Kommunens klimatmål exempelklausuler

Kommunens klimatmål. Kommunfullmäktige i Karlstads kommun har fastställt det övergripande målet att ”Karlstad ska vara en fossilfri och klimatsmart kommun”. Målet omfattar hela kommunkoncernen. Målet ingår i målområdet En miljösmart kommun, och beskrivs närmare i strategisk plan: ”För att bidra till att nå de globala klimatmålen ska Karlstad arbeta för att inom några årtionden bli en fossilfri kommun. Karlstad ska även vara en kommun som är inno- vativ och använder smarta lösningar för att begränsa klimatpåverkan. Det betyder att ingen uppvärmning eller el och inga transporter sker med fossila bränslen som till exempel olja eller kol. Varje Karlstadsbos kunskap, delaktighet och agerande i klimat- frågan är viktig för att Karlstad ska nå klimatmålen. I vårt klimatarbete vill vi därför 1 Viable Cities är ett strategiskt innovationsprogram som finansieras av Energimyndigheten, Vinnova och Formas. Programmet har en löptid från 2017 till 2030 och har cirka 130 medlemmar, Värdorganisation är KTH. underlätta för Karlstadsbor att minska sina utsläpp av växthusgaser. Det ska vara lätt för invånare och företagare i vår kommun att göra miljö- och klimatsmarta val.”‌ I ett förslag som läggs fram för beslut i kommunfullmäktige den 8 december 2022, ska det övergripande målet Karlstad ska vara en fossilfri och klimatsmart kommun tidsättas och skärpas. Förslaget säger att Karlstad ska arbeta för att senast år 2030 inte ha någon negativ påverkan på klimatet och att kommunens interna verksamhet senast år 2026 är fossilfri. Enligt beslut i kommunfullmäktige så ska de globala hållbarhetsmålen inom Agenda 2030 inkluderas i den interna målstyrningen i Karlstad. Inom Agenda 2030 är det främsta klimatmålet mål nummer 13: Bekämpa klimatförändringarna.
Kommunens klimatmål. Enköpings vision är att vara en inspirerande plats med en livsmiljö där alla kan utveckla sitt allra bästa jag. Självklar livskvalitet, attraktivast i regionen och en hållbar omvärldsaktör. Visionen innebär bland annat att kommunen har minsta möjliga klimatpåverkan på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Det innebär också att kommunen driver högklassiga klimat- och miljöprojekt och hushållar med jordens resurser. Hållbar miljö och energi ingår som en självklarhet i allt samhällsbyggande. Enköping ska vara bra på hållbarhetsarbete och visa att vi kan växa, bli fler och ändå minska vår miljöpåverkan. 1 Viable Cities är ett strategiskt innovationsprogram som finansieras av Energimyndigheten, Vinnova och Formas. Programmet har en löptid från 2017 till 2030 och har cirka 130 medlemmar, Värdorganisation är KTH. I juni 2019 fattade kommunfullmäktige beslut om en långsiktig plan för kommunen mellan åren 2020–2023. Planen slår fast att allt arbete ska genomsyras av intentionerna och målen i Agenda 2030. I den långsiktiga planen har kommunfullmäktige särskilt lyft fram vikten av följande Agenda 2030-mål:
Kommunens klimatmål. Järfällas övergripande styrdokument inom hållbarhetsområdet är översiktsplanen och miljöplanen. I dessa dokument återfinns ett flertal mål, åtgärder och nyckeltal som syftar till att främja en hållbar utveckling i linje med såväl nationella som globala klimatmål. Översiktsplanens huvudmål är att erbjuda bästa möjliga förutsättningar för hållbar utveckling för de som lever och verkar i kommunen. Fem delmål har formulerats för att nå det övergripande målet. 1 Viable Cities är ett strategiskt innovationsprogram som finansieras av Energimyndigheten, Vinnova och Formas. Programmet har en löptid från 2017 till 2030 och har cirka 130 medlemmar, Värdorganisation är KTH. Under 2021 startades arbetet upp med att revidera och digitalisera Järfällas över- siktsplan. Målet om en klimatneutral kommun ska integreras i den nya översiktsplanen och Agenda 2030-målen beaktas under hela processen. Under 2022 har kommunen genomfört en trendanalys och nulägesanalys, där klimatfrågan och Järfällas mål om klimatneutralitet har givits stort fokus. Man har även tagit fram 4 principer för hållbar utveckling, som kommer att ligga till grund för den kommande hållbarhetsbedöm- ningen av nya översiktsplanen. Järfällas miljöplan hanterar den ekologiska dimensionen och utgår från de regionalt prioriterade miljömålen. Planen innehåller mål inom minskad klimatpåverkan, god bebyggd miljö, giftfri vardag, ett rikt växt- och djurliv samt hållbar konsumtion och hög miljömedvetenhet. Under 2021-2022 reviderades Järfällas miljöplan, med syfte att uppdatera de mål som redan uppnåtts samt integrera kommunens mål inom klimatneutralitet samt det nya målområdet frisk luft. Den nya miljöplanen med aktuella klimatmål gäller för år 2022-2030 och förväntas antas i kommunfullmäktige i slutet av 2022. Järfälla ska vara klimatneutralt 2030 och klimatpositivt 2050 och alltid sträva efter att energieffektivisera. Järfälla ska ta sitt ansvar för att bidra till det globala klimatmålet, i enlighet med Parisavtalet. Utöver inriktningsmålet innehåller Miljöplanen även ett antal effektmål kopplat till klimatomställningen, bland annat att utsläppen av växthusgaser i Järfälla som geo- grafisk yta ska minska med minst 15 procent per år, i enlighet med koldioxidbudgeten. Järfälla kommun har även en klimat- och energiplan. Klimat- och energiplanen berör samtliga kommunala verksamheter och pekar ut de områden kommunen och dess bolag ska arbeta med för att minska sin klimatpåverkan. Kommunorganisationens del av utsläppen ä...
