Gemensam förbindelsepunkt exempelklausuler

Gemensam förbindelsepunkt. Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 5.1 a) och b) lika mellan fastigheterna.
Gemensam förbindelsepunkt. Det förekommer att flera fastigheter har sina VA-installationer anslutna till det allmänna nätet i en gemensam förbindelsepunkt (figur 3). Figur 3. Två fastigheter med gemensam förbindelsepunkt 0,5 meter utanför fastighetsgräns. Vid nyanläggning bör s.k. gemensamhetsanläggning bildas. För att undvika framtida tvister regleras detta med en gemensamhetsanläggning som förvaltas av en samfällighetsförening. Ansökan om gemensamhetsanläggning görs hos lantmäterimyndigheten. Kontakta gärna VA-avdelningen, som kan lämna ytterligare information om gemensamhetsanläggningar. Det kan även förekomma andra anslutningar till ledningsnätet än vad som visas i figurerna. Kontakta även här VA-avdelningen, för närmare besked i den situation som gäller för din fastighet. Figur 4. I sällsynta fall är de allmänna ledningarna dragna inom kvartersmark istället för i gatan. Rätten för VA-avdelningen att ha sina ledningar där är oftast upplåten med ledningsrätt eller via servitutavtal. För reparation och underhåll av VA-ledningarna avsätts ett s.k. u-område (undantagsområde) för ledningssträckningen. Bredden på detta område kan variera men är oftast fem meter. Område får normalt ej bebyggas.
Gemensam förbindelsepunkt. För gemensamma servisledningar upprättar man gemensamhetsanläggning. Alternativt kan man skriva servitut för två respektive tre fastigheter om avtal med VA-verksamheten.
Gemensam förbindelsepunkt. Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas förbindelse-punktsavgift och servisavgift enligt 7.1 lika mellan fastigheterna. Om anslutning av ytterligare fastighet till gemensam för- bindelsepunkt kräver ökad servisdimension och/ eller ökad mätarkapacitet debiteras den tillkommande fastigheten avgift för tillkommande kapacitet.
Gemensam förbindelsepunkt. När VA-installation för två eller fler fastigheter samt tredimensionella fastigheter är samman- kopplade med gemensamma ledningar belägna inom fastigheterna är förbindelsepunkten ge- mensam för de sammankopplade fastigheterna. Den gemensamma förbindelsepunkten är belä- gen på ett avstånd av 0,5 m utanför den fastighetsgräns, där gemensam ledning går ut i gatumark eller annan allmän mark. Huvudmannen kan dock ha meddelat annat läge. Huvud- mannen beslutar om fastigheterna ska förses med gemensam förbindelsepunkt.
Gemensam förbindelsepunkt. Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgiften enligt 5.1 a), fördelas lika mellan fastigheter. Exempel på sådana fastigheter är fastigheter som ingår i en Samfällighet. Om förbindelsepunkter för olika vattentjänster upprättas vid olika tillfällen i tid, på grund av att verksamhetsområdet inte omfattat en eller flera vattentjänster vid första anslutningstillfället, har huvudmannen rätt att ta ut ytterligare del av förbindelsepunktsavgift enligt 5.1 a) och 6.1 a). Samma princip gäller om avgiftsskyldighet för en eller flera vattentjänster uppkommer vid senare tillfälle än första anslutningstillfället och det medför att nya servisledningar behöver anläggas.
Gemensam förbindelsepunkt. Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 6.1 a) lika mellan fastigheter. För fastigheter som tillhör samfällighet reduceras förbindelsepunktsavgift enligt

Related to Gemensam förbindelsepunkt

  • Gemensamma utgångspunkter Parterna är ense om att främja utvecklingen av god arbetsmiljö och en väl fung- erande företagshälsovård till gagn både för företag och anställda. Arbetsmiljöarbetet är viktigt för företagens verksamhet och syftar till sunda och säkra arbetsförhållanden för att skydda liv och hälsa. En god arbetsmiljö som även omfattar de psykologiska och sociala förhållandena i arbetsmiljön skall också leda till minskad frånvaro samt ökad produktivitet, kvalitet och lönsamhet. Arbetsmiljölagen jämte tillhörande föreskrifter är viktiga grundelement i arbetet. Parterna är ense om att intentionerna i fråga om systematiskt arbetsmiljöarbete, att arbetsmiljöns beskaffenhet ska vara säker både ur psykiskt och fysiskt hän- seende ska vara vägledande.

