Iakttagelser. Som framgår av avsnitt 4.3 ovan anser Trustly att kunder som rapporterats till Finanspolisen utgör en mycket hög risk. Det framgår av bolagets rutiner och riktlinjer för kundkännedom att bolaget ska vidta skärpta åtgärder för kund- kännedom för de kunder som har tilldelats en sådan riskklass. Av de 22 autogiro- kunder som ingått i Finansinspektionens urval har tolv rapporterats till Finanspolisen för misstänkta aktiviteter eller transaktioner kopplade till spelbolag, och flera av kunderna har rapporterats mer än en gång under de åtta månader som undersökningen avser. Av det material som Finansinspektionen har tagit del av inom ramen för undersökningen framgår det inte att bolaget har vidtagit några skärpta åtgärder för kundkännedom för någon av de kunder som har rapporterats till Finanspolisen. Av bolagets allmänna riskbedömning framgår att Trustly har bedömt att spelbolag utgör hög risk för penningtvätt och finansiering av terrorism. Bolaget har därför särskilt utformade kundkännedomsformulär för dessa kunder. I Trustlys kundkännedomsakter för spelbolag finns ett avsnitt med information om kundens riskklass, kundens åtgärder för att motverka penningtvätt samt vad som benämns som regulatoriska överväganden. Avsnittet innehåller ett fält där Trustly, i det fall bolaget har identifierat några, ska ange information om identifierade varningsflaggor kopplade till kunden. Trustly har för samtliga spelbolag i urvalet identifierat minst en varningsflagga. För ett av spelbolagen har Trustly identifierat så pass många som tio varnings- flaggor. De varningsflaggor som har identifierats för spelbolagen har exempelvis utgjorts av att spelbolaget återkommande har varit involverad i misstanke- rapporter till Finanspolisen, att spelbolaget har varit föremål för ingripanden av relevanta myndigheter eller att spelbolaget inte har varit samarbetsvilligt i sin kontakt med Trustly. Av kundkännedomsakterna framgår inte att de identifierade varningsflaggorna har föranlett någon bedömning av dels om det har funnits något behov av ytterligare åtgärder för kundkännedom, dels om varningsflaggorna har påverkat Trustlys bedömning av risken med kundförhållandet. Trustly har i de flesta fall inte vidtagit någon åtgärd med anledning av de identifierade varningsflaggorna annat än att bolaget har noterat informationen som föranlett varningsflaggan i sitt system för kundkännedom. För ett av spelbolagen har Trustly, med anledning av de varningsflaggor som identifierats för den kunden, tagit ...
Iakttagelser. Penningtvättsbrott
Iakttagelser. Vid intervjuer framkommer att uppföljning av avtalen sker, framförallt i samband med att avtalstiden är på väg att gå ut. Den chef som tecknat avtalet är också skyldig att följa upp det. Avtalen är kopplade till person och inte till funktion, vilket medför att ansvarig för databasen också ansvarar för att ändra i systemet om någon exempelvis slutar. På så sätt säkerställs att det alltid finns en aktuell handläggare/ansvarig person för respek- tive avtal. Genom avtalsdatabasen finns funktioner som skickar ut påminnelser när avtal håller på att gå ut. För att minska sårbarheten används ”dubbelkommando”, det vill säga både ansvarig för avtalet och ansvarig för databasen får dessa påminnelser. Vid eventuell förlängning av ett avtal ska båda parter träffas för att ompröva och eventu- ellt omförhandla avtalet. Ett omförhandlat avtal ska enligt rutinen betraktas som ett nytt avtal. I vilken utsträckning parterna träffas och omprövar avtalet är enligt intervjuperso- nen svårt uppskatta men uppfattningen är att det fungerar bra. Särskilt noga följs driftav- talen upp medan uppföljning av hyresavtal kan ske enbart digitalt (t.ex. via e-post). Detta arbetssätt gäller dock endast nyare avtal där avtalstid finns med i avtalet. Enligt uppgift står det i de flesta avtal att kontraktet förlängs automatiskt om uppsägning inte görs inom en viss tid innan avtalstidens slutdatum. Om avtalshandläggaren/ansvarig för avtalsda- tabasen inte får någon information om enskilda avtal vars avtalstid närmar sig slutdatum avslutas avtal utan förlängningsklausul medan avtal med sådan förlängs automatiskt. I databasen finns ett antal äldre avtal som förlängs så länge ingen av parterna motsätter sig detta. För dessa avtal finns inget systematiskt arbete kring uppföljnings eller ompröv- ning. Just uppföljning är något som verksamheten själva bedömer som ett utvecklingsområde. Bland de äldre avtalen, som uppskattningsvis är få, har man inte full koll på vilken verk- samhet som faktiskt bedrivs, om hyresgästen utför det som man kommit överens om eller om de medför onödiga kostnader. För att minska den ekonomiska risken görs regelbundna avstämningar med ekonomiansvarig. Vad gäller de nyare avtalen kan upp- följningen enligt vad som framkommer i granskningen utvecklas för att säkerställa att avtal följs och att motparten är medveten om sina skyldigheter. Ett exempel är alla drift- avtal där förening, organisation eller motsvarande (genom firmatecknaren) tar på sig ett arbetsgivaransvar. Dokumen...
