Kapitaliseringsavtal exempelklausuler

Kapitaliseringsavtal. Ett kapitaliseringsavtal är ett placeringsavtal mellan ett försäkringsbolag och en kund. Ett kapitaliseringsavtal avviker från andra avtal som vanligen sluts med försäkringsbolag på så sätt att det i ett kapitaliseringsavtal inte finns en försäkrad person eller en tredje part som är förmånstagare. Ett kapitaliseringsavtal innebär att placeraren betalar en summa pengar till försäk- ringsbolaget, antingen som en engångssumma eller i flera rater. Försäkringsbolaget placerar tillgångarna enligt eget gottfinnande, eller så kan placeraren avgöra hur de ska placeras. Oberoende av vilket är det försäkringsbolaget som äger placeringarna. Vid en överenskommen tidpunkt betalar försäkringsbolaget ut de placerade tillgång- arna och avkastningen på dem till placeraren. Placeraren betalar ett överenskommet arvode till försäkringsbolaget. Från och med år 2020 har inkomstskattelagen ändrats så att det i inkomstskattelagen finns andra bestämmelser än tidigare för inkomster från kapitaliseringsavtal samt beskatt- ningen av kapitaliseringsavtals överlåtelser. De viktigaste ändringarna gäller beräkning av inkomster från kapitaliseringsavtal samt minskning av förluster. På överlåtelse av kapitali- seringsavtal tillämpas i regel bestämmelserna om beskattning av överlåtelsevinster, med undantag av anskaffningsutgiftsantagandet som avses i 46 § 1 mom. i inkomstskatte- lagen. Överlåtaren kan därmed endast dra av den verkliga anskaffningsutgiften. Lagen tillämpas för första gången vid verkställandet av beskattningen för 2020. Avkastningen på tillgångar som placerats i kapitaliseringsavtal tas inte med i placera- rens beskattning när den uppkommer. Kapitaliseringsavtal möjliggör aktiv portföljförvalt- ning utan att man behöver betala skatt innan man löser in placeringen. Inom ett kapitali- seringsavtal kan man exempelvis investera dividender och överlåtelsevinster på nytt utan att dra av dividendskatt eller överlåtelsevinstskatt. Placeraren betalar skatt på inkomsten från kapitaliseringsavtalet först när hen lyfter tillgångarna ur kapitaliseringsavtalet, med andra ord när försäkringsbolaget betalar ut till- gångarna till placerarens konto. Den beskattningsbara inkomsten från kapitaliseringsav- talet är den relativa del som i betalningsögonblicket motsvarar den kvarvarande vinstens andel av det kvarvarande sparbeloppet. Som vinst betraktas den del av kapitaliserings- avtalets besparingar som överskrider beloppet på kapitaliseringsavtalets betalningar. De avgifter som har betalats på b...
Kapitaliseringsavtal. Aktia Kapitaliseringsavtal (avtal) är ett placeringsbundet kapitali- seringsavtal som avses i 18 § i lagen om försäkringsklasser, där pre- mierna fogas till placeringsobjekt som kunden har valt. Avtalet omfat- tar inget försäkringsskydd. Försäkringsbolaget bestämmer vilka placeringsobjekt som kan an- knytas till avtalet. Avtalet mellan kunden och försäkringsbolaget består av avtalsbrevet jämte bilagor, produktfakta, avtalsvillkoren, beräkningsgrunderna, prislistan samt eventuella övriga villkor. På avtalet tillämpas lagen om försäkringsavtal och övrig lagstiftning som tillämpas i Finland. Om en allokeringstjänst anknutits till avtalet, tillämpas i första hand villkoren för allokeringstjänsten.

Related to Kapitaliseringsavtal

  • Aktiekapitalets utveckling År Transaktion Förändringar, antal aktier, st Totalt antal aktier, st Förändringar aktiekapital, kr Totalt aktiekapital, kr Kvotvärde, kr 2012 Nybildning 11 111 11 111 55 555,00 55 555,00 5 2016 Riktad nyemission 4 924 16 035 24 620,00 80 175,00 5 2016 Split 1:200 3 190 965 3 207 000 - 80 175,00 0,03 2016 Fondemission - 3 207 000 561 225,00 641 400,00 0,2 2016 Nyemission 36 000 3 243 000 7 200,00 648 600,00 0,2 2016 Nyemission 1 755 833 4 998 833 351 166,60 999 766,60 0,2 2017 Nyemission 2 854 550 7 853 383 570 910,00 1 570 676,60 0,2 2017 Nyemission 93 165 7 946 548 18 633,00 1 589 309,60 0,2 2017 Teckningsoptioner, inlösen 878 779 8 825 327 175 755,80 1 765 065,40 0,2 2018 Kvittningsemission 525 000 9 350 327 105 000,00 1 870 065,40 0,2 2018 Nyemission 2 337 582 11 687 909 467 516,20 2 337 581,60 0,2 2018-19 Konverteringar, facilitet* 996 601 12 684 510 199 320,40 2 536 902,00 0,2 2019 Föreliggande emission** 1 585 563 14 270 073 317 112,60 2 854 014,60 0,2

  • Betalningsplan Kontohavaren har rätt att på begäran och utan avgift under kreditens löptid få en sammanställning över när kapital, ränta och avgifter ska betalas (betalningsplan).

