Försäkringsbolagets skyldigheter exempelklausuler

Försäkringsbolagets skyldigheter. Då en skada som anmälts omfattas av försäkringen och dess be- lopp överstiger försäkringens självrisk, utreder försäkringsbolaget om försäkringstagaren är skyldig att ersätta skadan samt förhand- lar med den som yrkar på ersättning. Om ersättningsbeloppet och grunderna inte är uppenbart riktiga, binder det inte försäkringsbolaget att försäkringstagaren ersätter skadan, träffar en överenskommelse om den eller godkänner ett krav. Om försäkringsbolaget träffat en överenskommelse med den ska- delidande om ersättning för skadorna och försäkringstagaren inte samtycker till överenskommelsen, är försäkringsbolaget inte längre skyldigt att ersätta kostnader som därefter förorsakas eller betala en större ersättning än bolaget skulle ha gjort på basis av ovan nämnda överenskommelse. Försäkringsbolaget är inte heller skyldigt att göra ytterligare utredningar i ärendet.
Försäkringsbolagets skyldigheter. (7 §, 9 § och 70 §) Efter inträffat försäkringsfall ska försäkringsbolaget till den som yrkar på ersättning, t.ex. till den försäkrade eller förmånstagaren lämna uppgifter om försäkringens innehåll och om förfarandet vid ansökan om ersättning. Eventuella förhandsuppgifter till ersättningssökanden om framtida ersätt- ning, ersättningsbelopp eller sätt att betala ersättningen inverkar inte på prestationsskyldigheten enligt försäkringsavtalet. Försäkringsbolaget ska med anledning av ett inträffat försäkringsfall utan dröjsmål, och senast en månad efter det att bolaget fått de handlingar och uppgifter som är nödvändiga för utredandet av dess ansvar, betala ut ersättning enligt försäkringsavtalet eller meddela att någon ersättning inte betalas. Om ersättningsbeloppet inte är ostridigt, ska försäkringsbolaget dock betala den ostridiga delen av ersättningen inom den ovan angivna tiden. Om ersättning för annat än kostnader eller förlust av förmögenhet beta- las ut till en omyndig person, ska försäkringsbolaget meddela förmyndar- myndigheten på den omyndiges hemort om försäkringsersättningen, ifall ersättningens totalbelopp är större än 1 000 euro. Ett meddelande sänds till exempel om dödsfallssumma som betalas ut på basis av en försäkring. På försenad ersättning ska försäkringsbolaget betala dröjsmålsränta enligt räntelagen.
Försäkringsbolagets skyldigheter. Försäkringsbolaget betalar ut ersättning enligt försäkringsavtalet inom en månad efter det att bolaget mottagit ett specificerat ersättningsanspråk. Om anspråket inte åtföljs av alla de utred­ ningar och handlingar som behövs för avgörandet av ersättnings­ skyldigheten och uträkningen av ersättningsbeloppet, utbetalar försäkringsbolaget ersättningen inom en månad efter det att nämnda handlingar och upplysningar inlämnats. Om inlämnandet av handlingarna blir oskäligt fördröjt av orsaker utanför försäkringstagarens kontroll, utbetalas den del av ersätt­ ningen som med stöd av tillgängliga handlingar slutgiltigt kan fastställas. Om ersättningen inte utbetalas inom nämnda tid, skall årlig dröjs­ målsränta enligt räntelagen betalas för förseningen räknat från den dag då ersättningen senast borde ha betalats.
Försäkringsbolagets skyldigheter. (7 §, 8 §, 9 §, 67 §, 68 § och 70 §)
Försäkringsbolagets skyldigheter. Då en skada som anmälts omfattas av försäkringen och dess belopp överstiger försäkringens självrisk, utreder försäkringsbolaget om försäkringstagaren är skyldig att ersätta skadan samt förhandlar med den som yrkar på ersättning. Om ersättningsbeloppet och grunderna inte är uppenbart riktiga, binder det inte försäkringsbolaget att försäkrings- tagaren ersätter skadan, träffar en överenskommelse om den eller godkänner ett krav. Om försäkringsbolaget meddelat försäkringstagaren att bolaget är berett att inom ramen för Nordiskt Speditör- förbunds allmänna bestämmelser eller Allmänna stu- veri- och terminalbestämmelser ingå ett avtal med den skadelidande om ersättning av skador som omfattas av denna försäkring och försäkringstagaren inte samtycker till detta, är försäkringsbolaget inte längre skyldigt att ersätta kostnader som därefter förorsakas eller betala en stör- re ersättning än bolaget skulle ha gjort på basis av ovan nämnda avtal. Försäkringsbolaget är inte heller skyldigt att göra ytterligare utredningar i ärendet.
Försäkringsbolagets skyldigheter. Efter inträffad skada ska försäkringsbolaget till den som yrkar på ersättning lämna uppgifter om försäkringens innehåll och om för- farandet vid ansökan om ersättning. Eventuella förhandsuppgifter till ersättningssökanden om framtida ersättning, ersättningsbe- lopp eller sätt att betala ersättningen inverkar inte på prestations- skyldigheten enligt försäkringsavtalet. Försäkringsbolaget ska med anledning av en inträffad skada utan dröjsmål, och senast en månad efter det att bolaget fått de hand- lingar och uppgifter som är nödvändiga för utredandet av dess ansvar, betala ut ersättning enligt försäkringsavtalet eller meddela att någon ersättning inte betalas. Om ersättningsbeloppet inte är ostridigt, ska försäkringsbolaget dock betala den ostridiga delen av ersättningen inom ovan angiven tid. Ett ersättningsbeslut som gäller ansvarsförsäkring ska försäkrings- bolaget meddela också till den skadelidande. Om ersättning för annat än kostnader eller förlust av förmögenhet betalas ut till en omyndig person, ska försäkringsbolaget med- dela förmyndarmyndigheten i den omyndiges hemkommun om försäkringsersättningen, ifall ersättningens totalbelopp är större än 1 000 euro. På försenad ersättning ska försäkringsbolaget betala dröjsmåls- ränta enligt räntelagen.
Försäkringsbolagets skyldigheter. Efter att ett försäkringsfall inträffat ger försäkringsbolaget den som söker ersättning eller annan ersättningsberättigad uppgifter om försäkringens innehåll och ger anvisningar om hur ansökan om ersättning ska göras. Eventuella förhandsuppgifter som den sökande fått om den kommande ersättningen, ersättningsbeloppet eller det sätt på vilket ersättningen ska utbetalas inverkar inte på ersättningsskyldigheten enligt försäkringsavtalet. Med anledning av ett försäkringsfall utbetalar försäkringsbolaget ersättning i enlighet med försäkringsavtalet, eller meddelar att ersättning inte utbetalas, senast en månad efter att bolaget fått de handlingar och uppgifter som behövs för utredning av bolagets ansvar. Om ersättningsbeloppet är stridigt, är försäkringsbolaget dock skyldigt att inom ovannämnda tid utbetala den ostridiga delen av ersättningen. För dröjsmålstiden ska försäkringsbolaget betala en årlig dröjsmålsränta enligt räntelagen. Med anledning av dröjsmålet betalas inga andra prestationer.

