Estland exempelklausuler
Estland. BPR, CLP och REACH Helpdesk: Hälsovårdsstyrelsen/Hälsovårdsstyrelsen för Estland; Kemikaliesäkerhetsavdelningen Xxxxxxxx xxx 00, 00000 Xxxxxxx E-post BPR: xxx@xxxxxxxxxxx.xx E-post CLP: xxx@xxxxxxxxxxx.xx E-post REACH: xxxxx@xxxxxxxxxxx.xx BPR, CLP och REACH Helpdesk: BAuA - Federal Institute for Occupational Safety and Health Xxxxxxxxx-Xxxxxx-Xxx 0 - 00 X-00000 Xxxxxxxx Telefon: +00 (0) 000 0000 0000 Fax: +00 (0) 000 0000 0000 E-post: xxxxx-xxx-xxxxxx@xxxx.xxxx.xx BPR, CLP och REACH Helpdesk: Miljömyndigheten Island Xxxxxxxxxxxxxxx 00, 000 Xxxxxxxxx Telefon: +000 000 0000 Fax: +000 000 0000 E-post: xxx@xxx.xx BPR, CLP och REACH Helpdesk: Lettlands miljö-, geologi- och meteorologicentrum (LEGMC) Avdelningen för kemikalier och farligt avfall Xxxxxxxx xxxx 000, Xxxx, XX-0000 Telefon: +000 0000 0000 Fax: +000 0000 0000 E-post BPR: xxxxxxxx@xxxxx.xx E-post CLP och REACH: xxxxx@xxxxx.xx Kompetent myndighet BPR: Miljöförvaltningen Kemikalier och farliga ämnen Service 0, xxxxxx xx Xxxx’x’Xxxx, X-0000 Xxxx-xxx-Xxxxxxx, Xxxxxxxxx E-post: xxxxxxxx@xxx.xxxx.xx BPR Helpdesk: CtGB - Styrelsen för godkännande av växtskyddsmedel och biocider Xxxxxxxxxxxxx 00, 0000 XX Xxx Telefon: +00 0 000 00 00 00 10 E-post: xxxxxxxxxxx@xxxx.xx CLP och REACH Helpdesk: Nationellt institut för folkhälsa och miljö (RIVM) Antonie van Xxxxxxxxxxxxxxx 0, P.O. Box 1 - 3720 BA Bilthoven.
Estland. Ett kolli/försändelse. Maximivikt 20 kg. Maximilängd 150 cm, längden + omkretsen 300 cm, minimimått 14 x 9 x 15 cm. Vid sändning till paketautomat är maximimåtten 38 x 39 x 64 cm. Paketet förvaras på kontor i 15 dygn och i automat i 7 dygn, varefter paket som inte avhämtats sänds i retur till avsändaren mot en separat avgift.
Estland. I Estland finns sedan 2019 ett schablonbeskattningssystem för de allra minsta företagarna. Fysiska personer kan öppna ett s.k. entre- prenörskonto hos en bank. Inbetalningar till kontot schablonbeskat- tas med 20 procent på belopp upp till 25 000 euro per år och med 40 procent på belopp mellan 25 000 och 40 000 euro. Om inkoms- terna överstiger 40 000 euro (cirka 415 000 kronor) kan kontot inte användas utan då måste verksamheten bedrivas som enskild närings- verksamhet eller aktiebolag. I dagsläget finns det endast en estländsk bank som tillhandahåller entreprenörskonton. En person med ett entreprenörskonto är inte bokföringsskyldig och behöver inte registrera sig som företagare eller för mervärdes- skatt. Genom att använda kontot behöver företagaren inte beräkna nettovinsten eller hålla ordning på utgifter eller verifikat för dessa. Banken administrerar skatten, gör skatteavdrag och betalar in den till staten varje månad. Den som har ett entreprenörskonto kan inte bedriva näringsverksamhet i annan juridisk form i samma bransch. Entreprenörskontot syftar till att förenkla för de minsta företa- garna och det är främst användbart för personer som har små eller inga utgifter i sin verksamhet. Detta sammanhänger med att skatte- uttaget sker genom att en rak schablonmässig källskatt dras från in- betalningarna till kontot, varför avdrag för kostnader inte medges. Som exempel på verksamheter lämpliga för entreprenörskonto nämner den estniska skattemyndigheten bland annat barnpassning, trädgårds- och städtjänster, reparationer och byggtjänster som ut- förs med kundens material, försäljning av egentillverkade varor med låga kostnader (exempelvis konsthantverk, egentillverkade eller odlade matvaror), och för tjänster som tillhandahålls via plattformar inom delningsekonomin (Uber och liknande). Kontot synes också vara lämpligt för olika aktörer inom den digitala ekonomin, som till exem- pel influencers, gamers eller personer som producerar innehåll till internetbaserade plattformar såsom YouTube eller Twitch. När juridiska personer köper tjänster av någon som har ett entre- prenörskonto betalar köparen en extra skatt som medför att den totala beskattningen motsvarar utfallet om tjänsten hade utförts av en anställd i företaget. Syftet med den tillkommande skatten är att motverka att anställningsförhållanden omvandlas till tjänsteköp via entreprenörskonton.
