000 köpte Vattenfall AB Uppsala Energi AB och avtalet togs i och med bolagsförvärvet över av Vattenfall AB. De delar i avtalet som avsåg elledningar överläts sedan till Vattenfall eldistribution AB. Den 18 december 2017 sade Vattenfall eldistribution AB upp markavtalet och sedan dess har förhandlingar förts med stadsbyggnadsförvaltningen om ett nytt avtal. Förhandlingarna har resulterat i bifogat samarbetsavtal, en finansiering av spårburen kollektivtrafik på Ultunalänken och draghjälp från staten med att åstadkomma hållbart samhällsbyggande i de två nämnda områdena. Förslag till kommunens ambitioner och behov av statligt engagemang framgår i det utvecklade PM:et (bilaga 1). Uppsala kommun Samarbetsavtalet, bilaga 1, syftar till att skapa förutsättningar för ett effektivt markutnyttjande och samordnade av ledningsarbeten inom Uppsala. Det syftar även till att minska parternas beredningstider när nya elledningar behöver anläggas, eller då befintliga ledningar behöver flyttas. Samarbetsavtalet reglerar många övergripande frågor, exempelvis hur parterna ska förhålla sig till varandra vid anläggningsarbeten och hur ledningsflyttskostnader ska fördelas. Utöver övergripande anläggningsfrågor reglerar samarbetsavtalet bland annat att Vattenfall ska erhålla servitut när kommunal mark upplåts för bolagets ledningar samt vilken ersättning som ska erläggas för servitutet. Grunden för vilken ersättning som ska erläggas har samarbetat tagits fram med Region Uppsala samt Knivsta kommun stöd av extern värdering och utifrån värderingen har förhandling genomförts. Samarbetsavtalet medför många fördelar men en av de största är att förhandlingar om kostnadsfördelningen inte behöver genomföras varje gång en ledning ska flyttas. Något som gör att processen för att nå överenskommelser flytta en ledning både går fortare och är mindre kostsam. Samarbetsavtalet omfattar all mark som säkrar ett genomförande under rimliga villkor för kommunenkommunstyrelsen äger oavsett planförhållande. Resultaten framgår i förslagen till avtalEftersom avtalet omfattar både allmän plats och annan mark ska avtalet godkännas av både kommunstyrelsen och gatu- och samhällsmiljönämnden. I avtalet Avtalets giltighetstid är fem år från och med staten (bilaga 3) beskrivs kommunens åtaganden i termer av dels ett antal nyckeltal för stadsutvecklingen i nämnda områden, dels i mer allmänt hållna ambitioner genom hänvisning till PM:et. För statens del tydliggörs framför allt åtagandet 1 mars 2022 med en automatisk förlängning med 2 år om investering i nya spår och en station vid Bergsbrunna. Där regleras också bland annat tidpunkt för när investeringen inte uppsägning skett senast skall påbörjas, samt när hela ostkustbaneinvesteringen mellan Uppsala och Arlanda ska vara färdigställd. Vidare binder staten upp vissa investeringsmedel via stadsmiljöavtal till Ultunalänken, se nedan. Förhandlingsprotokollet med Region Uppsala (bilaga 2) är en ramöverenskommelse om huvudmannaskap, teknikval och finansiering av spårväg på Ultunalänken och Kunskapsspåret. Regionen blir huvudman. Teknikvalet bygger på att Ultunalänken blir en förlängning av Kunskapsspåret som går från Resecentrum till Gottsunda respektive Ultuna i två grenar. Finansieringslösningen innebär att cirka hälften av investeringsutgiften för infrastrukturen kan täckas med statsbidrag. Förhandlingsprotokollet tydliggör att intentionen är att säkra genomförandet av hela systemet Kunskapsspåret-Ultunalänken. En mer detaljerad avsiktsförklaring ska tecknas mellan parterna senast 30 april 2018. Förslaget ligger i linje med översiktsplan 2016. Uppsala kommun har med avtalen bäddat för att några av översiktsplanens allra mest bärande idéer för stadsutvecklingen fram till 2050 kan förverkligas2 år före avtalstidens utgång.

Föredragning. I kommunens riktlinjer för Idéburet offentligt partnerskap beskrivs att ett partnerskap är en samverkansmodell mitt emellan föreningsbidrag och upphandling. Postadress: Uppsala kommuns medverkan säkrar fyrspårsinvesteringen kommun, socialförvaltningen, 753 75 Uppsala Besöksadress: Xxxxxxxxxxxxx 00 Telefon: 000-000 00 00 (Kontaktcenter) E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Partnerskapet bygger inte på ett kommersiellt kontrakt. Den idéburna organisationen styr över sitt eget arbete och bidrar till samhällsutvecklingen i ostkustbanan, samverkan med kommunen. Resurser till verksamheten delas mellan parterna. Nämnden ingick en finansiering av spårburen kollektivtrafik överenskommelse om partnerskap med Uppsala Stadsmission i september 2018 för perioden 2019-01-01 – 2021-12-31. Partnerskapet avser verksamheterna Mikaelsgården och Kvinnobyrån. Båda verksamheterna mottog också tidigare verksamhetsbidrag till driften. Med Kvinnobyrån fanns också ett avtal om att tillhandahålla ett par lägenheter för utsluss från skyddat boende. Med partnerskapet 2018 så beslutades också om en utökad satsning på Ultunalänken uppsökande arbete gentemot hemlösa med stöd och draghjälp från staten vägledning till insatser inom socialtjänsten och andra verksamheter. En fördjupad samverkan mellan förvaltningen och berörda verksamheter inom Uppsala Stadsmission var en viktig del i överenskommelsen. Under den gångna perioden med att åstadkomma hållbart samhällsbyggande i de två nämnda områdenapartnerskapet har samarbetet mellan berörda verksamheter inom förvaltningen och Uppsala Stadsmission fördjupats. Förslag Regelbundna möten mellan verksamheterna har bidragit till kommunens ambitioner en öppen dialog om arbetet och behov av statligt engagemang framgår i det utvecklade PM:et (bilaga 1)stödinsatser för målgrupperna. Mikaelsgårdens lokaler är utdömda och fastigheten ska rivas så snart som ersättningslokaler för verksamheten finns. Uppsala kommun har samarbetat med Region Uppsala samt Knivsta kommun för att nå överenskommelser som säkrar ett genomförande under rimliga villkor för kommunenbistått Stadsmissionen i sökande efter lämpliga lokaler. Resultaten framgår i förslagen till avtal. I avtalet med staten (bilaga 3) beskrivs kommunens åtaganden i termer av dels ett antal nyckeltal för stadsutvecklingen i nämnda områden, dels i mer allmänt hållna ambitioner genom hänvisning till PM:et. För statens del tydliggörs framför allt åtagandet om investering i nya spår och en station vid Bergsbrunna. Där regleras också bland annat tidpunkt för när investeringen senast skall påbörjas, samt när hela ostkustbaneinvesteringen mellan Uppsala och Arlanda ska vara färdigställd. Vidare binder staten upp vissa investeringsmedel via stadsmiljöavtal till Ultunalänken, se nedan. Förhandlingsprotokollet med Region Uppsala (bilaga 2) är en ramöverenskommelse om huvudmannaskap, teknikval och finansiering av spårväg på Ultunalänken och Kunskapsspåret. Regionen blir huvudman. Teknikvalet bygger på att Ultunalänken blir en förlängning av Kunskapsspåret som går från Resecentrum till Gottsunda respektive Ultuna i två grenar. Finansieringslösningen innebär att cirka hälften av investeringsutgiften för infrastrukturen kan täckas med statsbidrag. Förhandlingsprotokollet tydliggör att intentionen är att säkra genomförandet av hela systemet Kunskapsspåret-Ultunalänken. En mer detaljerad avsiktsförklaring ska tecknas mellan parterna senast 30 april 2018. Förslaget ligger i linje med översiktsplan 2016. Uppsala kommun Hittills har med avtalen bäddat för att några av översiktsplanens allra mest bärande idéer för stadsutvecklingen fram till 2050 kan förverkligassökandet varit utan framgång.

