Klimatinvesteringsplan. För att förverkliga kommunens klimatmål påbörjades ett första projekt kring investeringar och finansieringar under 2022 som avslutades september 2023. Gävle påbörjade arbetet med att systematiskt identifiera behov av investeringar för att nå klimatmålen samt hur klimataspekter och mervärden bättre kan belysas i nuvarande plan- och budgetprocesser. En övergripande gap-analys har gjorts för att bättre förstå och förankra klimataspekter i olika policys och handlingsplaner, samt för att identifiera nyckelaktörer och behov av institutionell kapacitet för att utveckla gemensamma färd- och klimatinvesteringsplaner. Under 2023 hölls en workshop med ett stort antal ekonomer och andra tjänstepersoner i kommunen kring detta. Ett första beräkningsexempel gjordes på en busshållplats. Anthesis tog också fram en Excelmodell där vi kan lägga in alla investeringar för att förstå den totala nettoklimatnyttan av våra investeringar. Dock är det ett för stort arbete att beräkna nettoklimatnyttan för varje specifik investering med denna metod. Vi behöver hitta en väg som är på en hanterbar nivå. Vi skulle behöva schablonvärden för olika typer av investeringar, vilket vi inte har i dagsläget. Vi fortsätter också arbetet med att få in klimataspekter i investeringsprocessen där vi måste komma fram till hur och när vi kan göra det. I Gävle kommun är alla större investeringar finansierade med så kallade gröna lån. Ett förslag vi jobbar med är att införa krav på att redovisa att man uppnår gröna lånstandard när man äskar pengar till investeringar generellt internt hos oss. Gävle kommun avser att lämna in Klimatinvesteringsplan till Net Zero Cities i mars 2024. Det innebär att arbetet pågår för fullt att mobilisera inom kommunen hur vi ska hantera deras mall kontra vad vi vill få ut av det för att skap mest nytta i vårt arbete. Vi har också lämnat in en ansökan till Energimyndigheten kring klimatinvesteringsplaner tillsammans med Göteborg, Borlänge och Luleå för att fortsätta utveckla den metod vi tog fram i det första projektet under 2023 och också fortsätta integrera klimataspekter i beslutsprocesserna hos oss. Gävle ger inte ut några egna obligationer utan går via Kommuninvest, vi kommer inte ge ut några egna obligationer i närtid som det ser ut. Däremot kommer vi försöka öka andelen gröna och röda (sociala) lån, med sikte på att alla nya lån ska vara det.
Klimatinvesteringsplan. Lunds kommun ser klimatomställningen som en möjlighet för grön omställning av samhället och kommer att arbeta vidare med processen att ta fram en klimatinvesteringsplan, som synliggör vilka kostnader omställningen kommer innebära och var våra resurser ger bäst effekt. Inom hållbara finanser utvecklar kommunkoncernen arbetet med gröna obligationer och hållbara finansieringsformer. Lunds kommun har fått stöd från European City Facility för att ta fram investeringskoncept för energi- och klimatinvesteringar. I investeringskonceptet ingår bland annat energieffektivisering i kommunala byggnader, innovativa fjärrvärmesystem, biokol, bio CCS och elvägar. Genom projektet ”Ökad omställningstakt via klimatnyttoanalys av investeringar” kommer kommunen integrera praktiskt användbara metoder för klimatnyttoanalyser i Lunds investeringsplanering och överföra erfarenheter till näringslivet.
Klimatinvesteringsplan. Karlstads kommun har redan under 2020 tagit fram en klimatutredning och utifrån denna senare en klimatbudget med tillhörande handlingsplan. Utifrån detta grund- material finns underlag för att arbeta vidare mot en uppdaterad bild av utsläppsut- rymmet i Karlstad och jämförande scenarier för klimatomställningen. Detta material ska utvecklas med tillhörande kostnadskalkyl för aktörerna i kommunen som geo- grafiskt område. Arbetet görs i samverkan med det utvecklingsarbete som görs inom Viable Cities för utvecklingen av klimatinvesteringsplaner. Med klimatinvesteringsplanen kan förutsättningar skapas för utveckling av en ge- mensam målbild av vilka investeringar som krävs och som ger inte bara klimatnytta utan gynnar fler perspektiv. Samverkan och dialog behövs mellan fler aktörer för att bedriva ett bra arbete med Klimatinvesteringsplanen. Klimatbudgeten i sin tur har möjlighet att utvecklas till att bli ett viktigt underlag i koncernens verksamhets och planeringsprocess. Idag pågår också ett arbete med att se över koncernens långsik- tiga investeringsplanering och införandet av en ny projektmodul för att ha möjlighet att på ett tydligare sätt kunna klimatmärka kommunens projekt och få en samlad bild av kommunens klimatinvesteringar. Utöver detta ser kommunen nu över sina interna riktlinjer för investeringsstyrning, samt utvecklar rutiner för arbetet med gröna lån och hållbara finansieringsformer.