Estland. Ett kolli/försändelse. Maximivikt 20 kg. Maximilängd 150 cm, längden + omkretsen 300 cm, minimimått 14 x 9 x 15 cm. Mottagaren kontaktas alltid innan paketet distribueras. Mobiltelefonnummer är obligatoriskt. Utdelningstid 8.00–20.00 (Må-Fr); 8.00–16.00 (Lö). Försändelsen förs till det närmaste avhämtningsstället om den inte kan delas ut till mottagaren. Förvaring på kontor i 15 dygn, varefter försändelsen returneras till distributionscentralen och därifrån till avsändaren som en ny försändelse.
Estland. Alla operatörer satsade på kampanjer med fokus på skolstarten för att stimulera försäljningen av telefoner. I likhet med de föregående kvartalen var även konkurrensen från telemarketing påtaglig. Tele2 fortsatte genomförandet av sin onlinestrategi med en ny, förbättrad webbutik som blivit populär bland kunderna samt ett antal online- exklusiva erbjudanden, vilket stimulerade försäljningen av abonne- mang både med och utan telefoner. Mobila tjänsteintäkter från slutkund ökade med 5 procent i lokal valuta som ett resultat av fortsatt datakapitalisering, vilket bidrog till den ökade mobila EBITDA-marginalen på 25 (24) procent.
Estland. Nederländerna
Estland. Konkurentsiamet (Estlands konkurrensverk) Kilpailu- ja kuluttajavirasto (Finlands konkurrens- och konsumentverk – KKV) Autorité de la concurrence (Frankrikes konkurrensmyndighet) Bundeskartellamt (Tysklands federala kartellmyndighet)
Estland. Konventionen om meddelande av europeiska patent (Europeiska patentkonventionen), München den 5 oktober 1973. Internationell konvention om bärgning, London den 28 april 1989. Avtal mellan Republiken Estland och Ryska federationen om rättslig hjälp och rättsförhållanden i civil-, familje- och straff rättsliga ärenden, 1993. Avtal mellan Republiken Estland och Ukraina om rättslig hjälp och rättsförhållanden i civil-, familje- och straffrättsliga ärenden, 1995.
Estland. Estland har ratificerat Kyotoprotokollet. Estland är ett av de mest utvecklade länderna i Baltikum med ett utpräglat västerländskt förhållningssätt, och samarbetet mellan olika ministerier verkar fungera bra. Utsläppsinventeringarna får betecknas som tillfredställande, men det återstår ännu arbete för att uppfylla alla krav. Estland har ett stort intresse för gemensamt genomförande och man har nyligen slutit ett avtal med Finland. Det finns dock ännu ingen nationell strategi för gemensamt genomförande.
Estland. Landets huvudsakliga energikälla är inhemsk oljeskiffer, vilket bidrog till 67 procent av de totala koldioxidutsläppen år 1999. Eftersom oljeskifferindustrin är viktig för såväl Estlands ekonomi som för sysselsättningen i vissa områden, har industrin ett starkt politiskt stöd. Det finns en önskan att oljeskifferanvändningen ska kunna finnas kvar åtminstone till år 2015, även om den inte kommer att vara konkurrenskraftig inom en framtida avreglerad elmarknad i EU och Nordeuropa. Under antagande att EU beviljar ett sådant tillstånd, kan renoveringen av de två berörda anläggningarna utgöra ett JI-projekt. Fjärrvärmenäten och de lokala värmecentralerna för uppvärmning av bostäder och byggnader är i dåligt skick. Bristen på kapital fördröjer sannolikt investeringarna inom denna sektor. Befintliga pannor som eldas med oljeskiffer, kol, torv eller eldningsolja kan ersättas med pannor som eldas med naturgas eller biobränslen, i syfte att minska utsläppen av koldioxid. Den totala tekniska potentialen för minskningar av utsläpp kan ligga kring 500 000 ton koldioxid per år om man övergår till eldning med naturgas, och kring 1 500 000 ton koldioxid per år om man övergår till biobränslen. En annan typ av JI-projekt är insamling och användning av deponigas för el- och/eller värmeproduktion. När direktivet om deponering av avfall ska implementeras kan omfattningen av potentiella projekt minska, men omkring 400 000 ton koldioxid- ekvivalenter kan fortfarande vara aktuella för gemensamt genomförande. Kostnaderna kan ligga kring 4–6 öre per kg koldioxidekvivalenter. Det kan också finnas vissa små och mycket billiga renoverings- projekt för vattenkraftverk (högst 50 000 ton koldioxid per år) som kan vara aktuella för gemensamt genomförande. Åtgärder för att minska förlusterna i elnätet kan även ses som ett ytterligare alternativ.