Iakttagelser. Penningtvättsbrott
Iakttagelser. Fritidsverksamheten hanterar i dag en rad olika avtal mot ett flertal olika aktörer. Totalt hanteras över 500 avtal varav föreningar är den mest förekommande motparten. Det framgår i granskningen att avtalen generellt sett är mycket subventionerade, vilket med- för att verksamheten många gånger inte får ekonomisk täckning för driften. För ett par år sedan gavs den dåvarande fritidschefen i uppdrag att se över samtliga avtal då det fanns många äldre avtal som inte hade följts upp. Detta resulterade i upp- byggnad av den nuvarande avtalsdatabasen som har varit i full drift i cirka två till tre år. Vid intervju framkommer att i stort sett alla avtal idag finns registrerade i databasen men att det nu och då dyker upp avtal som inte har registrerats. Databasen bestod vid genomförandet av granskningen av totalt 1093 avtal varav 539 var aktiva. Bland de aktiva avtalen finns några äldre avtal, två av de allra äldsta är från 60-talet. I dessa avtal finns enligt intervjupersonen inga krav på omförhandling utan avtalet löper på/förnyas så länge inte någon av parterna säger upp avtalet eller tar ini- tiativ till omförhandling. Avtal som finns i avtalsdatabasen finns också i pappersformat (original). Sedan 2009 finns riktlinjer3 för hur avtal ska hanteras i syfte att tydliggöra hantering och säkerställa att avtalen hamnar i avtalsdatabasen så att uppsägning/förlängning/omför- handling sker. Vid intervjuer framkommer att likställighet är något man arbetat mycket med inom Fritid. Det ska exempelvis inte ha någon betydelse vem som tecknar avtal med Fritid utan avtal, avgifter, taxor med mera ska vara så standardiserade som möjligt. Det finns dock sär- skilda matchtaxor för bland annat elitlag. Än är alla avtal inte standardiserade (och inte alltid skriftliga) men arbetet med detta pågår genom att vid tecknande av nya eller vid omförhandling av avtal ska färdiga mallar användas som utgångspunkt. Tidigare använ- des mallarna framförallt vid större avtal men sedan ett år tillbaka används mallarna även för mindre överenskommelser. Att till fullo ha standardiserade avtal ses som svårt med tanke den variation av avtal som tecknas. Den vanligaste formen av avtal är hyresavtal och den mall som används är densamma som används av Fastighet. Dessutom förekommer nyttjanderättsavtal (tecknas tillsam- mans med mark och exploatering), skötselavtal, arrangemangsavtal samt andra mindre förekommande former av avtal. De flesta nya avtal tecknas för ett år i taget men det finns enligt uppgif...
Iakttagelser. Enligt beslut i kommunfullmäktige överlät Gävle kommun sin fordran på AB Furuviksparken till Gävle Stadshus AB. Den överlåtna fordran uppgick till 6 456 720 kronor. I samma beslut godkänner kommunfullmäktige att Gävle Stadshus AB omvandlar den övertagna fordran till ett villkorat aktieägartill- skott. Av tillskottshandlingen framgår bland annat följande: ”Gävle Stadshus AB förbehåller sig dock rätten att erhålla återbetalning av till- skottet ur disponibla vinstmedel enligt fastställd balansräkning, under förut- sättning att sådan betalning inte står i strid med god affärssed. Detta villkor om Furuvik Management AB har i ett avtal, Vitesåtagande, förbundit sig att följa utdelningsförbudet enligt ovan. I bokslutet för år 2004 skrevs hela beloppet, 6 456 720 kronor, ned i Gävle Stadshus ABs räkenskaper. Beslutet om nedskrivning togs i styrelseprotokoll av 2005-02-22, § 190:
Iakttagelser. Den ovannämnda ekonomiska rapporteringen per verksamhet har kontrollerats och samtliga rutiner som anges för vårt uppdrag i bifogade tabell har tillämpats. På grundval av dessa rutiner har vi konstaterat följande: Bidragsmottagaren har tillhandahållit all dokumentation och redovisningsinformation som vi har behövt för att utföra arbetet. Inga avvikelser utöver de nedanstående har konstaterats.