Klimatinvesteringsplan. I Klimathandlingsplan 2020-2023 listas förslag på åtgärder för minskade växthusga- sutsläpp som i många fall kräver investeringar. I planen beskrivs också det gap som återstår att adressera efter 2023 (”Climate city deficit”). Under rubriken Vägen mot 2040 listas ett stort antal områden där investeringar och satsningar krävs. Planen beskriver också arbetet framåt med att minska de konsumtionsbaserade utsläppen orsakade av stadens verksamheter. Inom området klimatanpassning tillkommer skyfallsåtgärder och insatser för att motverka effekter av värmeböljor. Stockholms stads klimatarbete finansieras genom respektive genomförandeansvarig nämnd eller bolags budget, genom särskilda klimatinvesteringsmedel att söka för fackförvaltningar och stadsdelsförvaltningar och genom de avtal som staden tecknat inom ramen för statliga förhandlingar där staden medfinansierarregional transport- infrastruktur. Staden är också en aktiv aktör i att söka extern medfinansiering från både nationella program och från EU:s olika fonder och program. En första klimatinvesteringsplan för Stockholm tas nu under 2022 fram inom ramen för EU:s mission ’Climate-neutral and Smart Cities by 2030’. Den tar sitt avstamp i de ytterligare åtgärder som identifierats som nödvändiga för att uppnå klimatneutralitet till 2030 och listar därefter olika aktörers investeringsbehov för att åtgärderna ska kunna förverkligas. Av de totala klimatinvesteringarna som krävs för att nå målen faller endast en mindre del på kommunen att göra. Större delen görs av företag och invånare. Detta kräver väl utvecklade former för samverkan och dialog för samord- nad planering och genomförande av åtgärder.
Klimatinvesteringsplan. Enligt Örebro kommuns program för hållbar utveckling ska kommunkoncernens investeringar vara ekonomiskt, ekologiskt och socialt värdeskapande år 2030, så att de generationer som har nytta av dem inte urholkar det ekonomiska, ekologiska eller sociala utrymmet för kommande generationer. Finansverksamheten inom Örebro kommun har under flera år arbetat med hållbara placeringar av tillgångar, samt emittering av gröna obligationer för att finansiera klimatsmarta och hållbara investeringar inom kommunkoncernen. Men för att kunna uppnå klimatneutralitet behöver kunskapen om klimatinvesteringar, som ett verktyg för att realisera klimatomställningen, öka och arbetet utvecklas. En utveckling av ar- betet behöver både ske internt inom Örebro kommunkoncern och tillsammans med andra samhällsaktörer för att skapa en helhetsbild över vilka investeringar som krävs för en omställning till en klimatneutral kommun. Investeringskostnaden för de insatser och åtgärder som behöver genomföras för att minska klimatutsläppen måste identifieras, samtidigt som samhällskostnader och nyttor behöver synliggöras på ett tydligt sätt. Med detta blir det tydligt vilka åtgärder som ger den största klimat- och samhällsnyttan per investerad krona, och vilka inves- teringar som bidrar till målen i program för hållbar utveckling. Örebro kommun avser att under 2022–2023 utveckla arbetet med att skapa en hel- hetsbild av vilka investeringar som krävs för att bli en klimatneutral kommun.
Klimatinvesteringsplan. Under 2024 kommer Borås Stad fortsätta arbetet med en klimatinvesteringsplan baserat på de riktlinjer och den kunskap som tillgängliggörs via Viable Cities. Klimatinvesteringsplanen kommer beskriva vilka investeringar som förväntas behöva genomföras av olika aktörer inom olika sektorer fram till 2030 samt uppskatta samhällskostnader och vinster för dessa. Klimatinvesteringsplanen kan utgöra ett hjälpmedel för prioritering av åtgärder och ett verktyg för att vi ska kunna minska våra utsläpp enligt målen.