  • Fondandelsägarstämma Fondbolaget sammankallar fondandelsägarstäm- man när fondbolagets styrelse anser att det finns anledning till detta eller om en revisor, en obero- ende styrelsemedlem eller fondandelsägare som tillsammans innehar minst en tjugondedel (1/20) av alla utelöpande fondandelar skriftligen kräver det för behandling av ett uppgivet ärende. Ifall fondandelsägaren som yrkat på fondandel- sägarstämma inte har en tillräcklig minoritetsan- del, informerar Fondbolaget övriga fondandelsä- gare om initiativet till stämman. Fondbolaget har av vägande skäl rätt att vägra informera andelsä- garna, ifall sammankallandet av stämman på fon- dandelsägarens begäran är obefogat. Ett vägande skäl är härvid exempelvis att samma fråga har be- handlats vid en tidigare stämma och att inga nya skäl att behandla frågan föreligger. Varje fondandel i Placeringsfonden berättigar till en (1) röst vid fondandelsägarstämman. Om en fondandelsägares innehav i Placeringsfonder un- derstiger en hel fondandel, har fondandelsägaren en (1) röst. En fondandelsägare har rätt att utnyttja de rättigheter som tillkommer fondandelsägare vid fondandelsägarstämman när ägarens fondandel registrerats. Vid fondandelsägarstämman fattas besluten med enkel röstmajoritet. Vid lika röster är ordförandes röst avgörande.

  • Gemensamma bestämmelser Leverantören bestämmer tryck, temperatur, andra dimensioneringsdata för fjärrvärmeleverans samt tekniskt utförande för fjärrvärmecentral och leverantören har rätt att förändra dessa. Om sådana förändringar skulle medföra behov av åtgärder för att bibehålla fjärrvärmecentralens funktion ska kostnaderna ersättas av leverantören, med avdrag för den värdestegring som utbytet medför, beräknat på skillnaden i värde för den utbytta och nyanskaffade utrustningen.

  • Gemensam utbildning Utbildning som främjar samarbetet på arbetsplatsen ordnas av centralorganisationerna eller deras medlemsförbund gemensamt, av centralorganisationernas samarbetsorgan eller samarbetsorganen i deras medlemsförbund eller av arbetsgivar- och arbetstagarparten gemensamt på arbetsplatsen eller på en annan plats. Parterna fastställer att den gemensamma utbildningen vanligtvis äger rum på det ändamålsenligaste sättet på de enskilda arbetsplatserna, varvid de lokala förhållandena bäst beaktas. Grundkurser i arbetarskyddssamarbete och specialkurser som med tanke på arbetarskyddssamarbetet är nödvändiga hör till den gemensamma utbildning som avses här. I grundkursen kan under de förutsättningar som anges i detta avtal medlemmar i arbetarskyddskommittéen, arbetarskyddsfullmäktig, vice arbetarskyddsfullmäktig, arbetarskyddsombud delta. Arbetarskyddsfullmäktig får delta i specialkurser. Den som deltar i utbildningen betalas ersättning så som bestäms under punkt 7.1. Om deltagandet i utbildningen avtalas utgående från utbildningens karaktär lokalt i det berörda samarbetsorganet eller mellan arbetsgivaren och förtroendemannen. Bestämmelserna om gemensam utbildning tillämpas även på utbildning som gäller deltagandesystem och lokalt avtalande. Överenskommelser om deltagande i utbildning kan också ingås mellan arbetsgivaren och den person som deltagandet gäller. Parterna rekommenderar att deras och medlemsförbundens utbildningsinrättningar samt medlemsförbunden i samverkan vidtar åtgärder för att ordna utbildnings om deltagandesystem och lokalt avtalande. Parternas utbildningsarbetsgrupp följer med att ovan nämnda utbildningsutbud förverkligas.

  • Teckningsförbindelser Ziccum har skriftligen ingått avtal om teckningsförbindelser om totalt cirka 2,6 MSEK, vilket motsvarar cirka 17 procent av emissionslikviden vid full teckning. Bakgrunden till teckningsförbindelserna är att de långivare som ingått låneavtal med Bolaget i början på 2018 (”Långivarna”), har en skyldighet att kvitta sina respektive lån mot aktier i Emissionen, se mer under Lån från närstående under avsnittet Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer. Teckningsförbindelserna har tillkommit genom att Bolagets grundare Xxx Xxxxx och Bolagets VD Xxxxx Xxxxxxxxx överlåtit en del av sina uniträtter till Långivarna. Avsikten är att det belopp som ska kvittas är såväl kapitalskulden som den upplupna räntan vid tiden för Nyemissio­ nen. Total kapitalskuld uppgår till 2,25 MSEK. Upplupen ränta beräknas uppgå till cirka 360 KSEK, baserat på en ränta om 2 procent per månad under perioden februari­september 2018. Bolaget avser tillämpa reglerna om kvittning i efterhand vid betalning av emissionslikviden. De aktuella teckningsförbindelserna framgår av följande tabell. Råsunda Förvaltning AB 88 213 464 000 Xxxxxxxxx Xxxxxxx 88 213 464 000 Xxxxxxxx Xxxxxxxxxxx (styrelseledamot i Ziccum) 66 160 348 000 Xxxx Xxxxx 66 160 348 000 Xxx Xxxxxx (styrelseledamot i Ziccum) 55 133 290 000 Xxxxx Xxxxx 44 106 232 000 Xxxxx Xxxxxxxxx (VD i Ziccum) 44 106 232 000 Venaticus AB (bolag närstående till VD Xxxxx Xxxxxxxxx) 22 053 116 000 Xxxxxxx XX (bolag närstående till styrelseordförande Xxxxxxx Xxxxxxx) 22 053 116 000 Enligt teckningsförbindelseavtalen har teckningsåtagarna förbundit sig att inte sälja några aktier i Ziccum innan Bolagets aktier noterats på Spotlight. Enligt teckningsförbindelseavtalen utgår ingen ersättning till teckningsåtagarna. Likviden har emellertid inte säkerställts på förhand genom förhandstransaktion, bankgaranti eller liknande. För­ bindelserna har villkorats av att teckningsåtagarna garanteras full tilldelning i Nyemissionen. Det innebär att 496 197 aktier kommer tilldelas teckningsåtagarna. Ziccum AB (publ) Emissionsmemorandum inför notering på Spotlight 8