Iakttagelser. Vid FI:s undersökning kunde Anticimex inte visa att bolaget hade antagit riktlinjer för hantering av intressekonflikter eller placeringsriktlinjer med principer för skuldtäckning av de försäkringstekniska avsättningarna.
Iakttagelser. Underlåtelse att rätta uppgifter i kommande rapportering.
Iakttagelser. Arbetet som levereras inom infrastrukturområdet vid de fem skolorna är i stor utsträckning likvärdigt då uppdragen är desamma. Det som skiljer är vem och i vilken organisatorisk enhet arbetsuppgifterna utförs. Några av anledningarna till detta beror som vi ser det på hur vi har organiserat det gemensamma verksamhetsstödet på de olika skolorna. Dessa skillnader har troligtvis flera orsaker; t ex att vi befinner oss på olika campus med olika förutsättningar. Två av skolorna genomgick för fyra år sedan omorganisationen där tre skolor slogs ihop till en. Det kan även bero på de olika miljöerna där verksamhetsstödet anpassar sig för att vara ändamålsenligt. Infrastrukturområdet är ett mycket brett där många olika sakfrågor för att upprätthålla en väl fungerande daglig drift av verkamheten. Vi noterar att på tre av skolorna finns tydlig koppling av mer generella administratörstjänster till institutionerna som ofta är involverade i infrastrukturområdet. På de övriga skolorna har man valt en delvis annan organisation, troligtvis något som medvetet gjordes vid skolsammanslagningen 2018. Tre av de fem skolorna har Servicecenter, två av dessa är breda och täcker många olika områden, en skola har ett mindre servicecenter och en del av dessa funktioner ligger istället på skolkansli. Två av skolorna har inga organiserade servicecenter med dessa funktioner ligger då på skolkansli och institution Inom dagens infrastrukturområde hanteras ofta även inköp, avtal, dokumenthantering och i några fall resehantering. Vi har sammanställt alla personresurser som kommit in i kartläggning från skolorna och fastighetsavdelning och en sak vi konstaterar i underlaget är att samma eller snarliga funktioner benämns på flera olika sätt. Infrastrukturområdet är till sin natur ett område som har många beröringspunkter med andra stödområden. Det vi inledningsvis identifierat är upphandling och inköp som på fyra av skolorna ingår i arbetsuppgifterna. Vi ser att det i många fall funnits goda anledningar till det. Men vi ser också att det kan finnas goda anledningar att detta samordnas med kartläggning av område ekonomi. Vidare har vi identifierat avtalshantering och resor som två andra områden med nära relation till forskningsstödområdet respektive HR.
Iakttagelser. Enhetscheferna (delat ledarskap) berättar vid intervjutillfället att de är stolta över den duktiga personalgruppen som ligger i topp när det gäller samarbete, bemötande och flexibilitet. Personalen är bra på att stödja i nykterhet och drogfrihet så att den enskilde når resultat. De använder M l (motiverande intervju) som grund i arbetet. Samtlig personal är utbildad i M l och ambitionen är att hålla M l vid liv och bli ännu bättre då metoden är mer anpassad för målgruppens behov än lösningsfokuserad metod. Enhetscheferna uppger vidare att flödet mellan kvinnohärbärget och LDUN är värdefullt för samtliga parter. De beskriver ett nära samarbete med sektionen för individ- och familjeomsorg (SIF) genom kontakt med gruppledarna vaije vecka samt regelbunden kontakt med socialsekreterarna. Enhetscheferna uppger att de även har bra samarbete med myndigheten för bostadssamordning. Timing är oerhört viktigt i arbetet med den enskilde enligt enhetscheferna. Då den enskilde ofta behöver tid för återhämtning är det viktigt att personalen avväger noga och ger tid för att inte pressa den enskilde. Personalen är medveten om vikten av att skapa framtidshopp och framtidsbilder för brukarna, vilket de är noga med. Enligt enhetscheferna är brukarna stolta över att bo på flerstegsboendet, vilket även framfördes till nämndens politiker i samband med deras besök på enheten. Några brukare berättade vid tillfället om sina positiva upplevelser och en brukare visade sin lägenhet. Ett förbättringsområde enligt enhetscheferna är att utveckla vårdkedjor mellan kvinnohärbärget och Nexus, vilket påbörjats. Enheten ingår i det lokala nätverket KLM vars syfte bl.a. är att hitta former för samverkan. Personalen berättar vid intervjutillfället att en stor del av personalgruppen är utbytt samt att det skett en stor utveckling av personalens kompetens och utbildning. De är nu 14 medarbetare med varierande bakgrund. Personalen har regelbunden handledning för att skapa ett gemensamt förhållningssätt. Kommunkännedomen hos medarbetarna varierar, vilket kan försvåra den enskildes sluss vidare ut i samhället. Enligt personalen får samtliga brukare förhöjd livskvalitet på flerstegsboendet där mat, sömn och värme är det primära. Arbetet beskrivs som svårt och samtidigt är det just detta som gör det så intressant enligt personalen. De berättar vidare att de är brukare med komplexa behov som kommer till flerstegsboendet och förutom beroendeproblematik har flera även somatiska svårigheter. Personalens fö...
Iakttagelser. Flerstegsboendet får ärenden från SIF (sektionen för individ- och familjeomsorg) genom muntlig överföring från gruppledare till enhetschef. Genomförandeplanen skrivs tillsammans med den enskilde där socialsekreterare och personal från flerstegsboendet medverkar. När det finns lediga platser är verksamheten flexibel och tar emot akuta placeringar. De är angelägna om att vara snabba för att undvika att brukaren mellanlandar på härbärget, där det florerar droger. I bästa fall går det att genomföra ett informationsbesök med brukaren och en ordentlig överrapportering. Vid akuta placeringar hinns det inte med. SIF använder datasystemet procapita IFO och flerstegsboendet använder Siebel. De två olika datasystemen kan inte kommunicera med varandra, vilket medför att myndigheten inte kan sldcka skriftlig information (beställning) via datasystemet. Enhetscheferna anser att de får tillräcklig information via den muntliga överrapporteringen samtidigt som personalen uppger att de skulle vara hjälpta av skriftlig information inför en placering på flerstegsboendet. Aktuella genomförandeplaner finns för samtliga. Socialsekreteraren gör en uppföljning efter 14 dagar och därefter sker uppföljning ca 1 gång i månaden. Genomförandeplanen används som ett levande dokument och revideras efter behov och efter den enskildes önskemål. Personalen uppger att beställningar från socialsekreteraren skulle höja kvalitén genom att träffa rätt i stödet redan från början. Riskanalys och motivationsbedömning görs alltid när någon flyttar till flerstegsboendet.
Iakttagelser. Verksamhetschef HSL uppger vid intervjutillfället att det blivit en kvalitetsskillnad i HS- enheten sedan december 2010. Samtliga enheter har nu en namngiven sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. Hon berättar vidare att HS enheten handleder personal, arbetar med patientsäkerhet, rutiner och regelbundna läkemedelsgenomgångar med apoteket. Xxxxxxxxxxxxxxxx finns med i HS enhetens uppdrag sedan november 2012, vilket det inte gjort tidigare enligt verksamhetschefen HSL. Flerstegsboendet har dock haft en namngiven sjuksköterska samt att verksamhetschef och MAS informerat chefer. Sjuksköterskan påbörjade arbetet med flerstegsboendet i mars. Möte med myndighetens chef och MAS kommer att initieras för att skapa rutiner bl.a. för informationsöverföring, enligt verksamhetschef HSL