Klimatinvesteringsplan. Den ekonomiska dimensionen av hållbarhet beskrivs ofta som ett medel, därför är ett ekonomiskt perspektiv på klimatomställningen vital. Att förstå effekterna av olika beslut är också centralt för att beslutsfattare ska kunna ta informerade beslut. Enköping har en koldioxidbudget som utgör en viktig del i arbetet med att skapa en grundlig och genomtänkt klimatinvesteringsplan. Ett analysarbete pågår för att kunna prioritera insatser. Även ekonomiska strukturer och beslut ska stödja hållbarhet, kopplat till styrmodellen ska ekonomiska modeller och stödjande analys kring detta utvecklas. När nya strukturer ska integreras i ett komplext system är det viktigt med förståelsen att det kan uppstå målkonflikter. Det kan exempelvis handla om avväg- ningar mellan miljörelaterade och ekonomiska mål. I Enköpings kommun ska vi öka förståelsen kring detta och diskutera hur vi kan undvika målkonflikter och öka syner- gier när hållbarhet än mer integreras i verksamheten. Det finns behov av externt stöd och nätverk för ett fortsatt arbete med metodutveck- ling, modeller och kunskapsbyggande. En särskild aspekt för Enköping är vår levande landsbygd och jordbruk och genom att koppla på det viktiga landsbygdsperspektivet motverkar vi en polarisering i framtidsfrågor.
Klimatinvesteringsplan. Klimatinvesteringsplanen ska beskriva de investeringar som Kalmar kommun ska genomföra för att nå målsättningen om klimatneutralitet. I processen mot en Klimatinvesteringsplan ingår flera steg. Se figur 2. Från åtgärdsförslag till Klimatinvesteringsplan. Figur 2. Från åtgärdsförslag till Klimatinvesteringsplan
Klimatinvesteringsplan. En hållbar ekonomi innebär att kostnaderna inte överstiger intäkterna och att kost- naderna inte överförs på kommande generationer. Klimatomställningen kommer att kräva betydande resurser, både i form av nya investeringar och i form av nya arbetssätt som leder investeringar och verksamhetsutveckling i riktning mot kraftigt minskade utsläpp och kolinbidning. För att förverkliga kommunens klimatmål behöver arbetet kring investeringar och finansieringar stärkas. Arbetet innefattar att systema- tiskt identifiera behov av investeringar ur klimatsynpunkt och att investeringar som genomförs bidrar till att nå klimatmålen, men även att utveckla hållbara investe- ringsformer och identifiera nyckelaktörer för investeringar. Kommunen behöver också säkerställa en ändamålsenlig och resurseffektiv hushållning av tillgängliga medel samt underlätta för privata investeringar i klimatomställningen. Klimatinvesteringar genererar samhällsekonomiska nyttor som ger vinster eller kostnadsbesparingar hos många olika aktörer. Det saknas former för dialog kring att gemensamt investera medel eller fördela kostnader i sådana projekt med hänsyn till var vinster och kostnadsbesparingarna uppstår, vilket gör att potentiella synergieffek- ter inte kan tillvaratas på ett systematiskt sätt. Uppsala utvecklar ett ramverk för hållbarhetslänkade obligationer för att finansiera kommande investeringar på ett mer hållbart sätt och med en tydlig struktur för rapportering av investeringarnas klimatprestanda. Genom att länka samman uppfyl- lande av kommunens klimatmål med ekonomiska incitament bedöms också ägan- deskap för klimatomställningen stärkas i hela kommunkoncernen.
Klimatinvesteringsplan. Skellefteå kommun ska med hjälp av Viable Cities ta fram en klimatinvesteringsplan till 2025 för att kunna planera, prioritera och följa upp de konkreta investeringar som behöver göras för att Skellefteå ska kunna lyckas med klimatomställningen. Denna klimatinvesteringsplan ska visa på de klimatnyttor och klimateffekter som dessa åtgärder skapar. Det ger även en förståelse och samsyn över vad som konkret behöver göras för att uppnå de miljö- och klimatmål som kommunen satt. Arbetet pågår med en underbyggd klimatfärdplan och klimatinvesteringsplanen genom att Skellefteå kommun håller på att implementera Climate OS.