Klimatanpassning exempelklausuler

Klimatanpassning. Målbilden är att Stockholm har utvecklats till en stad som är väl förberedd att kunna hantera konsekvenserna av ett förändrat klimat. Stockholm ska ha en hög kapacitet att hantera både direkta och indirekta effekter av exempelvis höga vattennivåer och flöden, skyfall, värmeböljor och långvarig torka. Staden ska på lång sikt ha en god planering för att kunna hantera höjda havsnivåer. (Miljöprogram 2020-2023). Som en konkretisering av det här målet har staden beslutat om en ny Handlingsplan för klimatanpassning som gäller för 2022-2025, och har fokus på skyfall och värmeböljor och innehåller konkreta aktiviteter och en tydlig ansvarsfördelning.

Klimatanpassning. I nu gällande översiktsplan har kommunens ekosystemtjänster och grönblå värden givits stort utrymme. En grönblå struktur integrerar grönområden och dagvatten- hantering med stadsbebyggelsen och leder till bättre förutsättningar att hantera framtida klimatförändringar. För att hantera dagvattnet i Barkarbystaden har en mångfunktionell park utvecklats, Kyrkparken. Kyrkparkens dagvattenanläggning består av flera dammar där vattnet både renas, fördröjs och magasineras medan det leds bort från parkområdet. Kyrkparken plane- rades för att uppfylla flera funktioner, dels ur ett klimatanpassningsperspektiv men även för att främja rekreation och social interaktion.‌ Under 2022 antogs Järfällas nya klimatanpassningsplan. Planen utgår från tidigare genomförd klimat- och sårbarhetsanalys med tillhörande åtgärdslista och syftar till att synliggöra vilka klimatanpassningsåtgärder som bör prioriteras för att säkerställa en resilient kommun. Några åtgärder är påbörjade, exempelvis en värmestresskartering för att utreda vilka platser i kommunen som är extra utsatta för hetta vid värmeböljor. Kommunen har även skickat ut en informationsfolder till fastighetsägare för att öka kunskapen kring klimatförändringar och hur man som fastighetsägare kan öka sin beredskap och vidta förebyggande åtgärder. Järfälla driver även det Vinnovafinansierade projektet SVIKT, Smarta Växter i Klimatets Tjänst. Inom projektet testas och utvecklas nya, kost- nadseffektiva och skalbara metoder för upptag av koldioxid och rening av förorenad mark. För att möta framtida klimatförändringar behöver klimatanpassningsperspektivet lyftas upp och integreras ännu tydligare i samhällsbyggnadsprocessen. Nya tekniker för dagvattenhantering och koldioxidlagring kan testas, samtidigt som naturliga eko- systemtjänster och befintliga grönområden bevaras där så är möjligt. En grönblåplan tas fram för att synliggöra gröna och blå värden så att dessa kan integreras tidigt i samhällsbyggnadsprocessen. Grönblåplanen ska fungera som ett planeringsunder- lag som lyfter de ekosystemtjänster som behöver prioriteras för att säkerställa en hållbar markanvändning i kommunen, med fokus på skyfall och översvämning i avvägning mot andra ekosystemtjänster.

Klimatanpassning. I LundaEko finns mål för förebyggande klimatanpassning. Enligt målet ska den fysiska miljön i Lunds kommun utformas så att sårbarheten för risker kopplade till pågående klimatförändringar minskar mellan 2021 och 2030. Klimatanpassning är en komplex fråga som vävs in i flera av kommunens planer och processer, så som hur värmeböljor ska hanteras eller hur översvämningar förebyggs genom exempelvis dagvattenhantering. Stadsdelen Brunnshög används som testbädd för dagvattenhantering och hur skyfall kan hanteras genom naturbaserade lösningar. För att minska sårbarheten och hantera kommande utmaningar har en skyfallskartering, värmekartläggning och undersökning av krontäckning genomförts.

Klimatanpassning. I Karlstads kommun ska klimatanpassning finnas med som en aspekt tidigt i plane- ringsprocessen. Detta är en förutsättning för att skapa en hållbar samhällsutveckling på både kort och lång sikt. Genomtänkta lösningar och nyttjande av ekosystemtjäns- ter bidrar till en mer robust och hållbar kommun. I detaljplaneprocessen jobbar kommunen med att möjliggöra mångfunktionella ytor – strategiskt lokaliserade ytor där till exempel träd, planteringar, grönytor, vattendrag och dammar kan bidra med flera olika funktioner. Dessa kan till exempel vara att stödja biologisk mångfald, hantering av dagvatten och skyfall, temperatursänkning, luftförbättring och mötesplats för rekreation.

