Hyresprinciper exempelklausuler

Hyresprinciper. I ramavtalet kategoriseras och definieras olika lokaler och ytor som hyresätts enligt vissa beskrivna principer. I korthet enligt följande: • Boende med heldygnsomsorg • Servicehus • Övriga fastigheter • Boendeyta • Gemensamhetsyta • Verksamhetsyta • Förrådsyta • Bostadskomplement • Lokalyta • Bruksvärde • Normhyra • Unik hyra • Förrådshyra, 307 kr/kvm/år (2004 års nivå) De nya hyresnivåerna baseras huvudsakligen på bruksvärde och normhyror och fastig- heternas kapitalkostnader och avkastningskrav. Mellan nämnderna och FBS tecknas två olika typkontrakt. För lägenheter (boende- yta) och gemensamhetsytor tecknas hyreskontrakt för block-uthyrning med rätt för nämnderna att upplåta bostadslägenheterna i andra hand. De boende hyr därefter sina lägenheter i andra hand av nämnderna. Blockuthyrningskontrakten ska godkännas av hyresnämnden. För att blockuthyrning ska vara möjlig krävs att hyreskontraktet omfat- tar minst tre bostadslägenheter. För ytor som utgör bostadskomplement, verksamhets- yta, förråd eller lokalyta tecknas lokalkontrakt. Båda kontraktstyperna ska bifogas ramavtalet. Hyreskontrakt för blockuthyrning är dock inte framtaget pg a att erforder- lig anpassning av FBS fastighetsdatasystem inte är klar. I princip gäller dock samma villkor som för reguljära hyresavtal för bostäder med justering för vad som anges i ramavtalets bilaga 4 (här bilaga 3), Ansvarsfördelning (krysslista). Hyreslagen är tillämplig i de fall den boende har ensam dispositionsrätt till ett eget utrymme och betalar ersättning för upplåtelsen. I ramavtalet finns därmed ett undantag från principen att teckna hyreskontrakt för blockuthyrning för boendeytor. Det gäller boende med eget utrymme i vissa servicehus som har sjukhem som inte byggts om till modern standard. Här blir situationen att nämnden har ett lokalhyreskontrakt i första hand och således sker inte hyressättningen för de boende via bakomliggande förhand- lingsordning med hyresgästföreningen. Hyressättningen i dessa fall sker genom kom- munfullmäktiges årliga ”Tillämpningsanvisningar för äldreomsorgens avgiftssystem”. Hyressättningen mellan nämnderna och FBS gäller utan eventuella avdrag för gemensamhetsytor enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
Hyresprinciper 

Related to Hyresprinciper

  • Redovisningsprinciper Från och med räkenskapsåret 2014 tillämpar Bolaget årsredovis- ningslagen samt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).Tidigare tillämpades årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd förut- om BFNAR 2008:1 (K2) och BFNAR 2012:1 (K3). Övergången gjor- des i enlighet med föreskrifterna i K3s kapitel 35. Övergången har inte medfört några förändringar i redovisade poster eller belopp. I övrigt gäller att försäljning redovisas när väsentliga risker och fördelar övergår från säljare till köpare i enlighet med försäljnings- villkoren, skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som gäller på balansdagen, uppskjuten skattefordran redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning, materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar och att dessa skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjan- deperiod, att varulager fastställs enligt FIFU-modellen, samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing och därmed lea- singavgiften redovisas som en kostnad linjärt över leasingperioden, fordringar tas upp till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar, låneskulder och leverantörsskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader, att immateriella anläggningstill- gångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.

  • Principer I artikel 218.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) föreskrivs att beslut ska antas ”om fastställande av vilka ståndpunkter som på unionens vägnar ska intas i ett organ som inrättas genom ett avtal, om detta organ ska anta akter med rättslig verkan, med undantag av sådana akter som kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram”. Begreppet ”akter med rättslig verkan” omfattar akter som har rättslig verkan med stöd av de regler i internationell rätt som tillämpas på organet i fråga. Det omfattar även instrument som inte har bindande verkan enligt internationell rätt, men som är ”ägnade att på ett avgörande sätt påverka innehållet i de bestämmelser som antas av unionslagstiftaren”4.

  • Hyrestid 4.1 Hyrestiden räknas från och med den dag hyresobjektet enligt parternas avtal hålls tillgängligt för avhämtning till och med den dag hyresobjektet återlämnats enligt 2.1.

  • Premiebetalning Den första premien ska betalas senast på avtalstidens första dag eller på annan senare dag som anges på fakturan. Premien behöver dock inte betalas tidigare än 14 dagar efter det att If sänt faktura till försäkringstagaren. Xxxxxxx premien inte inom denna tid är försäkringstagaren i dröjsmål. Premie för en senare premieperiod behöver inte betalas tidigare än en månad från den dag If sände ett krav på premien till försäkringstagaren. Om försäkringstagaren inte betalar hela premiefakturan avkortas avtalsperioden till att svara mot förhållandet mellan betald premie och den premie som skulle ha betalats. Samma regel tillämpas om försäkringstagaren under avtalstiden utvidgar försäkringen men inte betalar tilläggspremien. Vid den förkortade avtalsperiodens slut kommer försäkringsavtalet från denna tidpunkt att förnyas under ett år om inget annat avtalas. Xxxxxxx premien efter förfallodagen har If rätt att erhålla dröjsmålsränta enligt räntelagen samt ersättning för kostnader enligt lag på grund av dröjsmålet. Försäkringstagaren anses ha betalat premien när han lämnat ett betalningsuppdrag avseende premien till en bank eller någon annan liknande betalningsförmedlare.

