Förorenade områden. En statusrapport har upprättats för verksamheten. Markundersökning har gjorts på platsen där verksamheten planeras lokaliseras. Samtliga analysresultat understiger Naturvårdsverkets (NV) generella riktvärden för mindre känslig markanvändning. Kobolt och barium har i två prover påträffats över NV:s riktvärden för känslig markanvändning. I tre samlingsprover har alfa-HCH och beta HCH påträffats över de holländska riktvärdena för ”target value”. Miljöprövningsdelegationen delar bolagets bedömning att de förhöjda halterna av kobolt, barium och alfa- och beta-HCH gör att massorna i området inte utan vidare kontroll kan återanvändas utanför området. Bedömning är dock att massorna kan återanvändas inom området. Vid återanvändning av massorna inom området bör samråd ske med tillsynsmyndigheten. Om alla massor inte kan återanvändas inom området är det viktigt att provtagning och klassning av massorna sker så att det säkerställs att massorna återanvänds, behandlas eller bortskaffas på ett miljöriktigt sätt. Miljöprövningsdelegationen bedömer att tillsynsmyndigheten bör ha möjlighet att föreskriva ytterligare villkor som kan föranledas av provtagning och analys samt fortsatt omhändertagande av massor från det planerade verksamhetsområdet.
Förorenade områden. Nätverk för diskussion om riskklassning och sanering samt för gemensamma checklistor och rutiner.
Förorenade områden. Sandvik har en upparbetad plan för hantering av föroreningar inom det område där Sandvik sedan länge bedrivit verksamhet och där Zapp söker tillstånd inom en del av området. Av den planen framgår att särskild hänsyn är nödvändig inom Västra och Södra Verken, där Zapps verksamhet är lokaliserad. Detta eftersom det är en del av området där det finns större risk för spridning av föroreningar till åsen. Förekomst av klorerade kolväten innebär att det även fortsättningsvis är av vikt att påverkan till följd av dessa föroreningar inte enbart följs upp vid markarbeten utan också utifrån risken för de som arbetar i byggnaderna samt risken för fortsatt spridning. Det är den som har gett upphov till föroreningarna som har ansvar för att utreda och åtgärda dessa, men även den som vidtar åtgärder (t ex schakt, byggnation eller liknande) blir ansvarig för att hantera föroreningar och omgivningspåverkan. Det innebär att både Sandvik och Zapp kan ha ansvar för föroreningarna. Länsstyrelsen har tillsynen över föroreningar som Sandvik gett upphov till, medan Västra Gästriklands Samhällsbyggnadsnämnd, VGS får tillsynen över Zapps verksamhet. Samverkan i frågan blir därför viktig. Det bedöms därför vara lämpligt att i samråd som berör föroreningssituationen involvera alla berörda parter. Med anledning av detta anser länsstyrelsen att föroreningarna lämpligast hanteras inom ramen för tillsynen där såväl Zapp och VGS som Sandvik och länsstyrelsen kan samråda och samverka kring frågorna. Villkor av utsläpp till luft av Cr6+, HF och NOX Bolaget godtar länsstyrelsens yrkande avseende villkor av utsläpp till luft av Cr6+, HF och NOX.
Förorenade områden. Bolaget instämmer i länsstyrelsen bedömning att föroreningar lämpligen bör hanteras inom ramen för tillsynen och genom samverkan med berörda parter.
Förorenade områden. 5.5.1 Lämna yttrande till länsstyrelsen om samråd avseende förklaring av område som miljöriskområde Bygg- och miljödirektör Xxxxx- och bygglovschef, miljöchef, inspektör 2018-117 KON
Förorenade områden. Planförslagets markanvändning innebär att marken kommer användas för mindre känslig markanvändning. I planområdets östra del stod tidigare en drivmedelsanläggning. Denna revs i slutet av 2018 och har slutredovisats. Det förekommer inte några föroreningar från den avetablerade drivmedelsanläggningen. Det finns inga i övrigt kända uppgifter om verksamheter som kan ha föranlett några föroreningar som gör att marken inte ska vara lämpligt för den föreslagna markanvändningen som innebär mindre känslig markanvändning.