Klimatanpassning. Klimatanpassningen kombineras med utsläppsminskningen i Borås Stads energi- och klimatstrategi. Arbetet med klimatanpassning har de senare åren accelererat med nya personella resurser, handlingsplaner och en skyfallskartering. Nedan följer delarna som rör klimatanpassning i Borås Stads energi- och klimatstrategi.

Klimatanpassning. Klimatförändringarna är i dag ett faktum och det innebär förändrade villkor för alla som lever på jorden. Oavsett om vi lyckas minska våra utsläpp nu så kommer vi drabbas av följderna av tidigare klimatpåverkan framöver. Krafttag behövs för att på allvar säkerställa att Linköping ställer om i en klimatsäker riktning. Det krävs att fokus flyttas från problem till lösningar och från planering till genomförande. Lika viktigt som det är att ta klimatansvar för att minska klimatpåverkan är det att anpassa samhället till ett nytt och ständigt föränderligt klimat. Detta är beroende av varandra och bör samordnas i så hög grad som möjligt. På så sätt skapas en trygg och hållbar kom- mun även i framtiden. Det nya klimatet innebär att Linköping sannolikt kommer att bli varmare och få mer nederbörd än tidigare. För Linköping väntar temperaturhöjning, mer extremväder och översvämningar. De som påverkas mest av värmeböljor och väderkatastrofer är ofta de svagare grupperna i samhället. Därför är det viktigt att kommunen ställer om i‌ tid och anpassar staden och verksamheterna till ett nytt klimat. Kommunen behöver genomföra åtgärder kopplat till infrastruktur och vattenförsörjning samt utrusta exempelvis vårdboenden för att klara högre temperaturer.

Klimatanpassning. Enligt Kristianstads kommuns plan för anpassning till ett förändrat klimat är visionen att kommunen ska utvecklas så att de negativa konsekvenserna av klimatföränd- ringarna för människa, natur och ekonomi hanteras och möjligheter tas tillvara. Det innebär bland annat att kommunen tar hänsyn till höjd havsnivå och skydd av grund- vattnet i alla relevanta beslut. Kristianstads kommun är av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) angett som ett område med betydande översvämningsrisk, både från havet och från Helge å som rinner genom staden Kristianstad. Stadens låglänta läge, höga flöden i Helgeå, kraftiga skyfall och den pågående havsnivåhöjningen i takt med klimatförändringarna utgör en allvarlig hotbild. Framtida stigande vattennivåer kräver vallar på nya ställen runt staden, men också en höjning av redan befintliga vallar. Kristianstads kommun har ett bevakningssystem som mäter och ger prognoser över flöden och vattennivåer i Xxxxx å och i havet. Systemet ger tio dagars förvarning och kommunen kan därav anpassa sin beredskap vid tillfälle av högvattenläge.‌ I januari 2021 antog kommunen en utbyggnadsplan för ett fullständigt vallskydd, som ska skydda Kristianstad mot översvämning i mer än 100 år. Planen tar höjd för ex- trema nivåer med avseende på flöden i Helge å och havsnivåhöjning. En avsikt med planen är att den ska ge förutsättningar för en fortsatt utveckling av staden i enlighet med kommunens översiktliga planering. Den sammanlagda kostnaden för utbygg- naden beräknas bli ca 1,6 miljarder kronor i 2020 års pengavärde. Kristianstads kust- och havsområde är en viktig del av kommunen. Hanöbukten har ett dramatiskt undervattenslandskap och höga naturvärden. Längs kusten samsas viktiga näringar och turistanläggningar med känsliga naturområden och viktiga kulturhistoriska lämningar. I kommunens kust- och havsplan anges strategier och riktlinjer för hur kusten och havet kan användas samt för hur stigande havsnivåer utmed kust och inland kan mötas. Flera utredningar har pekat ut ett antal områden längs Kristianstads kommuns kustlinje som extra erosionskänsliga. Med stigande havsnivåer kommer erosionsproblematiken att öka längs större delen av kommunens kust. Sedan våren 2019 bedrivs ett intensivt arbete i en förvaltningsöverskridande kustgrupp med att ta fram åtgärdsförslag för skydd och förvaltning av kusten. Kristianstads kommun har beslutat att inleda processen med att söka tillstånd för strandfodring vid två av de mest erosionsutsatta strän...