  • Premiebefrielse Premiebefrielse ingår ej.

  • Framtidsutsikter Den svenska vindkraften har haft en mycket stark expansion och vid ut- gången av 2015 stod vindkraften med sina 16,6 TWh för 10,5 procent av den svenska elproduktionen. Det kan jämföras med en produktion om 1 TWh 2006. Under 2015 sjönk utbyggnadstakten jämfört med 2014 som var ett rekordår för den svenska utbyggnaden. Att takten mattades av under 2015 är inte förvånande med tanke på den tidigare omfattande utbyggnaden och de historiskt sett låga ersättningsnivåerna. Energimarknaden är inne i en stark förändringsprocess. Med låga er- sättningsnivåer för el påverkas hela energisektorn och ingen produktions- metod står opåverkad från denna marknadsutveckling. Ekonomiska reali- teter tillsammans med miljöhänsyn förändrar produktionsmixen såväl som affärsmodeller. Vindkraft blir en allt viktigare del av inte bara den svenska elproduktionen utan också av den globala elproduktionen. Samtidigt för- söker fler och fler energibolag att sälja av eller minska sin exponering inom fossilbaserade produktionsmetoder. I Sverige syns bevis för en marknad i förändring bland annat genom besluten att inleda en förtida avveckling av kärnreaktorer på grund av bristande lönsamhet. Detta samtidigt som landbaserad vindkraft är ett av de absolut billigaste sätten att tillföra ny produktionskapacitet. Effektiviseringar i hela värdekedjan av ett vindkrafts- projekts livslängd för att möta investerarnas avkastningskrav är en nöd- vändighet. Genom markant sänkta kostnader för att etablera vindkraft kan projekt fortsatt realiseras med lönsamhet för den slutlige investeraren även i tider med låga samlade ersättningsnivåer för el och elcertifikat. Eolus långa erfarenhet av att uppföra vindkraftsanläggningar tillsammans med de fullständiga drift- och förvaltningstjänster bolaget erbjuder sörjer för att bolaget fortsatt ska kunna erbjuda attraktiva investeringsobjekt till olika kategorier av investerare. Eolus bedriver även verksamhet i USA, Norge, Finland och Baltikum. Förutsättningarna mellan länderna varierar vad gäller stödsystem, infrastruktur, vindresurser och behov av ny inhemsk elproduktion. Den amerikanska vindkraftsmarknaden som är den nyaste marknaden Eolus etablerat sig på är världens näst största efter Kina och har i och med den femåriga förlängningen av Production Tax Credit (PTC) getts stabilitet. Detta stöd tillsammans med ett otal olika mål och stöd på den delstatliga nivån samt en övergripande målsättning om att bli självförsörjande inom energiområdet lägger grund för positiva framtidsutsikter för vindkraften.

  • Generella regler Parterna har träffat överenskommelse om Flexpension i Tjänsteföretag på avtalsområdet. Denna överenskommelse gäller samtliga tjänstemän som omfattas av allmänna villkorsavtalet och som ITP-avtalets ålderspensionsbestämmelser är eller hade kunnat vara tillämpligt för och innebär en kollektiv avsättning till flexpensionsystemet. Det innebär att arbetsgivaren från och med den 1 november 2017 för tjänsteman som fyllt 25 men inte 65 år ska betala en kompletterande premie till ITP-planen, i enlighet med punkt 7.2 i avdelning 1 respektive punkt 6.4 i avdelning 2 av ITP-planen.

  • Personuppgiftsbiträdesavtal Leverantören är Personuppgiftsansvarig för de personuppgifter denne behandlar vid uppfyllandet av Avtalet. Leverantören kommer att ingå i sammanhållen journalföring vilket innebär att Uppdragsgivaren i sina IT-system såsom biträde behandlar även de uppgifter som Leverantören är personuppgiftsansvarig för. Härmed ingås därför en överenskommelse mellan Personuppgiftsansvarig (Leverantören) och Personuppgiftsbiträde (Uppdragsgivaren) i enlighet med Personuppgiftslagen (SFS 1998:2004) 30 § andra stycket (Personuppgiftsbiträdesavtal). Överenskommelsen omfattar all behandling av personuppgifter som Personuppgiftsbiträdet inom ramen för Avtalet utför för den Personuppgiftsansvariges räkning.

  • Protokollsanteckningar Som avslutningsdag för lokal respektive central förhandling skall anses den dag, då berörda parter i förhandlingsprotokoll eller på annat sätt enats om att förklara förhandlingen avslutad. Har parterna ej enats, gäller som avslutningsdag den dag, då part givit motparten skriftligt besked om att han anser förhandlingen avslutad.

  • Materiella anläggningstillgångar Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balans- räkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anlägg- ningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ac- kumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hän- förbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på di- rekt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kost- nader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster. Redovisningsprinciper för ned- skrivningar framgår nedan. Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för ersättningar till an- ställda och andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången. Materiella anläggningstill- gångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrang- ering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mel- lan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.