Related to Försäkringsbolagets skyldigheter

  • Avgörande av meningsskiljaktigheter På detta avtal tillämpas finsk lagstiftning samt åländsk lag till de delar landskapet Åland har egen lagstiftningsbehörighet. Tvister om giltigheten, tolkningen och tillämpningen av detta avtal samt om extra arbeten och kostnader för dem ska, om parterna inte på egen hand kan förlikas, liksom angelägenheter som gäller tvister om indrivningen av tillgodohavanden till följd av kontraktet, föras till Ålands tingsrätt för avgörande. Om parterna enas om det kan ärendet även avgöras genom skiljemannaförfarande.

  • Aktsamhetskrav/Säkerhetsföreskrifter Kostnader för ledsagning måste förhandsgodkännas av Europeiska ERV.

  • Tidpunkt för betalning av skadeersättning Skada regleras efter ansvarstidens* slut. Ersättning ska betalas senast 1 månad efter det att den försäkrade styrkt sina krav och i övrigt fullgjort vad som åligger honom. Om polisutredning eller värdering av skiljemän avvaktas ska ersättning betalas senast 1 månad efter det att bolaget erhållit utredningen eller värderingen.

  • Allmänna säkerhetsföreskrifter För försäkringen gäller föreskrift som meddelats i lag, av myndighet, tillverkare, leverantör, besikt- ningsman eller motsvarande. Det finns exempelvis föreskrifter för elsäkerhet, explosiva och brandfarliga varor, kemiska produkter och miljöskydd. Föreskrifterna kan även gälla anvisningar om service och underhåll.

  • Meningsskiljaktigheter Uppkommer tvist rörande arbetsvillkor eller förhållandet i övrigt mellan parterna eller deras medlemmar ska part påkalla förhandling. Sådan förhandling ska påkallas inom fyra månader efter det part fått kännedom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år efter det att händelsen har inträffat. Tvistefrågor som ej kan lösas vid lokal förhandling ska hänskjutas till central förhandling. Central förhandling ska påkallas inom två månader efter det den lokala förhandlingen avslutats. Om en rättstvist som rör lag, kollektivavtal eller enskilt avtal har varit föremål för central förhandling utan att kunna lösas, får part hänskjuta tvisten rättsligt avgörande inom tre månader från den dag då den centrala förhandlingen har avslutats. Påkallar part inte förhandling, eller väcks intetalan, inom föreskriven tid, förlorar hen rätten till vidare talan. Om i lag föreskrivs annan frist gäller lagens bestämmelse.

  • Utskottets ställningstagande Under 2020 uppgick värdet av de inköp som omfattas av upphandlingslagarna till ca 819 miljarder kronor enligt Konkurrensverket. Detta motsvarade närmare en sjättedel av Sveriges BNP. Systemet med offentlig upphandling ska bidra till kostnadseffektiva och samhällsekonomiskt effektiva offentliga inköp. När den offentliga upphandlingen används som ett strategiskt verktyg finns potential att skapa verksamhetsnytta, samtidigt som inköpen bidrar till att nå andra samhälleliga mål. Utskottets utgångspunkt är att arbete som utförs inom ramen för en verksamhet som har upphandlats offentligt ska utföras under goda arbetsvillkor. Detsamma gäller för arbetsmarknaden i sin helhet. Det ska inte vara möjligt för aktörer att tillskansa sig offentliga kontrakt genom anbud som bygger på att de som i slutändan utför arbetet har undermåliga arbetsvillkor. Som utskottet har framhållit vid upprepade tillfällen är den svenska arbetsmarknadsmodellen en grundpelare för ordning och reda på arbetsmark- naden. Vi har en arbetsmarknad där den arbetsrättsliga lagstiftningens i många delar kollektivavtalsdispositiva karaktär gör att arbetsmarknadens parter har relativt långtgående möjligheter att själva reglera vad de uppfattar som missförhållanden och göra anpassningar till de särskilda behov som kan finnas inom olika branscher. I motionerna 2022/23:1370 (S) och 2022/23:1479 (S) yrkande 1 framställs liknande krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar. Som har framgått ovan delar utskottet motionärernas syn på vikten av att offentliga upphandlingar utförs under trygga arbetsförhållanden och goda arbetsvillkor. Utskottet konstaterar att dagens upphandlingslagstiftning, som till viss del har sin bakgrund i EU-rätten, innehåller bestämmelser om att vissa upphandlingar ska innehålla arbetsrättsliga villkor enligt nivåerna i ett svenskt centralt kollektivavtal. De arbetsrättsliga villkoren ska även uppfyllas av under- leverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet. Det är välkommet att den offentliga sektorn på detta vis kan bidra till att förbättra arbetsvillkoren för de arbetstagare som utför offentligt upphandlade kontrakt. Utskottet ser också positivt på det stöd som Upphandlingsmyndigheten lämnar till berörda parter för att underlätta tillämpningen av arbetsrättsliga villkor. Utskottet anser att det befintliga regelverket till stor del fångar upp de farhågor som motionärerna verkar ha. Utskottet kan inte se att det finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av vad motionärerna anför, och därför bör yrkandena avslås. I motion 2022/23:1962 (S) menar motionärerna att det är problematiskt när det finns flera underentreprenörer vid upphandlingar, och de vill därför se insatser på området. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i fråga om vikten av att kunna kontrollera det arbete som utförs inom ramen för en offentlig upphandling och att arbetet ska utföras av seriösa aktörer. Utskottet konstaterar dock att vi redan i dag har lagstiftning på plats som ger arbetstagare och deras arbetstagarorganisationer rätt att vända sig mot andra entreprenörer än arbetsgivaren vid lönefordringar. Utskottet noterar också att systemet för leverantörskontroll i samband med offentlig upphandling för närvarande är under utredning. Utskottet anser inte att det finns skäl att förekomma utredningens arbete genom något initiativ på området, och därför bör yrkandet avslås. Trakasserier i arbetslivet‌

  • Påföljd vid åsidosättande av säkerhetsföreskrift Om den försäkrade inte iakttar sina skyldigheter och det kan antas vara till men för försäkringsgivaren, är försäkringsgivaren berättigad till skäligt avdrag på den ersättning, som annars borde ha betalats.

  • Säkerhetsföreskrifter Med säkerhetsföreskrift avses en föreskrift om vissa bestämda handlingssätt eller anordningar som är ägnade att förebygga eller begränsa skada eller om vissa bestämda kvalifikationer hos den försäkrade eller dennes anställda eller andra medhjälpare.

  • Särskilda säkerhetsföreskrifter För de särskilda säkerhetsföreskrifterna gäller huvudregeln om inte annat framgår under respektive säkerhetsföreskrift

  • Fastighetsbildning Parterna ska gemensamt verka för att fastighetsbildning sker så att Området utgör en eller flera egna fastigheter. Kommunen ska inom sex månader från undertecknandet av detta avtal ha ansökt om sådan förrättning hos lantmäterimyndigheten i enlighet med vad som närmare framgår av bilaga [x].