Klimatanpassning. Behovet av klimatanpassning har på senare tid blivit uppenbart för världen och för Malmö. För att rusta Malmö för klimatförändringarna har staden tagit ställning till att all fysisk planering ska anpassas utifrån det värsta klimatscenario vår expertmyndighet SMHI kan leverera, RCP 8,5 som spår en global uppvärmning till år 2100 om 4,3°C. Malmö stad har under 2023 drivit ett nationellt påverkansarbete som planeras att fortsätta även framöver. Syftet är att få till ändringar och förtydliganden i svensk lagstiftning för att möjliggöra för genomförandet av klimatanpassningen av Sveriges städer och samhällen. Malmö stad är del av FN:s globala kampanj Making Cities Resilient 2030 (MCR 2030) och ska inom nätverket anordna minst en internationell konferens om klimatanpassning per år. Malmö stad har inom nätverket ett speciellt fokus på naturbaserade lösningar, vilka Malmö stad arbetat flitigt med de senaste åren. Bland annat inom det Vinnova-finansierade projektet Blue Green City Lab, vars lärdomar nu kommer tas vidare i genomförandeprojekt under 2024. Under 2023 har Malmö stad och Köpenhamns kommun fördjupat sitt samarbete och kunskapsutbyte vilket bland annat resulterat i att Malmöområdet blivit en så kallad ”Mission Region” i EU:s satsning för 150 klimatresilienta städer och samhällen. Malmö stads har under 2023 antagit en strategi för kustskydd. Samtidigt pågår ett arbete med att samla ihop tidigare arbete som gjorts i staden och formera nya samarbeten kring klimatanpassning inom Malmö stads organisation. Exempelvis genom att hantera frågan om klimatets riskpåverkan i verksamheternas risk- och sårbarhetsanalyser. Stort fokus har också legat på att undersöka utsattheten för olika klimatrisker i Malmös olika geografier samt att genomföra sociala sårbarhetsanalyser för specifikt värmeböljor. En ambition under 2023 har varit att samla olika styrdokument inom klimatanpassning under en gemensam klimatanpassningsstrategi.

Klimatanpassning. Klimatanpassning är ett område som kräver samarbete inom kommunorganisatio- nen. Kommunens funktioner för krisledning, samhällsplanering respektive klimatom- ställning behöver samverka med det gemensamma målet om ett samhälle som kan möta konsekvenserna av ett förändrat klimat. Eskilstuna arbetar idag med klimatanpassning inom en rad olika områden i kom- munorganisationen. En skyfallskartering har gjorts för kommunen vilken finns med i Eskilstunakartan. Dagvattenpolicy och -plan finns framtagen för Eskilstuna kommun. Dagvattenpolicyns mål för dagvattenhanteringen är att dagvatten- hanteringen ska utformas så att skador på allmänna och enskilda intressen till följd av kraftiga regn och skyfall i ett förändrat klimat minimeras så långt det är rimligt. Klimatanpassningsperspektivet finns med i arbetet med översiktsplanen och detaljplaner, i nämndernas risk- och sårbarhetsanalyser samt i kommunens beredskapsarbete. Frågor om hur värmeböljor ska hanteras har lyfts under sommaren 2022, hur hante- ras extremvärme på exempelvis skolor, skolgårdar och äldreboenden.

Klimatanpassning. Uppsala kommun har arbetat framgångsrikt och systematiskt med att anpassa samhället till det förändrade klimatet idag och i framtiden, men arbetet ska vässas ytterligare. Klimatanpassningsarbetet behöver integreras med arbetet för att minska människans klimatpåverkan och klimatanpassning är en del i kommunens Miljö- och klimatprogram. Flera nämnder har utpekade och övergripande ansvar för kommu- nens klimatanpassning. Uppsala har integrerat klimatanpassning i kommunens verksamheter och bolag, enligt principen att insatser ska ske i de verksamheter som berörs och har ansvar för de åtgärder som krävs. Arbetet inriktas på att välja förebyggande åtgärder där källan till problemen så långt som möjligt åtgärdas, att välja åtgärder som minskar eller undviker ökad klimatpåverkan samt välja åtgärder som ger fördelar ur flera aspekter, till exempel i form av mer grönska och en attraktivare stadsmiljö. Målet för Uppsalas klimatanpassningsarbete är att Uppsala ska vara ett robust samhälle som är anpassat till de klimatförändringar som sker i dag och som inte kan förhindras i framtiden. Uppsala kommun har tagit fram en grönstrukturplan som ska