Föredragning. Uppsala kommuns medverkan säkrar fyrspårsinvesteringen växer och kommunmedlemmarnas int- resse för ungdoms- och idrottsverksamhet sätter hårt tryck på befintliga anläggningar. Besöks- näringen som tillväxtfaktor betyder alltmer och antalet kongresser liksom kultur- och idrottsevene- mangen ökar succesivt. Näringslivet globaliseras och nationella och internationella kongresser och affärsmöten efterfrågar kvalitet vad gäller lokaler och ett pulserande och aktivt kulturutbud. I Uppsala har även elitidrotten på senare tid befäst och stärkt sin position i ostkustbanande högsta divisionerna och tillsammans med kommunen, bland annat genom projektet Elitidrottsstaden, stärkt sina organisa- tioner och sin ekonomi. En grundförutsättning för både idrotts- och kul- turverksamheten är väl fungerande arenor och mötesplatser. Kommunala beslut under de senaste åren har resulterat i byggandet av Relitahallen, en finansiering inomhusarena för bandy som invigdes 2011 och SEB USIF arena, en arena för bland annat tennis och basket i Rosendalsområdet som invigdes 2012. Både dessa arenor får tillsammans, ett kommunalt stöd med ca 6,2 mnkr årligen. Fyrishov AB kom- mer i augusti i år att inviga sin nya utbyggda an- läggning. Den så kallade Bästa Arenan, en arena som kombinerar fem fullstora innebandyplaner och en stor fri idrottsanläggning belägen på Gränby- fältet, kommer att börja byggas inom de närmaste åren. Det finns begränsningar i Uppsala när det gäller antalet besökare inom både konferens-, kongress- och idrottsverksamheten. Fyrishov, den största inomhusarenan i Uppsala, maximerar sin publik- kapacitet till ca 3 000 personer vid idrottsar- rangemang och ca 5 000 stående besökare vid kon- sert- och mässarrangemang. Behovet av spårburen kollektivtrafik på Ultunalänken en större arena för både mässor, konserter och draghjälp från staten idrottsar- rangemang i Uppsala är väl dokumenterat. Näringslivet tog redan för ett antal år tillsammans med Almtuna IS, sedan initiativ, att åstadkomma hållbart samhällsbyggande skapa en multi-arena i de två nämnda områdenaGränbyområdet. Förslag till kommunens ambitioner Kommunen har stöttat projektet genom att bidra med projekteringsmedel och behov av statligt engagemang framgår aktivt delta i det utvecklade PM:et (bilaga 1)olika förstudier och utredningar. Uppsala kommun har samarbetat med Region Uppsala samt Knivsta kommun för att nå överenskommelser Arena som säkrar ett genomförande under rimliga villkor för kommunen. Resultaten framgår inkluderar en huvudarena och två flyglar, egentligen tre arenor i förslagen till avtal. I avtalet med staten (bilaga 3) beskrivs kommunens åtaganden i termer av dels ett antal nyckeltal för stadsutvecklingen i nämnda områdenen, dels i mer allmänt hållna ambitioner genom hänvisning till PM:et. För statens del tydliggörs framför allt åtagandet om investering i nya spår och en station vid Bergsbrunna. Där regleras också bland annat tidpunkt för när investeringen senast skall påbörjas, samt när hela ostkustbaneinvesteringen mellan Uppsala och Arlanda ska vara färdigställd. Vidare binder staten upp vissa investeringsmedel via stadsmiljöavtal till Ultunalänken, se nedan. Förhandlingsprotokollet med Region Uppsala (bilaga 2) är en ramöverenskommelse om huvudmannaskap, teknikval arena som vid ett och finansiering av spårväg på Ultunalänken och Kunskapsspåretsamma tillfälle kan ta emot över 10 000 besökare. Regionen blir huvudman. Teknikvalet bygger på att Ultunalänken blir en förlängning av Kunskapsspåret som går från Resecentrum Det gör den till Gottsunda respektive Ultuna den fjärde största inomhusarenan i två grenar. Finansieringslösningen innebär att cirka hälften av investeringsutgiften för infrastrukturen kan täckas med statsbidrag. Förhandlingsprotokollet tydliggör att intentionen är att säkra genomförandet av hela systemet Kunskapsspåret-Ultunalänken. En mer detaljerad avsiktsförklaring ska tecknas mellan parterna senast 30 april 2018. Förslaget ligger i linje med översiktsplan 2016. Uppsala kommun har med avtalen bäddat för att några av översiktsplanens allra mest bärande idéer för stadsutvecklingen fram till 2050 kan förverkligasSverige.

Föredragning. Uppsala kommuns medverkan säkrar fyrspårsinvesteringen kommun och Uppsala Energi AB tecknade 1999 ett markavtal. Markavtalet gav Uppsala Energi AB nyttjanderätt i ostkustbanankommunal mark som planlagts som allmän plats. År 2000 köpte Vattenfall AB Uppsala Energi AB och avtalet togs i och med bolagsförvärvet över av Vattenfall AB. De delar i avtalet som avsåg elledningar överläts sedan till Vattenfall eldistribution AB. Den 18 december 2017 sade Vattenfall eldistribution AB upp markavtalet och sedan dess har förhandlingar förts med stadsbyggnadsförvaltningen om ett nytt avtal. Förhandlingarna har resulterat i bifogat samarbetsavtal, en finansiering av spårburen kollektivtrafik på Ultunalänken och draghjälp från staten med att åstadkomma hållbart samhällsbyggande i de två nämnda områdena. Förslag till kommunens ambitioner och behov av statligt engagemang framgår i det utvecklade PM:et (bilaga 1). Uppsala kommun Samarbetsavtalet syftar till att skapa förutsättningar för ett effektivt markutnyttjande och samordnade av ledningsarbeten inom Uppsala. Det syftar även till att minska parternas beredningstider när nya elledningar behöver anläggas, eller då befintliga ledningar behöver flyttas. Samarbetsavtalet reglerar många övergripande frågor, exempelvis hur parterna ska förhålla sig till varandra vid anläggningsarbeten och hur ledningsflyttskostnader ska fördelas. Utöver övergripande anläggningsfrågor reglerar samarbetsavtalet bland annat att Vattenfall ska erhålla servitut när kommunal mark upplåts för bolagets ledningar samt vilken ersättning som ska erläggas för servitutet. Grunden för vilken ersättning som ska erläggas har samarbetat tagits fram med Region Uppsala samt Knivsta kommun stöd av extern värdering och utifrån värderingen har förhandling genomförts. Samarbetsavtalet medför många fördelar men en av de största är att förhandlingar om kostnadsfördelningen inte behöver genomföras varje gång en ledning ska flyttas. Något som gör att processen för att nå överenskommelser flytta en ledning både går fortare och är mindre kostsam. Samarbetsavtalet omfattar all mark som säkrar ett genomförande under rimliga villkor för kommunenkommunstyrelsen äger oavsett planförhållande. Resultaten framgår i förslagen till avtalEftersom avtalet omfattar både allmän plats och annan mark ska avtalet godkännas av både kommunstyrelsen och gatu- och samhällsmiljönämnden. I avtalet Avtalets giltighetstid är fem år från och med staten (bilaga 3) beskrivs kommunens åtaganden i termer av dels ett antal nyckeltal för stadsutvecklingen i nämnda områden, dels i mer allmänt hållna ambitioner genom hänvisning till PM:et. För statens del tydliggörs framför allt åtagandet 1 mars 2022 med en automatisk förlängning med 2 år om investering i nya spår och en station vid Bergsbrunna. Där regleras också bland annat tidpunkt för när investeringen inte uppsägning skett senast skall påbörjas, samt när hela ostkustbaneinvesteringen mellan Uppsala och Arlanda ska vara färdigställd. Vidare binder staten upp vissa investeringsmedel via stadsmiljöavtal till Ultunalänken, se nedan. Förhandlingsprotokollet med Region Uppsala (bilaga 2) är en ramöverenskommelse om huvudmannaskap, teknikval och finansiering av spårväg på Ultunalänken och Kunskapsspåret. Regionen blir huvudman. Teknikvalet bygger på att Ultunalänken blir en förlängning av Kunskapsspåret som går från Resecentrum till Gottsunda respektive Ultuna i två grenar. Finansieringslösningen innebär att cirka hälften av investeringsutgiften för infrastrukturen kan täckas med statsbidrag. Förhandlingsprotokollet tydliggör att intentionen är att säkra genomförandet av hela systemet Kunskapsspåret-Ultunalänken. En mer detaljerad avsiktsförklaring ska tecknas mellan parterna senast 30 april 2018. Förslaget ligger i linje med översiktsplan 2016. Uppsala kommun har med avtalen bäddat för att några av översiktsplanens allra mest bärande idéer för stadsutvecklingen fram till 2050 kan förverkligas2 år före avtalstidens utgång.

Föredragning. Sveriges landsting och regioner har sedan många år samverkat kring gemensamma lösningar, gemensam mjuk infrastruktur och stöd för digitalisering genom det gemensamma aktiebolaget Inera. Sedan starten 1999 har Xxxxx utvecklats genom företagsförvärv och utökade uppdrag till att idag ansvara för ett 40-tal landstingsgemensamma tjänster och projekt. Inera ägs i dag av E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx SKL Företag AB och landets samtliga 21 landsting och regioner. Bolaget hade en omsättning på 600 miljoner kronor 2016. Frågan om ändrat ägande och ändrad verksamhetsinriktning för Inera har diskuterats under flera år. Företrädare för landsting och regioner uttalat sitt stöd för en förändring som innebär att verksamheten även ska omfatta kommunerna samt ge en närmare anknytning till SKL:s arbete med verksamhetsutveckling. Flera juridiska och finansiella utredningar har gjorts i ärendet. Nätverken för landstingsdirektörer och kommundirektörer har fortlöpande informerats. Den ändrade inriktningen för bolaget finns formulerad i aktieägaravtal i bilaga 2, ägardirektiv i bilaga 4 och bolagsordning i bilaga 5. Parallellt med att alla kommuner erbjuds att köpa aktier från SKL för att bli delägare i bolaget pågår ett utvecklingsarbete där SKL, Inera och SKL Kommentus samverkar inbördes och med kommuner, landsting och regioner för att kravställa, upphandla, utveckla och tillhandahålla gemensamma lösningar och tjänster. Hittills har Ineras verksamhet varit inriktad på hälso- och sjukvårdsområdet, men genom det breddade ägandet ska bolaget kunna verka inom fler verksamhetsområden, till exempel skola, omsorg och samhällsbyggnad. Genom att kommunen blir delägare i företaget blir det möjligt att köpa tjänster från Inera utan föregående upphandling. Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Digitalisering medför generellt stora möjligheter att höja kvalitet, förbättra effektivitet och möta invånarnas förväntningar på välfärden. Uppsala kommuns medverkan säkrar fyrspårsinvesteringen policy och strategisk plan för IT-utveckling och digitalisering som antogs av fullmäktige 5 oktober 2015 framhåller den digitala utvecklingen som förändringsmotor i ostkustbanankommunens utveckling. Kommuner, landsting och regioner har uttryckt en finansiering av spårburen kollektivtrafik på Ultunalänken önskan om och draghjälp från staten med att åstadkomma hållbart samhällsbyggande i de två nämnda områdena. Förslag till kommunens ambitioner och ser behov av statligt engagemang framgår och möjligheter med ökad samverkan och kraftsamling inom digitalisering. Ett samägt Xxxxx syftar till att skynda på, stödja och möjliggöra en effektiv digitalisering i det utvecklade PM:et (bilaga 1)offentlig sektor. Ett delägande i Inera kan stödja Uppsala kommun har samarbetat med Region Uppsala samt Knivsta kommun för att nå överenskommelser som säkrar ett genomförande under rimliga villkor för kommunenkommuns utveckling och ambitioner på digitaliseringsområdet. Resultaten framgår i förslagen till avtalStyrningen över Inera sker genom ägarråd och bolagsstämma. I avtalet med staten (bilaga 3) beskrivs kommunens bolagsstyrelsen finns femton ledamöter, varav tolv företrädare är förtroendevalda – sex från kommunerna, sex från landsting och regioner - och tre är tjänstemän. När det gäller bolagets finansiering är projekten idag i huvudsak självfinansierade. Samma affärsmodell avses tillämpas även i fortsättningen. Om ett projekt inte kan bära sina kostnader kommer konsekvensen ytterst bli att projektet läggs ned. Kommunen och övriga parter gör i övrigt inte några särskilda ekonomiska åtaganden i termer av dels samband med affären. SKL Företag AB tar genom den föreslagna ägar- och styrmodellen den ekonomiska risken för bolaget samtidigt som man genom aktieägaravtalet inte har ett antal nyckeltal för stadsutvecklingen i nämnda områden, dels i mer allmänt hållna ambitioner genom hänvisning till PM:et. För statens del tydliggörs framför allt åtagandet om investering i nya spår och en station vid Bergsbrunna. Där regleras också bland annat tidpunkt för när investeringen senast skall påbörjas, samt när hela ostkustbaneinvesteringen mellan Uppsala och Arlanda ska vara färdigställd. Vidare binder staten upp vissa investeringsmedel via stadsmiljöavtal till Ultunalänken, se nedan. Förhandlingsprotokollet med Region Uppsala (bilaga 2) är en ramöverenskommelse om huvudmannaskap, teknikval och finansiering av spårväg på Ultunalänken och Kunskapsspåret. Regionen blir huvudman. Teknikvalet bygger på att Ultunalänken blir en förlängning av Kunskapsspåret som går från Resecentrum till Gottsunda respektive Ultuna i två grenar. Finansieringslösningen innebär att cirka hälften av investeringsutgiften för infrastrukturen kan täckas med statsbidrag. Förhandlingsprotokollet tydliggör att intentionen är att säkra genomförandet av hela systemet Kunskapsspåret-Ultunalänken. En mer detaljerad avsiktsförklaring ska tecknas mellan parterna senast 30 april 2018. Förslaget ligger i linje med översiktsplan 2016. Uppsala kommun har med avtalen bäddat för att några av översiktsplanens allra mest bärande idéer för stadsutvecklingen fram till 2050 kan förverkligasdominerande inflytande över bolaget.

Föredragning. Den ideella sektorn spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen. I Uppsala kommuns medverkan säkrar fyrspårsinvesteringen kommun E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx kännetecknas samhällsutvecklingen av respekt för och tillvaratagande av människors engagemang samt ansvarstagande i ostkustbananföreningsliv och i frivilligt arbete. Ett ideellt engagemang ger bättre folkhälsa, bidrar till ett bredare kultur- och idrottsliv, ökar delaktigheten och känslan av socialt sammanhang. Genom föreningslivets former praktiseras de demokratiska spelreglerna. En gott samarbete och samverkan mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun förutsätter att kommunen och föreningslivet agerar utifrån sina egna specifika roller och identiteter. Det innebär att föreningarna ibland är kommunens samarbetspart och ibland kritiker. Den lokala överenskommelsen vänder sig till kommunen och ideella föreningar, sociala företag, trossamfund, stiftelser, ekonomiska föreningar och andra ideellt och informellt engagerade som finns i Uppsala kommun. Principer för god samverkan fastslås liksom åtaganden för kommunen och föreningslivet. I den överenskommelse som tecknades 2013 fanns det 17 kommunala åtaganden. För att arbeta gemensamt med föreningslivet med åtagandena bildades en finansiering struktur för samverkan. Genom strukturen har föreningslivet kunnat skapa arbetsgrupper som varit delaktiga i framtagandet av spårburen kollektivtrafik på Ultunalänken kommunala styrdokument. Det har också skapats en representationsgrupp som regelbundet har möten med både tjänstepersoner och draghjälp politiker. Ett utvecklingsområde som identifierats i överenskommelsen är att genomförandet av de förhållandevis övergripande åtagandena hade underlättats genom att närmare fastställa aktiviteter. För att få en välgrundad och förankrad ny överenskommelse inbjöds föreningslivet i Uppsala, alla berörda förvaltningar och politisk representation att vara delaktiga redan i inledningen av processen med revideringen. I revideringsprocessen har 192 föreningsrepresentanter från staten 108 unika föreningar deltagit. Arbetet med att åstadkomma hållbart samhällsbyggande revidera den befintliga överenskommelsen påbörjades under våren 2017 i de två nämnda områdenasamband med den årliga dialogkonferensen. Förslag till kommunens ambitioner och behov av statligt engagemang framgår Till konferensen inbjöds hela föreningslivet i det utvecklade PM:et (bilaga 1). Uppsala kommun har samarbetat att medverka. I samband med Region konferensen kom föreningslivet in med förslag på ämnen och aktiviteter som de vill att kommunen ska arbeta med och genomföra de kommande fem åren. Föreningslivets inspel från dialogkonferensen behandlades av ett förvaltningsövergripande nätverk inom kommunen. Resultatet av bearbetningen blev ett paket om 19 kommunala åtaganden. Med paketet i fokus genomfördes fyra föreningsdialoger i Gottsunda, City, Stenhagen och Björklinge under hösten och vintern 2017. Föreningsdialogerna bestod av workshops där föreningsrepresentanterna arbetade gruppvis med att gå genom alla åtaganden. Föreningsrepresentanterna genomförde omröstningar kring de olika åtagandena och kom med förslag på vad som skulle kunna utföras under varje åtagande, det vill säga aktiviteter till en kommande handlingsplan. Resultatet från föreningsdialogerna behandlades sedan av det förvaltningsövergripande nätverket inom kommunen, som också kom in med egna förslag på åtaganden och aktiviteter. Resultatet blev ett nytt paket om 12 åtaganden och material till en tillhörande handlingsplan. Genom förslaget till ny överenskommelse tar Uppsala samt Knivsta kommun ansvar för att nå överenskommelser som säkrar ett genomförande under rimliga villkor för kommunen. Resultaten framgår i förslagen till avtalutföra 12 åtaganden inom en femårsperiod. I avtalet revideringen har åtaganden som genomförts tagits bort och vissa har lagts in som aktiviteter under annat åtagande i handlingsplanen. Nya åtaganden har tillkommit, däribland att stötta föreningar som tar ansvar för sin bygds utveckling och att verka för ökat nyttjande av kommunens lokaler för föreningslivet. Till de tidigare fem principerna som ska prägla kommunens och föreningslivets samverkan har principen om icke- diskriminering, tillgänglighet och delaktighet tillkommit. Revideringen har strävat efter en tydligare överenskommelse med staten (bilaga 3) beskrivs kommunens åtaganden i termer av dels ett antal nyckeltal förbättrad struktur. Till överenskommelsen har en handlingsplan bifogats för stadsutvecklingen i nämnda områden, dels i mer allmänt hållna ambitioner genom hänvisning till PM:et. För statens del tydliggörs framför allt åtagandet om investering i nya spår och en station vid Bergsbrunna. Där regleras också bland annat tidpunkt för när investeringen senast skall påbörjas, samt när hela ostkustbaneinvesteringen mellan Uppsala och Arlanda ska vara färdigställd. Vidare binder staten upp vissa investeringsmedel via stadsmiljöavtal till Ultunalänken, se nedan. Förhandlingsprotokollet med Region Uppsala (bilaga 2) är en ramöverenskommelse om huvudmannaskap, teknikval och finansiering av spårväg på Ultunalänken och Kunskapsspåret. Regionen blir huvudman. Teknikvalet bygger på att Ultunalänken blir en förlängning av Kunskapsspåret som går från Resecentrum till Gottsunda respektive Ultuna i två grenar. Finansieringslösningen innebär att cirka hälften av investeringsutgiften för infrastrukturen kan täckas med statsbidrag. Förhandlingsprotokollet tydliggör att intentionen är att säkra genomförandet av hela systemet Kunskapsspåretåtagandenas genomförande. I handlingsplanen presenteras aktiviteter som ska utföras från 2018-Ultunalänken2023. En mer detaljerad avsiktsförklaring ska tecknas mellan parterna senast 30 april 2018Aktiviteter kan löpande omvärderas eller omprövas beroende på förändrade omständigheter. Förslaget ligger i linje med översiktsplan 2016Handlingsplanen är därför att betrakta som ett levande dokument och kan bli föremål för såväl revidering som komplettering. Uppsala kommun har med avtalen bäddat Kommunstyrelsen föreslås ansvara för att några av översiktsplanens allra mest bärande idéer för stadsutvecklingen fram till 2050 kan förverkligasrevidera handlingsplanen.

Föredragning. Uppsala kommuns medverkan säkrar fyrspårsinvesteringen i ostkustbananLund Citysamverkan Ideell Förening planerar att bilda och driva viss verksamhet genom ett helägt aktiebolag. Lunds kommun kommer därmed inte att vara direkt aktieägare. I frågan om att utveckla den ideella föreningens verksamhetsinnehåll, kraftsamla samt för att lösa de frågor som uppstått kopplade till en mer långsiktigt hållbar och flexibel organisationsstruktur, möjligheten att anställa samt frågan om hantering av avtal för kortinlösen framstår en bolagsbildning som det mest fördelaktiga alternativet. Det ger en möjlighet att verka både genom föreningen och aktiebolaget. Hur fördelningen mellan dessa hanteras skapar, över tid, en finansiering flexibel organisation som har möjlighet att lösa de frågor som uppstått inom ramen för samverkan mellan medlemmar i föreningen. Aktiebolaget har fördelar framför andra associationsrättsliga former i det att det kan hantera skatterättsliga och finansrättsliga frågor på ett sätt som inte lika lätt hanteras i andra organisationsformer. Aktiebolaget har också tydliga ansvarsstrukturer och tydliga former för styrning. De tre medlemmarna Handelsföreningen i Lund, Fastighetsägarföreningen Lund City och Lunds kommun har inflytande över den ideella föreningen på lika villkor. En förening som kommunen bestämmer över tillsammans med andra får bara utföra verksamhet som är en kommunal angelägenhet och det kommer också att gälla för av spårburen kollektivtrafik på Ultunalänken föreningen helägda aktiebolag. Vilken typ av verksamhet som får bedrivas regleras i föreningens stadgar och draghjälp från staten med att åstadkomma hållbart samhällsbyggande i de två nämnda områdenastyrdokument som tas fram för det helägda aktiebolaget. Förslag När kommunen indirekt bildar bolag tillsammans med andra har kommunen att företräda de principer för bolagsbildning som kommunallagen föreskriver. Det innebär att kommunens företrädare ska verka för att det finns balans i frågor om kommunens inflytande, rätt att utse styrelseledamöter, allmänhetens insyn med mera. De kommunala principerna ska gälla i förhållande till kommunens ambitioner direkta eller indirekta ägarandel i bolaget. Detta blir en viktig förhandlingsfråga inför kommande beslutshantering inom föreningen. I den ideella föreningen säkras kommunens inflytande genom medlemskapet och behov representation vid årsmöten och andra medlemsmöten samt representation i föreningens styrelse. Föreningen utgör sedan ägare av statligt engagemang framgår det helägda aktiebolaget med ansvar för drift. Ansvar och inflytande kommer behöva säkras i en konstruktion med en kombination av föreningens stadgar och bolagsordning. Detta behöver säkras i den fortsatta ärendeprocessen och förhandlingen mellan medlemmarna i föreningen. Styrdokumenten kommer utifrån ovanstående att behöva ses över och hanteras i samspel mellan medlemmarna i föreningen. Det föreslås därför att kommunstyrelsen ges rätt att fatta nödvändiga kompletterande beslut mot bakgrund av kommunfullmäktiges principiella ställningstagande i ärendet. Genom bildandet av ett aktiebolag får Lund Citysamverkan samma upplägg som flera andra kommuner har. Det ökar den finansiella insynen i verksamheten och det utvecklade PM:et (bilaga 1)blir enklare att teckna nödvändiga affärsavtal. Uppsala kommun har samarbetat Bolaget kan vara drivande i att värva nya aktörer till centrum och på så vis bidra till en levande stadskärna. Tillsammans med Region Uppsala samt Knivsta kommun Visit Lund AB kan ett bolag mer generellt också agera för att nå överenskommelser som säkrar ett genomförande under rimliga villkor skapa upplevelser för kommunenlundabor och tillresta. Resultaten framgår När rekryteringsbehov uppstår kan anställningar placeras i förslagen till avtal. I avtalet med staten (bilaga 3) beskrivs kommunens åtaganden i termer av dels ett antal nyckeltal för stadsutvecklingen i nämnda områden, dels i mer allmänt hållna ambitioner genom hänvisning till PM:et. För statens del tydliggörs framför allt åtagandet om investering i nya spår och en station vid Bergsbrunna. Där regleras också bland annat tidpunkt för när investeringen senast skall påbörjas, samt när hela ostkustbaneinvesteringen mellan Uppsala och Arlanda ska vara färdigställd. Vidare binder staten upp vissa investeringsmedel via stadsmiljöavtal till Ultunalänken, se nedan. Förhandlingsprotokollet med Region Uppsala (bilaga 2) är en ramöverenskommelse om huvudmannaskap, teknikval och finansiering av spårväg på Ultunalänken och Kunskapsspåret. Regionen blir huvudman. Teknikvalet bygger på att Ultunalänken blir en förlängning av Kunskapsspåret som går från Resecentrum till Gottsunda respektive Ultuna i två grenar. Finansieringslösningen innebär att cirka hälften av investeringsutgiften för infrastrukturen kan täckas med statsbidrag. Förhandlingsprotokollet tydliggör att intentionen är att säkra genomförandet av hela systemet Kunskapsspåret-Ultunalänken. En mer detaljerad avsiktsförklaring ska tecknas mellan parterna senast 30 april 2018. Förslaget ligger i linje med översiktsplan 2016. Uppsala kommun har med avtalen bäddat för att några av översiktsplanens allra mest bärande idéer för stadsutvecklingen fram till 2050 kan förverkligasaktiebolaget.