  • Ansvar vid grov oaktsamhet och särskilt klandervärt handlande Om en obehörig transaktion har kunnat genomföras till följd av att Kontohavaren åsidosatt en skyldighet enligt första stycket ovan genom grov oaktsamhet, ansvarar Kontohavaren för beloppet, dock högst 12 000 kr per kort och reklamation. Har Kortinnehavaren handlat särskilt klandervärt ska Kontohavaren stå för hela förlusten.

  • Huvudsaklig verksamhet I Sverige och de baltiska länderna erbjuder SEB-koncernen rådgivning och ett brett utbud av finansiella tjänster. I Danmark, Finland, Norge och Tyskland har verksamheten en stark inriktning på ett fullserviceerbjudande till företagskunder och institutioner. SEB- koncernen har ett långsiktigt perspektiv i allt som görs och bidrar till att marknader och företag kan utvecklas. SEB-koncernen betjänar 2.700 stora företag och institutioner, 400.000 mindre och medelstora företag, mer än fyra miljoner privatpersoner

  • Förberedelse- och avslutningsarbete Som övertid räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens uppgifter.

  • Övergripande mål för lönebildningen Det är parternas gemensamma uppfattning att god lönsamhet, produktivitet och utvecklingskraft i företagen samt stabila och förtroendefulla relationer mellan företagsledning, medarbetare och lokala fackliga företrädare utgör av- görande förutsättningar för värdeökning och tillväxt. Lönebildningen kopplas till företagets övergripande mål och sker mot bak- grund av företagets ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar, främst produktivitetsutvecklingen, och medarbetarnas bidrag till denna. Detta ställer krav på definierade och kommunicerade mål för verksamheten och medarbe- tarna som grund för en konstruktiv dialog om lönebildningen och löneut- vecklingen vid företaget. Genom att stimulera till bättre prestationer och ökad kvalitet kan lönebild- ningen vara en positiv kraft i företagets verksamhet som stärker den produk- tivitets- och intäktsskapande processen. Det är parternas uppfattning att detta avtal därmed över tid bör generera bättre löneutveckling för medarbetarna i företaget än ett avtal med centralt fastställda nivåhöjningar. Företagets resultat och utveckling är en effekt av tydliga mål för verksam- heten och för medarbetaren. Företagets chefer har därför ett särskilt ansvar för att mål sätts upp och att uppföljning av resultat sker. Avtalets inriktning är att knyta samman medarbetarens prestation och upp- nådda resultat med den individuella löneutvecklingen. Medarbetarnas utbild- ning, erfarenhet och kompetensutveckling är av stor betydelse för företagets produktivitet och förnyelse.

  • Byte och anvisning av elhandelsföretag 8.1 Byte av elhandelsföretag ska genomföras utan särskild kostnad för kunden. Det åligger elnätsföretaget att genomföra byte av elhandelsföretag enligt anmälan från det nya elhandelsföretaget som kunden valt. Elnätsföretaget är skyldigt att genomföra bytet till den dag elhandelsföretaget och kunden kommit överens om såvida anmälan från elhandelsföretaget skett senast 14 dagar innan bytet ska genomföras. Om byte av elhandelsföretag och/eller balansansvarig inte skett på föreskrivet sätt kommer det tidigare elhandelsföretaget att fortsätta leveransen, respektive balansansvaret att kvarstå på den tidigare balansansvarige tills bytet kan äga rum. 8.2 Det åligger elnätsföretaget att efter att anmälan om nytt elhandelsföretag eller ny balansansvarig inkommit underrätta anmälande elhandelsföretag om anmälan är fullständig eller ofullständig. Vid fullständig anmälan ska elnätsföretaget bekräfta lämnade uppgifter samt om anmälan avser nytt elhandelsföretag ange beräknad årsförbrukning i uttagspunkten. Vid ofullständig anmälan ska det av underrättelsen framgå vad som är ofullständigt/felaktigt i anmälan. 8.3 Om en kund saknar avtal om elleverans med ett elhandelsföretag är elnätsföretaget enligt lag skyldigt att anvisa kunden ett sådant (anvisat elhandelsföretag). Elnätsföretaget ska utan dröjsmål underrätta kunden om vilket elhandelsföretag som anvisats och om kundens möjligheter att byta elhandelsföretag. 8.4 Lämnar elnätsföretaget en anvisning enligt punkten 8.3 till kunden ska elnätsföretaget samtidigt underrätta det anvisade elhandelsföretaget om detta.