Kommunens klimatmål. Östersunds kommun har genom Klimatprogrammet, Klimatkontrakt 2030 samt Översiktsplan 2020–2040 fastställt följande målbilder med bred förankring i Kommunfullmäktige: 1 Viable Cities är ett strategiskt innovationsprogram som finansieras av Energimyndigheten, Vinnova och Formas. Programmet har en löptid från 2017 till 2030 och har cirka 130 medlemmar, Värdorganisation är KTH. • Energianvändningen ska minska med 40 procent2 till år 2030 i Östersunds kommun som geografiskt område3 och med 30 procent i kommunorganisationen. • Östersunds kommun ska verka för att hushållens konsumtionsbaserade utsläpp halveras till 2030 samt uppgår till högst 1 ton koldioxidekvivalenter/person 2050, i linje med IPCC4. Målsättningarna är kommunövergripande och gäller därmed samtliga nämnder och förvaltningar i Östersunds kommun. De omfattar i första hand det kommunorganisationen har rådighet över att besluta och genomföra, men ska även skapa förutsättningar för och utgöra önskvärd riktning för hela kommunkoncernen, näringslivet, annan verksamhet som bedrivs i kommunen och kommuninvånarnas möjlighet att minska sin klimatpåverkan och energianvändning. Att bli fossilfria och energieffektiva innebär att Östersund klarar sin del i Parisavtalet, rekommendationerna från IPCC (FNs klimatpanel), målen i Länsstyrelsen Jämtlands läns energi- och klimatstrategi och dessutom bidrar till att uppfylla de globala hållbarhetsmålen. För att nå målen krävs omfattande åtgärder som bidrar till en omställning av samhället, speciellt i ljuset av den tillväxtresa Östersunds kommun befinner sig på. Med en årlig befolkningsökning om ca 500 personer och en ambition att fortsätta växa i både invånarantal och företagsetableringar är det viktigt att säkerställa att detta görs på ett hållbart sätt i linje med beslutade klimatmål.
Kommunens klimatmål. Städer har en viktig roll i omställningsarbetet och Stockholm ska vara världsledande i att minska sina utsläpp och vara en förebild för andra. Stockholm har höga klima- tambitioner. Målet är att Stockholm ska vara klimatpositivt till 2030 och senast år 2040 vara helt fossilbränslefritt. Stadens egen organisation ska vara fossilbränslefri senast år 2030. Staden och stockholmarna orsakar stora utsläpp av koldioxid i andra delar av världen genom sin konsumtion. Staden ska ha som mål att halvera konsumtions- utsläppen till år 2030 (Finansborgarrådets förslag till Budget 2023-2025). Vision 2040 är stadens långsiktiga visionsdokument. Enligt detta är Stockholm le- dande i den globala omställningen mot ett hållbart samhälle (Vision 2040). Stadens Miljöprogram 2020-2023 fokuserar på de största miljöutmaningarna för perioden. Programmet är strukturerat utifrån sju prioriterade mål för Stockholms miljö 1 Viable Cities är ett strategiskt innovationsprogram som finansieras av Energimyndigheten, Vinnova och Formas. Programmet har en löptid från 2017 till 2030 och har cirka 130 medlemmar, Värdorganisation är KTH. på lång sikt, det vill säga fram till 2030 eller längre. Under målen finns etappmål till 2023 visade som underpunkter nedan.‌
Kommunens klimatmål. Visionen om framtidens Borås (2022) beskriver den gemensamma framtidsbilden av en hållbar stad. Det är en bild som formats utifrån vad medborgare, civilsamhället, näringslivet, akademin och Borås Stad gemensamt vill. Visionen inleds med meningarna: ”I Borås tar vi ansvar genom att behandla varandra och vår miljö med omsorg. Vi lever i harmoni med en rik natur, vår omvärld och med andra människor. Social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet är grunden för våra val och beslut.” I linje med Parisavtalet från 2015 har Borås Stad etablerat ett tydligt och omfattande arbete för klimatet baserat på den minskningstakt av växthusgasutsläpp som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5–2 grader. Borås Stad har, precis som ett antal andra städer, tagit fram en koldioxidbudget. 