Iakttagelser. Flerstegsboendet får ärenden från SIF (sektionen för individ- och familjeomsorg) genom muntlig överföring från gruppledare till enhetschef. Genomförandeplanen skrivs tillsammans med den enskilde där socialsekreterare och personal från flerstegsboendet medverkar. När det finns lediga platser är verksamheten flexibel och tar emot akuta placeringar. De är angelägna om att vara snabba för att undvika att brukaren mellanlandar på härbärget, där det florerar droger. I bästa fall går det att genomföra ett informationsbesök med brukaren och en ordentlig överrapportering. Vid akuta placeringar hinns det inte med. SIF använder datasystemet procapita IFO och flerstegsboendet använder Siebel. De två olika datasystemen kan inte kommunicera med varandra, vilket medför att myndigheten inte kan sldcka skriftlig information (beställning) via datasystemet. Enhetscheferna anser att de får tillräcklig information via den muntliga överrapporteringen samtidigt som personalen uppger att de skulle vara hjälpta av skriftlig information inför en placering på flerstegsboendet. Aktuella genomförandeplaner finns för samtliga. Socialsekreteraren gör en uppföljning efter 14 dagar och därefter sker uppföljning ca 1 gång i månaden. Genomförandeplanen används som ett levande dokument och revideras efter behov och efter den enskildes önskemål. Personalen uppger att beställningar från socialsekreteraren skulle höja kvalitén genom att träffa rätt i stödet redan från början. Riskanalys och motivationsbedömning görs alltid när någon flyttar till flerstegsboendet.
Iakttagelser. Verksamhetschef HSL uppger vid intervjutillfället att det blivit en kvalitetsskillnad i HS- enheten sedan december 2010. Samtliga enheter har nu en namngiven sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. Hon berättar vidare att HS enheten handleder personal, arbetar med patientsäkerhet, rutiner och regelbundna läkemedelsgenomgångar med apoteket. Xxxxxxxxxxxxxxxx finns med i HS enhetens uppdrag sedan november 2012, vilket det inte gjort tidigare enligt verksamhetschefen HSL. Flerstegsboendet har dock haft en namngiven sjuksköterska samt att verksamhetschef och MAS informerat chefer. Sjuksköterskan påbörjade arbetet med flerstegsboendet i mars. Möte med myndighetens chef och MAS kommer att initieras för att skapa rutiner bl.a. för informationsöverföring, enligt verksamhetschef HSL
Iakttagelser. Enhetscheferna berättar att personalen är jätteduktigpå att se den enskildes individuella behov och guida till olika kontakter i samhället. De uppger att kvinnor generellt har lättare att driva sin egen sak när det är dags att gå vidare i livet. Den intervjuade personalen berättar att samverkan sker med alla som kan vara till gagn för den enskilde och ger exemplen ideell sektor, jobbcenter, försäkringskassan, rikskvinnocentrum och arbetsförmedlingen och bostadsmarknadens olika aktörer. Enhetscheferna ser samverkan som en färskvara och de arbetar mycket för att upprätthålla en bra samverkan. Flödet mellan kvinnohärbärget och IDUN är värdefullt för samtliga parter. Samverkan sker även med vårdcentraler, läkaren för hemlösa samt psykakuten. Personalen berättar att de önskar ett smidigare samarbete med beroendekliniken och beskriver som exempel att beroendekliniken aldrig skickar kallelse till vårdplanering i Prator (datasysten för kommunikation mellan landsting och kommun).
Iakttagelser. Av intervjuer framgår att kontroll av att inköp görs på avtal görs löpande, då fakturorna alltid kontrolleras i två steg och att det då uppdagas om man köpt från exempelvis fel leverantör. Det uppges även att enstaka saker kan ha köpts fel om det är något som man inte köper regelbundet, men att det då har rört sig om mindre summor. Varje månad hålls en genomgång av de ramavtal som omfattar hantverkare. Vid genomgången går ansvarig från bolagen tillsammans med leverantören igenom alla projekt. Projekten följs upp och man går igenom hur de fortskrider samt hur arbetet fungerar. Bolagen har en lista med hur avtalen löper. Med hjälp av listan ser bolagen vad som är närmast i tid att handla upp. Vid stora investeringsprojekt tas först beslut hos kommunen och därefter påbörjas upphandlingen. Vid intervju uppges att det upplevs att det finns ramavtal på de områden som behövs. Bolagen har ett fakturahanteringssystem som automatiskt känner av vem som får attestera vad. Systemet skickar vidare fakturan om det är någon med högre attesträtt som ska attestera. I tabell 2a och 2b redovisas en översikt av inköpsvolymer för leverantörerna i bolagen. Uppgifterna som redovisas är tagna från bolagens respektive leverantörsreskontra. >5 000 000 1 0.9% 12 764 362 29.2% 1 000 001-5 000 000 8 7.1% 20 278 210 46.3% 500 001-1 000 000 5 4.4% 3 451 053 7.9% 100 001-500 000 25 22.1% 5 617 248 12.8% 50 001-100 000 12 10.6% 857 534 2.0% <50 000 62 54.9% 802 541 1.8% >5 000 000 1 1.2% 23 872 500 65.5% 1 000 001-5 000 000 3 3.5% 6 917 282 19.0% 500 001-1 000 000 3 3.5% 2 205 673 6.1% 100 001-500 000 9 10.5% 2 065 566 5.7% 50 001-100 000 8 9.3% 594 181 1.6% <50 000 62 72.1% 768 411 2.1% >5 000 000 1 1.2% 23 872 500 65.5% 1 000 001-5 000 000 3 3.5% 6 917 282 19.0% 500 001-1 000 000 3 3.5% 2 205 673 6.1% 100 001-500 000 9 10.5% 2 065 566 5.7% Av analysen framgår för Svenljunga Verksamhetslokaler AB bland annat att en leverantör har en omsättning under granskningsperioden på minst 5 Mkr och att åtta leverantörer har en omsättning på över 1 Mkr och under 5 Mkr. Den totala omsättningen för dessa leverantörer uppgår till cirka 76% av bolagets totala inköpsvolymer. För Svenljunga Bostäder AB framgår bland annat att en leverantör har en omsättning under granskningsperioden på minst 5 Mkr och att tre leverantörer har en omsättning på över 1 Mkr och under 5 Mkr. Den totala omsättningen för dessa leverantörer uppgår till cirka 84% av bolagets totala inköpsvolymer. Inom ramen för granskningen har fem...
Iakttagelser. Bolagen deltar med en representant i inköpsgruppen och inköpsgruppen har för 2022 sammanställt en rapport som omfattar bland annat året som gått, mål för 2023 och hur inköpssamarbetet sett ut under året. För 2023 har ännu ingen rapportering gjorts eftersom det görs efter årsskiftet. Utöver den uppföljning som görs i inköpsgruppen och löpande uppföljning som görs i verksamheten har vi inte tagit del av att bolagen gör någon uppföljning av inköps- och upphandlingsverksamheten.
Iakttagelser. Arbetet som levereras inom infrastrukturområdet vid de fem skolorna är i stor utsträckning likvärdigt då uppdragen är desamma. Det som skiljer är vem och i vilken organisatorisk enhet arbetsuppgifterna utförs. Några av anledningarna till detta beror som vi ser det på hur vi har organiserat det gemensamma verksamhetsstödet på de olika skolorna. Dessa skillnader har troligtvis flera orsaker; t ex att vi befinner oss på olika campus med olika förutsättningar. Två av skolorna genomgick för fyra år sedan omorganisationen där tre skolor slogs ihop till en. Det kan även bero på de olika miljöerna där verksamhetsstödet anpassar sig för att vara ändamålsenligt. Infrastrukturområdet är ett mycket brett där många olika sakfrågor för att upprätthålla en väl fungerande daglig drift av verkamheten. Vi noterar att på tre av skolorna finns tydlig koppling av mer generella administratörstjänster till institutionerna som ofta är involverade i infrastrukturområdet. På de övriga skolorna har man valt en delvis annan organisation, troligtvis något som medvetet gjordes vid skolsammanslagningen 2018. Tre av de fem skolorna har Servicecenter, två av dessa är breda och täcker många olika områden, en skola har ett mindre servicecenter och en del av dessa funktioner ligger istället på skolkansli. Två av skolorna har inga organiserade servicecenter med dessa funktioner ligger då på skolkansli och institution Inom dagens infrastrukturområde hanteras ofta även inköp, avtal, dokumenthantering och i några fall resehantering. Vi har sammanställt alla personresurser som kommit in i kartläggning från skolorna och fastighetsavdelning och en sak vi konstaterar i underlaget är att samma eller snarliga funktioner benämns på flera olika sätt. Infrastrukturområdet är till sin natur ett område som har många beröringspunkter med andra stödområden. Det vi inledningsvis identifierat är upphandling och inköp som på fyra av skolorna ingår i arbetsuppgifterna. Vi ser att det i många fall funnits goda anledningar till det. Men vi ser också att det kan finnas goda anledningar att detta samordnas med kartläggning av område ekonomi. Vidare har vi identifierat avtalshantering och resor som två andra områden med nära relation till forskningsstödområdet respektive HR.
Iakttagelser. Den ovannämnda ekonomiska rapporteringen per verksamhet har kontrollerats och samtliga rutiner som anges för vårt uppdrag i bifogade tabell har tillämpats. På grundval av dessa rutiner har vi konstaterat följande: Bidragsmottagaren har tillhandahållit all dokumentation och redovisningsinformation som vi har behövt för att utföra arbetet. Inga avvikelser utöver de nedanstående har konstaterats.