  • Rörelsekapital Bolagets befintliga rörelsekapital är dock inte tillräckligt för de aktuella behoven. Med de aktuella behoven avses det behov av rörelsekapital som bedöms föreligga inom en tidsperiod om tolv månader från datumet för Prospektet. Bolagets behov av ytterligare rörelsekapital infinner sig under andra kvartalet 2018 och bristen på rörelsekapital uppgår till cirka 42 MSEK. Koncernen är beroende av att företrädesemissionen genomförs och fulltecknas samt att koncernen lyckas med upphandlingen av ytterligare räntebärande rörelsekapitalfinansiering. Bolagets bedömning är att ytterligare cirka 10 MSEK behöver tillföras i rörelsekapital utöver den förestående företrädesemissionen. Bolaget ser för närvarande över möjligheterna till nya kreditfaciliteter och bedömer möjligheter till att erhålla sådana som förhållandevis goda för det fall rekonstruktionen och Företrädesemissionen genomförs med framgång. Utöver detta finns möjlighet för Xxxxxxx att kvitta skulder genom riktade emissioner med stöd av det bemyndigande som den extra bolagsstämma den 12 april 2018 beslutade om. Det skulle i sådana fall minska Bolagets skuldsättning och stärka dess balansräkning. I händelse av att Företrädesemissionen ej tecknas fullt ut kommer Bolaget behöva utvärdera alternativa ytterligare finansieringskällor, vilket sannolikt kommer att ske till betydligt högre kostnader och sämre villkor, vilket kan medföra negativa effekter för både Bolaget och dess aktieägare. Bolaget kan även komma bli tvunget att försätta We international i konkurs samt avveckla delar av sin verksamhet för att på så vis kompensera för bristande rörelsekapital. I det fall samtliga alternativa finansieringsmöjligheter misslyckas och i det fall ytterligare rörelsekapital ej går att uppbringa skulle det kunna leda till att Bolaget efter en tid tvingas till företagsrekonstruktion alternativt konkurs eller annan avveckling av Bolaget.

  • UPPGIFTSLÄMNANDE FÖR KREDITUPPLYSNINGSÄNDAMÅL Uppgifter om krediten, betalningsförsummelser och kredit- missbruk kan av banken komma att lämnas till kreditupp- lysningsföretag m fl. i enlighet med kreditupplysningslagen (1973:1173). Ytterligare upplysningar om uppgiftslämnande kan erhållas av banken.

  • Räddningsplikt Den försäkrade ska efter förmåga • avvärja skada som kan befaras vara omedelbart förestående • begränsa skada som redan inträffat • snarast möjligt omhänderta och skydda skadad egendom.