Föredragning. Mark- och exploateringsutskottet beslöt 2016-05-10 att anvisa den aktuella marken till Rosendals fastigheter i Uppsala kommuns medverkan säkrar fyrspårsinvesteringen AB. Inom markområdet låg tidigare byggnaden där restaurang Grindstugan hade sin verksamhet. Verksamheten är nu avvecklad och byggnaden är riven. En fastighet för bostadsändamål bildades år 2016 och utgör en del av detaljplan för Rosendalsfältet. Detaljplanen vann laga kraft tidigare samma år. Förvaltningen har i ostkustbanan, en finansiering av spårburen kollektivtrafik på Ultunalänken samråd med bolaget tagit fram ett förslag till köpeavtal för exploatering i enlighet med bilaga. Bolaget har fått bygglov att uppföra 91 bostadslägenheter och draghjälp från staten bolaget förbinder sig att bebygga fastigheten i enlighet med bygglovet samt att åstadkomma hållbart samhällsbyggande i de två nämnda områdena. Förslag till kommunens ambitioner och behov av statligt engagemang framgår i det utvecklade PM:et (bilaga 1). Uppsala kommun har samarbetat med Region Uppsala samt Knivsta kommun för att nå överenskommelser som säkrar ett genomförande under rimliga villkor för kommunen. Resultaten framgår i förslagen till avtal. I avtalet med staten (bilaga 3) beskrivs kommunens åtaganden i termer av dels uppfylla ett antal nyckeltal för stadsutvecklingen hållbarhetsåtaganden. Bolaget avser att upplåta bostäderna med bostadrätt och all bilparkering förväntas ske i nämnda områden, dels i mer allmänt hållna ambitioner genom hänvisning till PM:et. För statens del tydliggörs framför allt åtagandet om investering i nya spår och en station vid Bergsbrunna. Där regleras också bland annat tidpunkt för när investeringen senast skall påbörjas, samt när hela ostkustbaneinvesteringen mellan områdets blivande parkeringshus där Uppsala och Arlanda ska vara färdigställd. Vidare binder staten upp vissa investeringsmedel via stadsmiljöavtal till Ultunalänken, se nedan. Förhandlingsprotokollet med Region Uppsala (bilaga 2) är en ramöverenskommelse om huvudmannaskap, teknikval och finansiering av spårväg på Ultunalänken och Kunskapsspåret. Regionen Parkering AB blir huvudman. Teknikvalet bygger på Fastigheten Kåbo 65:1 omfattar 2925 kvm, Figur 1 redovisar fastighetens läge i Uppsala. E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Försäljningen sker till ett projektbolag: Grindstugan i Rosendal Ekonomisk förening. Som säkerhet gentemot Uppsala kommun så ska Rosendals fastigheter i Uppsala AB solidariskt ansvara för att Ultunalänken blir en förlängning av Kunskapsspåret som går från Resecentrum till Gottsunda respektive Ultuna bolagets åtaganden i två grenaravtalet uppfylls. Finansieringslösningen innebär att cirka hälften av investeringsutgiften för infrastrukturen kan täckas med statsbidragFigur 1. Förhandlingsprotokollet tydliggör att intentionen är att säkra genomförandet av hela systemet Kunskapsspåret-Ultunalänken. En mer detaljerad avsiktsförklaring ska tecknas mellan parterna senast 30 april 2018. Förslaget Fastigheten Xxxx 00:0 ligger i linje norra Rosendal. Ekonomiska konsekvenser Priset på fastigheten har sin utgångspunkt i vad som överenskommits i markanvisningsavtalet. Priset på bostäder blir 6162 kr/kvm ljus BTA och lokaler blir 1516 kr/kvm räknat i ljus BTA. Bägge prisunderlagen är indexerade genom uppräkning från tidpunkten för markanvisning. Kommunen har i markanvisningsavtalet överenskommit med översiktsplan 2016bolaget om en reduktion av priset om 4,4 miljoner kronor som kompensation för bolagets kostnader för avveckling av Grindstugan/Skyttepaviljongen. Uppsala kommun har med avtalen bäddat Givet en byggnad om mer än 10000 ljus BTA så inbringar försäljningen en köpeskilling på dryga 59 miljoner kronor till kommunen. Bolaget bekostar därutöver fastighetens andel av bl.a. kommunens planavgift och kostnad för att några av översiktsplanens allra mest bärande idéer för stadsutvecklingen fram till 2050 kan förverkligasfastighetsbildning.

Föredragning. Ostkustbanan har mycket tät trafik. Detta innebär att bommarna under rusningstrafik ligger nere en stor del av tiden. Genom utbyggnad av planskild- heter elimineras denna barriäreffekt och såväl trafiksäkerhet som framkomlighet för trafikanter i gatunätet förbättras väsentligt. Föreliggande genomförandeavtal innebär en om- byggnad av korsningen St. Olofsgatan till plan- skildhet. Samtidigt görs den profilhöjning av järnvägen som krävs för båda planskildheterna. Planskildheten för St. Persgatan ska finansieras helt och hållet av Uppsala kommuns medverkan säkrar fyrspårsinvesteringen i ostkustbanan, en finansiering av spårburen kollektivtrafik på Ultunalänken och draghjälp från staten med att åstadkomma hållbart samhällsbyggande i de två nämnda områdenakommun. Förslag till kommunens ambitioner och behov av statligt engagemang framgår i det utvecklade PM:et (bilaga 1). Uppsala kommun har samarbetat med Region Uppsala samt Knivsta kommun Planskildheterna måste byggas om samtidigt för att nå överenskommelser en acceptabel påverkan på tågtrafiken. Väl jer kommunen att inte finansiera ombyggnaden av St. Persgatan kommer Trafikverket att stänga möjligheten till passage där. Inriktningen är att utbyggnaden ska ske mellan 2017-2019 och samordnas med det pågående projektet Dubbelspår Gamla Uppsala. Lednings- omläggning planeras dock att påbörjas 2016. Avtalet kommer att gälla under förutsättning att: - kommunfullmäktige godkänner avtalet genom beslut som säkrar ett genomförande under rimliga villkor vinner laga kraft. - kommunfullmäktige antar berörda detalj- planer som senare vinner laga kraft, samt - regeringen fastställer förslaget till natio- nella planen för kommunen. Resultaten framgår i förslagen till avtaltransportsystemet 2014- 2025. I avtalet förslaget finns korsningarna namngivna med staten (bilaga 3) beskrivs kommunens åtaganden i termer medfinansiering av dels ett antal nyckeltal för stadsutvecklingen i nämnda områden, dels i mer allmänt hållna ambitioner genom hänvisning till PM:et. För statens del tydliggörs framför allt åtagandet om investering i nya spår kommunen och en station vid Bergsbrunna. Där regleras också bland annat tidpunkt för när investeringen senast skall påbörjas, samt när hela ostkustbaneinvesteringen mellan Uppsala och Arlanda ska vara färdigställd. Vidare binder staten upp vissa investeringsmedel via stadsmiljöavtal till Ultunalänken, se nedan. Förhandlingsprotokollet med Region Uppsala (bilaga 2) är en ramöverenskommelse om huvudmannaskap, teknikval och finansiering av spårväg på Ultunalänken och Kunskapsspåret. Regionen blir huvudman. Teknikvalet bygger på notering att Ultunalänken blir en förlängning av Kunskapsspåret som går från Resecentrum till Gottsunda respektive Ultuna i två grenar. Finansieringslösningen innebär att cirka hälften av investeringsutgiften för infrastrukturen kan täckas med statsbidrag. Förhandlingsprotokollet tydliggör att intentionen är att säkra genomförandet av hela systemet Kunskapsspåret-Ultunalänken. En mer detaljerad avsiktsförklaring ska tecknas mellan parterna senast 30 april 2018. Förslaget ligger i linje med översiktsplan 2016. Uppsala kommun har förväntas finansieras S:t Pers- gatan. Planen ska fastställas under våren 2014. Detaljplaneärendena föreläggs kommunfullmäk- tige samtidigt med avtalen bäddat för att några av översiktsplanens allra mest bärande idéer för stadsutvecklingen fram till 2050 kan förverkligasdetta ärende.