Förorenade områden. TMALL 0078 Nyttjanderättsavtal tryck ej tryck bef jvg 4.0 Notera att marken kan vara förorenad, vilket i sådant fall kan ställa särskilda krav på schaktning och nedläggning av ledningar. Ledningshavaren är att betrakta som verksamhetsutövare enligt Miljöbalken (1998:808) avseende nedläggning, förvaltning och upptagande av ledningar och kablar med kringutrustning. Detta innebär bland annat att Ledningshavaren ansvarar för omhändertagande och övrig hantering av schaktmassor samt att Ledningshavaren ska ombesörja den upplysning och de anmälningar och tillstånd som Miljöbalken ställer krav på. Ledningshavaren får inte deponera schaktmassor eller annat avfall på Trafikverkets fastigheter eller i Trafikverkets anläggningar. Återvinning av schaktmassor eller annat avfall på Trafikverkets fastigheter eller i Trafikverkets anläggningar får endast ske efter tillstånd från Trafikverket. Eventuell tillfällig uppläggning av förorenade schaktmassor eller annat avfall får endast ske om mark och vatten inte kan tillföras föroreningar. Om Ledningshavaren skulle förorena Trafikverkets fastighet eller anläggningar så ska Ledningshavaren omedelbart avhjälpa föroreningen. Ledningshavaren ska informera Trafikverket om denne påträffar föroreningar på verkets fastigheter eller i verkets anläggningar.
Förorenade områden. Inom Rönne å avrinningsområde i Eslövs kommun finns mellan 15– 20 potentiellt förorenade områden (Figur 3.4). Av de områden som är riskklassade är det inget område som klassats med stor eller myck- et stor risk. Ungefär hälften av områdena är dock inte riskklassade Figur 3.4: Potentiellt förorenade områden i Rönne å avrinningsområde i Eslövs kommun. Källa: xxx.XxxxxxXxxxx.xx, Lantmäteriet och Länsstyrelsen.
Förorenade områden. Kävlingeån och dess stränder har en lång industriell historia (se mer i kapitel 5 om historik) som har lett till att det finns flera platser längs ån som idag är förorenade (Figur 4.8). De flesta av dessa föro- renade platser ligger i Kävlinge och Eslövs kommuner. Till exempel låg ett av de mest förorenade områdena vid Kävlingeån i Getinge i Eslövs kommun vid den enda sträckan längs ån där kommun- gränsen inte följer åns sträckning utan där Eslövs kommuns sträcker sig en bit in på åns södra sida (Figur 4.8). På en fastighet vid Kävlingeån i Getinge fanns tidigare en fabrik som tillverkade bekämpningsmedel. I tillverkningen användes bland annat kvicksilver och DDT som är hälso- och miljöfarliga ämnen. Till följd av verksamheten förorenades marken på fastigheten och eftersom de förorenande ämnena betraktas vara så farliga behövde marken sane- ras. Eslövs kommun ansökte om och beviljades medel till en sanering från Naturvårdsverket (Eslövs kommun 2019). Efter flera år av förbe- redelser och ansökan om tillstånd till de sanerande åtgärderna från Mark- och miljödomstolen påbörjades saneringen av marken tidig sommar 2019. Saneringen gick under namnet Getingeprojektet. Syftet med projektet är att området saneras från markföroreningarna och att marken ska kunna användas som grönområde utan risk och att risken för spridning av föroreningar ska minimeras. Saneringen avslutades under sen höst 2019. Sanering har skett genom att de förorenade jord- massorna, cirka 8 000 kubikmeter, schaktas bort efter en fastställd plan. Sanering har även skett innanför en avskärmning ute i själva åfå- ran (Figur 4.9). Eslövs kommun anger i sin översiktsplan att marken efter sanering ska planläggas som grönområde (Eslövs kommun 2019).
Förorenade områden. Miljöbalken