  • Framtida kapitalbehov Styrelsen för Dicot bedömer att Bolaget efter föreliggande nyemission inte kommer att behöva förstärka rörelsekapitalet under det närmaste året, givet nuvarande planer på utvecklingstakten. För att ta projektet ända fram till klinisk prövning kommer det att behövas ytterligare kapital till Bolaget. Dicot arbetar löpande på möjligheten att erhålla mjuk finansiering genom bidrag från EU och svenska myndigheter, som när Dicot under 2017 – 2018 beviljats bidrag från Vinnova med 1,2 MSEK. Dicot AB‌ Dicot AB är ett svenskt publikt aktiebolag och bedriver verksamhet under denna associationsform, vilken regleras av aktiebolagslagen (2005:551). Bolaget bildades den 5 mars 2015 och registrerades hos Bolagsverket med organisationsnummer 559006-3490. Den ursprungliga firman var Grundbulten 12330 AB. Nuvarande firma Dicot AB registrerades den 1 april 2015. Bolaget ska, direkt eller indirekt, bedriva forskning, utveckling, marknadsföring och försäljning av läkemedel och därmed förenlig verksamhet. Bolaget är under anslutning till Euroclear, vilket innebär att det är Euroclear Sweden AB som kommer att föra Bolagets aktiebok. Bolagets säte är Upplands län, Uppsala kommun. Bolaget har inte varit part i några rättsliga förfaranden eller skiljedomsförfaranden (inklusive ännu ej avgjorda ärenden eller sådana som Bolaget är medvetet om kan uppkomma), och som nyligen haft eller skulle kunna få betydande effekter på Bolagets finansiella ställning eller lönsamhet. Teckningsanmälan, årsredovisningar och bolagsordning kan hämtas från Bolagets och AktieTorgets hemsidor. Adress: Xxx Xxxxxxxxxxxxx väg 00 000 00 Uppsala Telefon: +46 (0) 00-000 00 00 E-post: xxxx@xxxxx.xx Hemsida: xxx.xxxxx.xx Bolagets historik‌ » Företaget grundades som dotterbolag till Xxxx Xxxxxxxx holdingbolag Dicotyledon, baserat på Xxxx Xxxxxxxx tidigare forskning kring Libiguin. Samtliga immateriella rättigheter kring LibiguinTM överfördes i samband med det till Dicot AB. » Uppsala universitet Holding AB gick in som delägare i Dicot AB. » Dicot erhöll ett mindre bidrag från UU Innovation för affärsutveckling. » Affärsutvecklingsprojekt påbörjas med syfte att finna en tidig partner. » Substanspatentet för LibiguinTM beviljas i Europa (EOP) » Syntespatentet för LibiguinTM beviljas i USA » Bolaget genomför en nyemission på 2,6 MSEK. » Bolaget knyter till sig Xxxxx Xxxxxx som projektledare. » Bolaget beslutar att tills vidare utveckla LibiguinTM helt i egen regi. » Bolaget erhåller finansiering från Vinnova Innovativa startups Fas I. » Råmaterialkedjor etableras för produktion av prekursor för Libiguin API-syntes. » Avtal sluts med etablerat CRO-företag inom processteknikområdet för utveckling av metoder att ta fram startmaterial för Libiguin API-syntes. » Avtal sluts med etablerat CRO-företag för optimering av metoder för framrening av prekursor för Libiguin API-syntes. » Prekliniskt utvecklingsarbete rörande LibiguinTM för att komplettera de av Xxxx Xxxxxxx tidigare utförda studierna initieras. » Substanspatentet för LibiguinTM beviljas i Australien. » Divisional för LibiguinTM-substans inlämnas i Indien. » Syntespatentet för LibiguinTM beviljas i Australien. » Substanspatentet för LibiguinTM beviljas i Kanada. » Syntespatentet för LibiguinTM beviljas i Kina. » Bolaget beviljas finansiering från Vinnova Innovativa startups Fas II. » Positiva resultat erhålls för 7-dagars toxicitetstest av LibiguinTM på råtta.

  • Eget kapital Bundet eget kapital

  • Transaktioner med närstående Några transaktioner med närstående förutom löner, ersättningar och övrigt som redovisas på denna sida föreligger inte.

  • Tillämpningsdirektiv Bestämmelsen överensstämmer med 7:1–2 § i arbetsavtalslagen där sådana uppsägningsgrunder som hänför sig till arbetstagarens person fastställs. I 7:2.2 i arbetsavtalslagen finns separat listade sådana skäl som åtminstone inte kan anses utgöra sakliga och vägande skäl för uppsägning. Som ett sakligt och vägande skäl anses sådana skäl som beror på arbetstagaren själv, såsom att arbetstagaren försummar sina arbeten, inte iakttar de av arbetsgivaren inom ramen för sin direktionsrätt utfärdade bestämmelserna, ogrundad frånvaro och uppenbar vårdslöshet i arbetet. Strävan har varit att ovan precisera begreppet saklig och vägande grund genom att ge några exempel på sådana fall då det enligt avtalet kan vara tillåtet att avsluta ett anställningsförhållande genom uppsägning. Vid bedömning av huruvida uppsägningsgrunden är saklig och vägande är enligt arbetsavtalslagen försummelsen av eller brottet mot skyldigheterna på grund av arbetsavtalet eller lagen av betydelse. Vid bedömning av huruvida en uppsägningsgrund som hänför sig till arbetstagarens person är saklig och vägande ska man beakta arbetsgivarens och arbetstagarens förhållanden i sin helhet. Detta innebär att man ska bedöma huruvida uppsägningsgrunden är tillräcklig genom att helhetsbedöma samtliga omständigheter som uppenbarar sig kring fallet. Som uppsägningsgrund anses även skäl till följd av vilka det enligt arbetsavtalslagen är möjligt att häva ett arbetsavtal. Närmare beskrivning om innehållet av uppsägningsgrunderna i arbetsavtalet finns i motiveringarna till regeringens proposition (RP 157/2000).

  • Vissa Samordningsregler Mom 4:1. Om en tjänsteman på grund av arbetsskada uppbär livränta istället för sjukpenning och detta sker under tid då han har rätt till sjuklön, ska sjuklönen från arbetsgivaren inte beräk- nas enligt mom 3. Istället ska den utgöra skillnaden mellan 85 procent av månadslönen och livräntan.