Föredragning. Uppsala kommuns medverkan säkrar fyrspårsinvesteringen i ostkustbanan, De bostadssociala lägenheterna fyller en finansiering av spårburen kollektivtrafik på Ultunalänken och draghjälp från staten viktig funktion för kommunen med att åstadkomma hållbart samhällsbyggande kunna erbjuda bistånd till boende för personer som av sociala skäl står utanför den ordinarie bostadsmarknaden. Projektet genomlysning av bostadssociala kontrakt startades för att kvalitetssäkra informationen om kommunens lägenheter och informationen om vilka som bor i lägenheterna. Detta mot bakgrund av att kommunen inte hade ett tillförlitligt system över hyresgäster och aktuella biståndsbeslut. Projektet var kopplat till behovet av översyn och ändrad organisering av den bostadssociala verksamheten. Syftet var att kartlägga kommunens sociala bostadsavtal med utgångspunkt i om biståndsbehovet är aktuellt och om rätt personer bor i lägenheten. Den övergripande målsättningen var att frigöra fler lägenheter och att öka omsättningen av lägenheter för bostadssociala ändamål. Under 2015 har projektet kartlagt 436 ärenden med bostadssociala kontrakt utan tidsbegränsning som var äldre än fem år. Kartläggningen visade exempelvis att E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx biståndsbehovet har upphört i 90 ärenden, varvid biståndbeslutet återkallats. I 80 fall saknades biståndsbeslut och projektets bedömning är att större delen av dessa saknar biståndsbehov. I många fall har ett aktivt socialt arbete påbörjats för att förbättra möjligheterna för hushållen att överta kontraktet eller byta bostad. Stadsbyggnadsförvaltningen har i särskilt ärende den 23 november 2016 § 244 fått i uppdrag av kommunstyrelsen att föreslå lämpliga tillvägagångsätt för att lösa inlåsningseffekter som uppstått i de två nämnda områdenabostadsrätter i kommunens bestånd av sociala bostäder som idag har hyresgäster med besittningsrätt. Förslag Uppdraget knyter an till kommunens ambitioner projektets målsättningar. Då kommunstyrelsens arbetsutskott för social hållbarhet (ksau-s) inrättats i september 2016 föreslås att rapportering kring stadsbyggnadsförvaltningens arbete och behov fortsatt dialog mellan nämnderna kring arbetet med bostadssociala kontrakt förs i utskottet istället för i den särskilda referensgrupp som föreslagits i ärendet. Ksau-s består av statligt engagemang framgår de i det utvecklade PM:et (bilaga 1). Uppsala kommun har samarbetat med Region Uppsala ärendet föreslagna ledamöterna från berörda nämnder samt Knivsta kommun för att nå överenskommelser som säkrar kommunalråden och är därmed ett genomförande under rimliga villkor för kommunen. Resultaten framgår i förslagen till avtal. I avtalet med staten (bilaga 3) beskrivs kommunens åtaganden i termer av dels ett antal nyckeltal för stadsutvecklingen i nämnda områden, dels i mer allmänt hållna ambitioner genom hänvisning till PM:et. För statens del tydliggörs framför allt åtagandet om investering i nya spår och en station vid Bergsbrunna. Där regleras också bland annat tidpunkt för när investeringen senast skall påbörjas, samt när hela ostkustbaneinvesteringen mellan Uppsala och Arlanda ska vara färdigställd. Vidare binder staten upp vissa investeringsmedel via stadsmiljöavtal till Ultunalänken, se nedan. Förhandlingsprotokollet med Region Uppsala (bilaga 2) är en ramöverenskommelse om huvudmannaskap, teknikval och finansiering av spårväg på Ultunalänken och Kunskapsspåret. Regionen blir huvudman. Teknikvalet bygger på att Ultunalänken blir en förlängning av Kunskapsspåret som går från Resecentrum till Gottsunda respektive Ultuna i två grenar. Finansieringslösningen innebär att cirka hälften av investeringsutgiften för infrastrukturen kan täckas med statsbidrag. Förhandlingsprotokollet tydliggör att intentionen är att säkra genomförandet av hela systemet Kunskapsspåret-Ultunalänken. En mer detaljerad avsiktsförklaring ska tecknas mellan parterna senast 30 april 2018. Förslaget ligger i linje med översiktsplan 2016. Uppsala kommun har med avtalen bäddat för att några av översiktsplanens allra mest bärande idéer för stadsutvecklingen fram till 2050 kan förverkligaslämpligt forum.

Föredragning. Uppsala kommuns medverkan säkrar fyrspårsinvesteringen Björkjärnet AB äger och förvaltar ishallen i ostkustbananBjörklinge. Björkjärnet AB ägs av den ideella föreningen SK Iron som riktar sig till boende i Björklinge med omnejd, en finansiering i första hand barn och ungdomar. Ishallen används av spårburen kollektivtrafik på Ultunalänken skolan i Björklinge, föreningen SK Iron och draghjälp från staten med att åstadkomma hållbart samhällsbyggande i de två nämnda områdena. Förslag till kommunens ambitioner och behov av statligt engagemang framgår i det utvecklade PM:et (bilaga 1)allmänheten. Uppsala kommun har samarbetat tillhandahållit ett lån till Björkjärnet AB för finansiering av ishallen i Björklinge. Per den 31 oktober 2023 uppgår lånet till 5 355 000 kronor. Enligt gällande skuldebrev och beslut av kommunstyrelsen den 10 juni 2020 § 179 (KSN-2020- 01811), ska lånet amorteras med Region Uppsala samt Knivsta kommun för 12 500 kronor per kvartal, vilket motsvarar 50 000 kronor per år. Ränta ska utgå på lånet med en räntebas med tillägg på 0,5 procentenheter. Räntebasen utgörs av 5-årig svensk bostadsobligation. Lånet förfaller till betalning den 31 december 2023. När elpriserna ökade under år 2022 och 2023 fick både Björkjärnet AB och SK Iron en ansträngd ekonomi. Därtill påverkas verksamheterna av höjda marknadsräntor och kraftigt ökade räntekostnader. De rådande ekonomiska utmaningarna påverkar Björkjärnet AB:s och SK Irons förmåga att nå överenskommelser som säkrar ett genomförande under rimliga villkor för kommunen. Resultaten framgår i förslagen till avtaldriva ishallen. I avtalet juni 2023 beslutade kommunstyrelsen att Uppsala kommuns lån till Björkjärnet AB ska löpa utan ränta och amortering från och med staten 1 juli 2023 till och med 31 december 2023, i avvaktan på vidare utredning. I kultur, idrotts- och fritidsförvaltningens utredning som genomförts under hösten, ärendets bilaga 2, konstateras att ishallen är en viktig samhällsresurs som främjar idrott, gemenskap och ungdomsengagemang. Dess framtid och hållbara drift är av central betydelse för Björklinge som samhälle, men även för Uppsala kommun. För att möjliggöra en fortsatt drift av ishallen i föreningsregi har idrotts- och fritidsnämnden beslutat att ge förvaltningen i uppdrag att utöka inhyrningen av istider under säsongen 2023/2024 (IFN-2023-00127). Nämnden förslår vidare kommunstyrelsen att besluta om att lånet på 5 355 000 kronor ska löpa utan ränta och amortering ytterligare ett år, till och med den 31 december 2024. Skuldebrevet mellan Uppsala kommun och Björkjärnet AB föreslås därför förlängas med samma löptid och att kredittiden justeras så att förfallodag på lånet blir den 31 december 2024 i enlighet med ärendets bilaga 3) beskrivs kommunens åtaganden . Under 2024 ska kultur, idrotts- och fritidsförvaltningen ta fram ett principdokument för hur föreningar med egna anläggningar som är i termer behov av dels ett antal nyckeltal för stadsutvecklingen i nämnda områden, dels i mer allmänt hållna ambitioner genom hänvisning till PM:et. För statens del tydliggörs framför allt åtagandet om investering i nya spår och en station vid Bergsbrunna. Där regleras också bland annat tidpunkt för när investeringen senast skall påbörjas, samt när hela ostkustbaneinvesteringen mellan Uppsala och Arlanda utökad stöd ska vara färdigställd. Vidare binder staten upp vissa investeringsmedel via stadsmiljöavtal till Ultunalänken, se nedan. Förhandlingsprotokollet med Region Uppsala (bilaga 2) är en ramöverenskommelse om huvudmannaskap, teknikval och finansiering av spårväg på Ultunalänken och Kunskapsspåret. Regionen blir huvudman. Teknikvalet bygger på att Ultunalänken blir en förlängning av Kunskapsspåret som går från Resecentrum till Gottsunda respektive Ultuna i två grenar. Finansieringslösningen innebär att cirka hälften av investeringsutgiften för infrastrukturen kan täckas med statsbidrag. Förhandlingsprotokollet tydliggör att intentionen är att säkra genomförandet av hela systemet Kunskapsspåret-Ultunalänken. En mer detaljerad avsiktsförklaring ska tecknas mellan parterna senast 30 april 2018. Förslaget ligger i linje med översiktsplan 2016. Uppsala kommun har med avtalen bäddat för att några av översiktsplanens allra mest bärande idéer för stadsutvecklingen fram till 2050 kan förverkligashanteras.

Föredragning. Uppsalas stadskärna är viktig för hela kommunens utveckling. I stadskärnan finns ett varierat utbud av handel och service, men också arbetsplatser och bostäder. Många aktörer är delaktiga i stadskärnans utbud och utformning. Genom Uppsala kommuns medverkan säkrar fyrspårsinvesteringen City samverkar fastighetsägare, kommunen, handeln och andra aktörer för att utveckla stadskärnan. Det samarbetsavtal som kommunstyrelsen beslutade om i ostkustbananseptember 2014 och som nu föreslås ersättas innebar en ekonomisk satsning på samarbetet. Avtalet tydliggjorde näringslivsutveckling i samverkan i frågor gällande stadskärnan. Postadress: Uppsala kommun, en finansiering kommunledningskontoret, 753 75 Uppsala Besöksadress: Stadshuset, Xxxxxxxxxxxx 00 • Telefon: 000-000 00 00 (växel) • Fax: 000-000 00 00 E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Avtalsperioden 2015-2017 har kännetecknats av spårburen kollektivtrafik på Ultunalänken stor aktivitet med ökad tillväxt i stadskärnan. Flera fastighetsägare och draghjälp från staten med att åstadkomma hållbart samhällsbyggande i de två nämnda områdena. Förslag till kommunens ambitioner och behov av statligt engagemang framgår i det utvecklade PM:et (bilaga 1). Uppsala kommun har samarbetat med Region Uppsala samt Knivsta kommun initierat och genomfört om- och tillbyggnadsprojekt under perioden. Mätstationer för att nå överenskommelser se flöden av människor har satts upp och visar på ett ökat antal besökare och att stadskärnan vidgas. Tillväxten i Uppsala city visar en positiv trend sedan 2013. Tjänster som säkrar ett genomförande under rimliga villkor restauranger, hotell och hälsoföretag står för kommunenden största ökningen i omsättning. Resultaten framgår Handeln är fortsatt ställd inför strukturförändringar och ändrade köpmönster där e-handeln tar över. Utvecklingsarbetet mellan kommunen och Uppsala Citysamverkan AB har genomförts i förslagen till avtaltre arbetsgrupper med fokus på stadsförnyelse, trivsel och trygghet och utbuds- och marknadsfrågor. I avtalet grupperna finns både representanter från berörda förvaltningar i kommunen och medlemmar från Uppsala Citysamverkan AB. I varje grupp har årliga planer tagits fram för prioritering av projekt och aktiviteter som sedan följts upp. Inom stadsförnyelsearbetet har fokus legat på färdigställande av Dragarbrunnsgatan och Forumtorget. Genomförande av Paradgatan har startat med staten (bilaga 3) beskrivs kommunens åtaganden etapp 1 Drottninggatan och etapp 2 vid Vaksala torg. Sysslomansgatan har byggts om. Svartbäcksgatans ombyggnad startar hösten 2017. Ett arbete kring Fyristorg har inletts och ett arbete kring Stora torget inleds hösten 2017. Flera nya etableringar har kommit till under perioden inom handel, hotell och restaurang. Trivsel och trygghetsfrågorna har haft hög prioritet under perioden. Trygghetsvakter har anlitats av Uppsala kommun och samverkan kring vissa områden såsom Resecentrum har kommit på plats. Samtal pågår också om hur vi kan vidareutveckla samverkan kring trygghetsvakter. I de uppföljningar som har gjorts med samverkansparterna har det varit samstämmigt att vakterna upplevs ha bidragit till en stärkt trygghet i termer av dels ett antal nyckeltal för stadsutvecklingen stadskärnan. Beslut togs den 14 november om att förlänga försöksperioden med kommunala trygghetsvakter till och med maj 2018. Cykelfrågan där frågor om cykelställ och tillgänglighet har varit aktuella under perioden. Uppsalas första cykelparkeringsgarage börjar byggas hösten 2017. Evenemanget Allt ljus på Uppsala har genomförts, liksom vinterfestival Tusen vintrar och många andra evenemang, exempelvis Valborgsfirandet och festivalen Magic and comedy. Evenemangen har skapat mötesplatser och liv och varit mycket uppskattade. Idrotten ger också positiva effekter med fler besökare exempelvis kring Sirius allsvenska fotbollsmatcher. Under avtalsperioden har det snabbaste publika WiFi-nätet satts upp och lanserats i nämnda områden, dels i mer allmänt hållna ambitioner genom hänvisning till PM:et. För statens del tydliggörs framför allt åtagandet om investering i nya spår och en station vid Bergsbrunna. Där regleras också bland annat tidpunkt för när investeringen senast skall påbörjas, samt när hela ostkustbaneinvesteringen mellan Uppsala och Arlanda ska vara färdigställd. Vidare binder staten upp vissa investeringsmedel via stadsmiljöavtal till Ultunalänken, se nedan. Förhandlingsprotokollet med Region Uppsala (bilaga 2) samverkan vilket även är en ramöverenskommelse om huvudmannaskap, teknikval och finansiering av spårväg på Ultunalänken och Kunskapsspåret. Regionen blir huvudman. Teknikvalet bygger del i Uppsalas satsning på att Ultunalänken blir vara en förlängning av Kunskapsspåret som går från Resecentrum till Gottsunda respektive Ultuna i två grenar. Finansieringslösningen innebär att cirka hälften av investeringsutgiften för infrastrukturen kan täckas med statsbidrag. Förhandlingsprotokollet tydliggör att intentionen är att säkra genomförandet av hela systemet Kunskapsspåret-Ultunalänken. En mer detaljerad avsiktsförklaring ska tecknas mellan parterna senast 30 april 2018. Förslaget ligger i linje med översiktsplan 2016. Uppsala kommun har med avtalen bäddat för att några av översiktsplanens allra mest bärande idéer för stadsutvecklingen fram till 2050 kan förverkligassmart stad.