1 Viable Cities är ett strategiskt innovationsprogram som finansieras av Energimyndigheten, Vinnova och Formas. Programmet har en löptid från 2017 till 2030 och har cirka 130 medlemmar, Värdorganisation är KTH. Utöver den egna ambitionen har Borås Stad anslutit sig till Västra Götalandsregionens målsättning om att vara en fossiloberoende region 2030. Det innebär att utsläppen av växthusgaser ska minska med 80 procent från 1990-års nivå till år 2030. Dessutom ska utsläppen av växthusgaser från västsvenskarnas konsumtion, oavsett var i världen de sker, minska med 30 procent jämfört med 2010.‌ Kommunfullmäktige antog en energi- och klimatstrategi 2020 för att säkerställa ett systematiskt tillvägagångssätt där varje kommunal enhet inom Borås Stad ansvarar för att göra sin del för att nå hållbarhetsmålen. Borås Stads energi- och klimatstrategi omfattar både utsläppsminskningar och anpassningar som ska göra det lättare att hantera effekterna av de pågående klimatförändringarna. Inventeringen av kommunkoncernens koldioxidutsläpp visar att det framförallt är byggnation av byggnader och infrastruktur samt inköp av livsmedel och övriga varor och tjänster som utgör stora utsläppsområden. I Borås som geografiskt område ser fördelningen lite annorlunda ut. Här står flyg- och bilresor för stora utsläpp men också konsumtion av livsmedel och övriga varor. Bland övriga varor står elektronik och kläder för en betydande klimatpåverkan. 2023 antogs Borås Stads Miljöprogram. Miljöprogrammet har som mål att skapa samsyn och ett strukturerat arbetssätt i hela kommunkoncernen genom att utgöra en plattform som samordnar och utvecklar Borås Stads arbete med ekologisk hållbarhet.
Kommunens klimatmål. Eskilstunas klimatavtryck ska successivt övergå från att vara negativ till att bli positiv och ska arbeta i enlighet med Parisavtalet för att begränsa den globala uppvärmningen till väl under två grader. För att bidra till globala och nationella klimatmål samt Eskilstuna vision 2030 är det långsiktiga målet ett klimatpositivt* Eskilstuna 2045.
Kommunens klimatmål. Göteborgs stad har i Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram 2021-2030 ett klimat- mål som innebär att Göteborg ska ha ett klimatavtryck nära noll 2030. Detta innebär att Göteborg skall minska utsläppen inom sitt geografiska område med minst 10,3% per år och de konsumtionsbaserade utsläppen med minst 7,6% per år.
Kommunens klimatmål. Miljöprogram för Malmö stad 2021-2030 är antaget av kommunfullmäktige och är ett strategiskt dokument som anger riktningen för Malmö stads långsiktiga arbete med miljö- och klimatfrågor. Miljöprogrammet är styrande för stadens nämnder och bolag och ska även stödja och inspirera Malmöbor och aktörer inom privat och offentlig sektor. Miljöprogrammet består av tolv mål fördelade på tre målområden: 1 Viable Cities är ett strategiskt innovationsprogram som finansieras av Energimyndigheten, Vinnova och Formas. Programmet har en löptid från 2017 till 2030 och har cirka 130 medlemmar, Värdorganisation är KTH. Till det övergripande målområdet om klimat finns följande mål:‌ Kommunfullmäktigemålen i Malmö stads budget 2023 anger att Malmö stad ska vara en föregångare när det gäller minskade utsläpp av växthusgaser.
Kommunens klimatmål. Agenda 2030 med de 17 globala målen lägger riktningen för kommunens arbete och Strategi för Agenda 2030 Mariestad väver samman kommunfullmäktiges mål med de globala målen och tydliggör vilka de politiska prioriteringarna är gällande arbetet med den miljömässiga, sociala och ekonomiska hållbarheten. I Strategi för Agenda 2030 Mariestad har kommunfullmäktige beslutat om följande mål: