Hur semester ges och delas upp exempelklausuler

Hur semester ges och delas upp. 1. Utöver vad som stadgas i 20 och 21 § i semesterlagen tillämpas vid givande av semester det som avtalats i denna paragraf. 2. Egentlig semester ges vid tid fastställd av arbetsgivaren, som är mellan den 2 maj och den 30 september. 3. Om arbetsuppgifternas art eller andra orsaker så kräver kan den del av den egentliga semestern som överskrider 18 dagar förläggas även till annan än den i 2 momentet nämnda tiden under samma semesterår. Med arbetstagarens samtycke kan den egentliga semestern också uppskjutas till följande år att åtnjutas före den 1 maj. 4. Semester kan förläggas även till tiden mellan den 1 januari och den 1 april av semesteråret. Härvid ges arbetstagaren likväl inte längre semester än vad han eller hon innan semesterns avslutande har förvärvat. 5. Lediga dagar som utgående från det fastställda skiftschemat redan har tjänats in, räknas inte in i semestern. 6. För arbetstagare vars regelbundna arbetsvecka består av fem dagar på så sätt att lördagarna och söndagarna är lediga dagar, beräknas antalet semesterdagar i semester som beviljats som hela kalenderveckor i enlighet med dessa veckors vardagar. I fråga om enstaka semesterdagar och kalenderveckor som inte är hela räknas dessutom för varje femdagarsperiod av sådana dagar en ledig helgfri lördag som semesterdag.
Sample 1Sample 2Sample 3See All (7)
Law Insider
+
Microsoft® Word Add-in

Get the Official Word Add-in

Open in AppSource
Add to Word Now
Hur semester ges och delas upp. 1. Minst 18 semesterdagar beviljas under av arbetsgivaren beslutad tid under semesterperioden mellan 1.6. och 30.9. 2. Den del av semestern som överskrider 18 dagar kan ges utanför semesterperioden under samma semesterår eller med tjänstemannens samtycke, senast före början av följande års semesterperiod. 3. De dagar som utgör vintersemesterförlängning ges utanför semesterperioden under samma semesterår eller före den 1 juni följande år. 4. Arbetsgivaren och tjänstemannen får avtala om att arbetstagaren tar ut den del av semestern som överstiger 12 vardagar i en eller flera delar. 5. Arbetsgivaren och tjänstemannen får avtala om att semestern ges under det semesterår under vilket semesterperioden infaller och före 31.5 följande semesterår. Man får också avtala om att den del av semestern som överstiger 12 vardagar tas ut inom ett år från semesterperiodens utgång. 6. Arbetsgivaren och tjänstemannen får på tjänstemannens initiativ avtala om att högst sex vardagar tas ut i form av förkortad arbetstid. Avtalet ska ingås skriftligen. 7. Om tjänstemannens anställningsförhållande upphör innan arbetstagaren enligt moment 4−6 ovan har rätt att ta ut semester, får arbetsgivaren och tjänstemannen avtala om att den semester som tjänas in innan anställningsförhållandet upphör tas ut under den tid anställningsförhållandet fortgår.‌
Sample 1
Hur semester ges och delas upp. Egentlig semester ges vid en tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer, som inleds från början av den arbetsperiod som följer på valborgsperioden och varar i sex perioder. Om arbetsuppgifternas art eller andra orsaker likväl så kräver, kan den egentliga semestern förläggas även till annan än den i 1 momentet nämnda tiden under samma semesterår eller uppskjutas, med arbetstagarens samtycke, till följande år att åtnjutas före den 1 maj. Semester kan förläggas även till tiden mellan den 1 januari och den 1 april under semesteråret. Härvid ges arbetstagaren likväl inte längre semester än vad han eller hon före semesterns begynnande har förvärvat. Semestern får i allmänhet inte emot arbetstagarens vilja utan vägande skäl ges i flera än två delar, av vilka den ena ska förläggas till semesterperioden. Lediga dagar som utgående från det fastställda skiftschemat redan har tjänats in, räknas inte in i semestern. För arbetstagare vars regelbundna arbetsvecka består av fem dagar på så sätt att lördagarna och söndagarna är lediga dagar, beräknas antalet semesterdagar i semester som beviljats som hela kalenderveckor i enlighet med dessa veckors vardagar. I fråga om enstaka semesterdagar och kalenderveckor som inte är hela räknas dessutom för varje femdagarsperiod av sådana dagar en ledig helgfri lördag som semesterdag. Till vardagar räknas inte självständighetsdagen, julafton, midsommarafton, påskafton och första maj. Arbetsgivaren får inte utan arbetstagarens samtycke bestämma att semestern eller en del av den ska börja på en ledig dag, om detta medför att antalet semesterdagar minskar.
Sample 1

Related to Hur semester ges och delas upp

  • Förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår Arbetsgivaren och enskild tjänsteman eller den lokala tjänstemannaparten kan överenskomma om förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår.

  • Giltighet, ändringar och tillägg 9.1 Avtalet gäller tills vidare. Om inte annat avtalats upphör avtalet senast en månad efter skriftlig uppsägning från kunden. 9.2 Om inte annat avtalats får elnätsföretaget ändra sina priser. Vid sådana prisändringar ska elnätsföretaget underrätta kunden om ändringarna. Sådan underrättelse ska ske minst 15 dagar före ikraftträdandet, antingen genom ett särskilt meddelande till kunden eller genom annonsering i dagspressen och information på elnätsföretagets webbplats. Med dagspress avses den dagstidning som har störst spridning i den kommun där överföringen sker. Prisändringar till följd av ändrade särskilda skatter eller avgifter får ske och kan genomföras utan föregående underrättelse. Av efterföljande faktura ska framgå när prisändring skett samt dennas storlek. 9.3 Vid prisändring får det nya priset tillämpas med utgångspunkt antingen från insamlat mätvärde, om insamlingen sker inom skälig tid från ändringstidpunkten, eller från en på skälig grund uppskattad mätarställning. 9.4 Energimarknadsinspektionen är tillsynsmyndighet enligt ellagen och kan bl.a. utöva tillsyn över elnätsföretagens nättariffer för överföring av el. Vidare kan villkor och pris för anslutning prövas av Energimarknadsinspektionen.

  • Förkortning av uppsägningstid för tjänstemannen Om tjänstemannen på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges.

  • Betalningsansvar vid beställning av varor och tjänster I de fall Kortinnehavare beställer varor och tjänster hos säljföretag, med angivande av kort som betalningsmedel, har Kortinnehavare skyldighet att informera sig om säljföretags villkor för beställning och avbeställning av dessa varor och tjänster. Kortinnehavare har betalningsansvar för avgift till säljföretaget för sådan beställd men ej uthämtad eller utnyttjad vara eller tjänst, i enlighet med säljföretagets villkor. Vid kreditköp med användning av kortet ansvarar Entercard dock enligt punkt 29 Konsumentkreditlagen vilket innebär att Kontohavaren kan framföra samma invändningar på grund av köpet till Entercard, som till säljföretaget.

  • Ändringar och tillägg I kollektivavtalet ska också ingå de ändringar och tillägg till avtalets bestämmel- ser som parterna under avtalets giltighetsperiod träffar överenskommelse om.

  • Ansvar vid grov oaktsamhet och särskilt klandervärt handlande Om en obehörig transaktion har kunnat genomföras till följd av att Kontohavaren åsidosatt en skyldighet enligt första stycket ovan genom grov oaktsamhet, ansvarar Kontohavaren för beloppet, dock högst 12 000 kr per kort och reklamation. Har Kortinnehavaren handlat särskilt klandervärt ska Kontohavaren stå för hela förlusten.

  • Försäljning och inlösen av fondandelar Fonden är normalt öppen för försäljning (andelsägarens köp) och inlösen (andelsägarens försäljning) av fondandelar varje bankdag. Fonden är dock ej öppen för försäljning och inlösen sådana bankdagar då värdering av fondens tillgångar inte kan göras på ett sätt som säkerställer fondandelsägarnas lika rätt till följd av att någon eller flera av de underliggande fonderna inte är öppna för försäljning och inlösen. Begäran om försäljning och/ eller inlösen ska vara skriftlig och ska vara bolaget till handa före kl. 15.00 hela bankdagar och senast kl. 11.00 på halva bankdagar (dag före helgdag) för att försäljning och/ eller inlösen ska ske till den kurs som fastställs i slutet av den dagen begäran kom bolaget tillhanda. Försäljning och inlösen sker därmed till en för andelsägaren vid tillfället för begäran okänd kurs. Vid köp av fondandelar ska teckningslikviden vara bokförd på till fonden tillhörande konto senast kl. 15.00 hela bankdagar och senast kl. 11.00 på halva bankdagar. Begäran om försäljning respektive inlösen av fondandelar får återkallas endast om bolaget medger det. Måste medel för inlösen anskaffas genom försäljning av värdepapper ska försäljning och inlösen verkställas så fort det är möjligt. Skulle en sådan försäljning väsentligen kunna missgynna övriga andelsägares intressen, får bolaget efter anmälan till Finansinspektionen avvakta med försäljningen helt eller delvis. Begäran om försäljning eller inlösen av fondandelar som inkommer till bolaget när fonden är stängd för försäljning och inlösen i enlighet med vad som anges i denna bestämmelse andra stycket samt § 10 sker normalt till den påföljande bankdagens kurs. Värdet av fondandel beräknas normalt varje bankdag. Beräkning av fondandelsvärde sker dock ej om fonden är stängd för försäljning och inlösen med hänsyn till de förhållanden som anges i denna bestämmelse andra stycket och § 10. De principer som används vid fastställande av fondandelsvärdet anges i § 8. Uppgift om fondandelskursen finns normalt tillgänglig hos bolaget och samverkande distributörer dagligen.

  • STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Xxxxx-Xxx Xxxxxxxxx, f 1946, Styrelseordförande Xxxxx-Xxx Xxxxxxxxx är civilingenjör inom elektronik från Lunds Tekniska Högskola. Han har under många år varit anställd vid Electroluxkoncernen i Malmö, innan han 1988 grundade företaget Xperi AB i Lund vars verksamhet var inriktad mot utveckling och tillverkning av elektronikbaserade produkter bl.a. inom medicin-teknik. Företaget förvärvades år 2002 av Note AB. Xxxxx-Xxx har varit VD och koncernchef för Note AB. Aktieinnehav: 1 049 975 aktier privat och genom kapitalförsäkring Xxxx Xxxxxxxx, f 1967, vice styrelseordförande Xxxx Xxxxxxxx har läst ekonomi för entreprenörer vid Lunds Universitet 1995-1997. Xxxx har varit entreprenör i olika konstellationer sedan 1988. 2002 köpte Xxxx xxxx första aktier i MedicPen AB. 2003 ökade Xxxx sitt engagemang i MedicPen AB inför bolagets första emission, och har därefter på konsultbasis arbetat i MedicPen AB. Aktieinnehav: 2 122 000 aktier privat och genom kapitalförsäkring Xxx Xxxxxxx, f 1948, styrelseledamot Xxx Xxxxxxx har en lång och bred erfarenhet av medicinsk teknik med över 35 år i branschen. Tidigare ägare och VD för Dan-Sjö Medical AB som var det marknadsledande företaget inom utrustning för anestesi, intensivvård och neonatal intensivvård i Sverige. Dan-Sjö Medical AB förvärvades 2004 av GE Healthcare AB. Sjöberg är idag VD och majoritetsägare av LPS Medical AB och majoritetsägare i LPOS Förvaltning AB. Xxxxxxx är också styrelseordförande i dessa företag samt Ängelholms Näringsliv AB. Han är också styrelseledamot i Sensodetect AB, Xxxxxxxxxx AB och Expertmaker AB. Därutöver är Xxxxxxx verksam som affärsängel och mentor inom Connect Skåne Aktieinnehav: 0 aktier Xxxxxxxx Xxxxxx, f 1969, VD och styrelseledamot Xxxxxxxx har varit entreprenör sedan 1987 och med framgång drivit företag tidigare. Xxxxxxxx Xxxxxx har arbetat som VD i National Plast AB sedan 1994 samt VPAB 1996-2001. Grundare till MedicPen AB 1999. Har sedan 2003 arbetat med MedicPen AB på heltid. Bakgrunden är en teknisk utbildning men Xxxxxxxx har även läst ekonomi och marknadsföring. Sitter med i Hälsoteknikföreningens styrelse sedan 2005. Aktieinnehav: 2 951 462 aktier Kontorsadress till styrelseledamöter och ledande befattningshavare Samtliga styrelseledamöter kan nås via Bolagets kontor: MedicPen AB (publ), Xxxxxxxxx 00, S-302 43 Halmstad, Sweden Tel: +46 (0)00-000 000, Fax: +46 (0)00-000 000, E-mail: xxxx@xxxxxxxx.xxx Revisor Xxxxx Xxxxxxxx, f 1963, Auktoriserad revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers

  • Begränsningar och undantag Resan skall vara bokad och betald innan avresan. Du får inte ersättning för kostnad som kan ersättas av transportör, arrangör, från annat håll enligt lag, annan författning, konvention, försäkring eller skadestånd. Ersättning lämnas inte vid konkurs eller myndighets ingripande.

  • Förvaringsinstitutet och dess uppgifter Förvaringsinstitut för fondens tillgångar är Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), med organisationsnummer 502032-9081(”förvaringsinstitutet”). Förvaringsinstitutet ska verkställa AIF-förvaltarens beslut avseende fonden samt ta emot och förvara fondens tillgångar. Förvaringsinstitutet ska kontrollera att de beslut avseende fonden som AIF- förvaltaren fattat, såsom värdering, inlösen och försäljning av fondandelar, sker i enlighet med lag, föreskrift och dessa fondbestämmelser.