Föredragning. Uppsala kommuns medverkan säkrar fyrspårsinvesteringen växer och kommunmedlemmarnas intresse för ungdoms- och idrottsverksamhet sätter hårt tryck på befintliga anläggningar. Besöksnäringen som tillväxtfaktor betyder alltmer och antalet kongresser liksom kultur- och idrottsevenemangen ökar succesivt. Näringslivet globaliseras och nationella och internationella kongresser och affärsmöten efterfrågar kvalitet vad gäller lokaler och ett pulserande och aktivt kulturutbud. I Uppsala har även elitidrotten på senare tid befäst och stärkt sin position i ostkustbanande högsta divisionerna och tillsammans med kommunen, bland annat genom projektet Elitidrottsstaden, stärkt sina organisationer och sin ekonomi. En grundförutsättning för både idrotts- och kulturverksamheten är väl fungerande arenor och mötesplatser. Kommunala beslut under de senaste åren har resulterat i byggandet av Relitahallen, en finansiering inomhusarena för bandy som invigdes 2011 och SEB USIF arena, en arena för bland annat tennis och basket i Rosendalsområdet som invigdes 2012. Både dessa arenor får tillsammans, ett kommunalt stöd med ca 6,2 mnkr årligen. Fyrishov AB kommer i augusti i år att inviga sin nya utbyggda anläggning. Den så kallade Bästa Arenan, en arena som kombinerar fem fullstora innebandyplaner och en stor fri idrottsanläggning belägen på Gränbyfältet, kommer att börja byggas inom de närmaste åren. Det finns begränsningar i Uppsala när det gäller antalet besökare inom både konferens-, kongress- och idrottsverksamheten. Fyrishov, den största inomhusarenan i Uppsala, maximerar sin publikkapacitet till ca 3 000 personer vid idrottsarrangemang och ca 5 000 stående besökare vid konsert- och mässarrangemang. Behovet av spårburen kollektivtrafik på Ultunalänken en större arena för både mässor, konserter och draghjälp från staten idrottsarrangemang i Uppsala är väl dokumenterat. Näringslivet tog redan för ett antal år tillsammans med Almtuna IS, sedan initiativ, att åstadkomma hållbart samhällsbyggande skapa en multiarena i de två nämnda områdenaGränbyområdet. Förslag till kommunens ambitioner Kommunen har stöttat projektet genom att bidra med projekteringsmedel och behov av statligt engagemang framgår aktivt delta i det utvecklade PM:et (bilaga 1)olika förstudier och utredningar. Uppsala kommun har samarbetat med Region Uppsala samt Knivsta kommun för att nå överenskommelser Arena som säkrar ett genomförande under rimliga villkor för kommunen. Resultaten framgår inkluderar en huvudarena och två flyglar, egentligen tre arenor i förslagen till avtal. I avtalet med staten (bilaga 3) beskrivs kommunens åtaganden i termer av dels ett antal nyckeltal för stadsutvecklingen i nämnda områdenen, dels i mer allmänt hållna ambitioner genom hänvisning till PM:et. För statens del tydliggörs framför allt åtagandet om investering i nya spår och en station vid Bergsbrunna. Där regleras också bland annat tidpunkt för när investeringen senast skall påbörjas, samt när hela ostkustbaneinvesteringen mellan Uppsala och Arlanda ska vara färdigställd. Vidare binder staten upp vissa investeringsmedel via stadsmiljöavtal till Ultunalänken, se nedan. Förhandlingsprotokollet med Region Uppsala (bilaga 2) är en ramöverenskommelse om huvudmannaskap, teknikval arena som vid ett och finansiering av spårväg på Ultunalänken och Kunskapsspåretsamma tillfälle kan ta emot över 10 000 besökare. Regionen blir huvudman. Teknikvalet bygger på att Ultunalänken blir en förlängning av Kunskapsspåret som går från Resecentrum Det gör den till Gottsunda respektive Ultuna den fjärde största inomhusarenan i två grenar. Finansieringslösningen innebär att cirka hälften av investeringsutgiften för infrastrukturen kan täckas med statsbidrag. Förhandlingsprotokollet tydliggör att intentionen är att säkra genomförandet av hela systemet Kunskapsspåret-Ultunalänken. En mer detaljerad avsiktsförklaring ska tecknas mellan parterna senast 30 april 2018. Förslaget ligger i linje med översiktsplan 2016. Uppsala kommun har med avtalen bäddat för att några av översiktsplanens allra mest bärande idéer för stadsutvecklingen fram till 2050 kan förverkligasSverige.

Föredragning. Ostkustbanan har mycket tät trafik. Detta innebär att bommarna under rusningstrafik ligger nere en stor del av tiden. Genom utbyggnad av planskildheter elimineras denna barriäreffekt och såväl trafiksäkerhet som framkomlighet för trafikanter i gatunätet förbättras väsentligt. Föreliggande genomförandeavtal innebär en ombyggnad av korsningen St. Olofsgatan till planskildhet. Samtidigt görs den profilhöjning av järnvägen som krävs för båda planskildheterna. Planskildheten för St. Persgatan ska finansieras helt och hållet av Uppsala kommuns medverkan säkrar fyrspårsinvesteringen i ostkustbanan, en finansiering av spårburen kollektivtrafik på Ultunalänken och draghjälp från staten med att åstadkomma hållbart samhällsbyggande i de två nämnda områdenakommun. Förslag till kommunens ambitioner och behov av statligt engagemang framgår i det utvecklade PM:et (bilaga 1). Uppsala kommun har samarbetat med Region Uppsala samt Knivsta kommun Planskildheterna måste byggas om samtidigt för att nå överenskommelser en acceptabel påverkan på tågtrafiken. Väljer kommunen att inte finansiera ombyggnaden av St. Persgatan kommer Trafikverket att stänga möjligheten till passage där. Inriktningen är att utbyggnaden ska ske mellan 2017-2019 och samordnas med det pågående projektet Dubbelspår Gamla Uppsala. Ledningsomläggning planeras dock att påbörjas 2016. Avtalet kommer att gälla under förutsättning att: - kommunfullmäktige godkänner avtalet genom beslut som säkrar ett genomförande under rimliga villkor vinner laga kraft. - kommunfullmäktige antar berörda detaljplaner som senare vinner laga kraft, samt - regeringen fastställer förslaget till nationella planen för kommunen. Resultaten framgår i förslagen till avtaltransportsystemet 2014-2025. I avtalet förslaget finns korsningarna namngivna med staten (bilaga 3) beskrivs kommunens åtaganden i termer medfinansiering av dels ett antal nyckeltal för stadsutvecklingen i nämnda områden, dels i mer allmänt hållna ambitioner genom hänvisning till PM:et. För statens del tydliggörs framför allt åtagandet om investering i nya spår kommunen och en station vid Bergsbrunna. Där regleras också bland annat tidpunkt för när investeringen senast skall påbörjas, samt när hela ostkustbaneinvesteringen mellan Uppsala och Arlanda ska vara färdigställd. Vidare binder staten upp vissa investeringsmedel via stadsmiljöavtal till Ultunalänken, se nedan. Förhandlingsprotokollet med Region Uppsala (bilaga 2) är en ramöverenskommelse om huvudmannaskap, teknikval och finansiering av spårväg på Ultunalänken och Kunskapsspåret. Regionen blir huvudman. Teknikvalet bygger på notering att Ultunalänken blir en förlängning av Kunskapsspåret som går från Resecentrum till Gottsunda respektive Ultuna i två grenar. Finansieringslösningen innebär att cirka hälften av investeringsutgiften för infrastrukturen kan täckas med statsbidrag. Förhandlingsprotokollet tydliggör att intentionen är att säkra genomförandet av hela systemet Kunskapsspåret-Ultunalänken. En mer detaljerad avsiktsförklaring ska tecknas mellan parterna senast 30 april 2018. Förslaget ligger i linje med översiktsplan 2016. Uppsala kommun har förväntas finansieras S:t Persgatan. Planen ska fastställas under våren 2014. Detaljplaneärendena föreläggs kommunfullmäktige samtidigt med avtalen bäddat för att några av översiktsplanens allra mest bärande idéer för stadsutvecklingen fram till 2050 kan förverkligasdetta ärende.