Korttidsarbete. En arbetsgrupp med representanter från förbunden tillsattes 2020 i samband med att systemet med korttidsarbete och dess tillämpning blev högaktuell att hitta gemensamma sätt att hantera. Under pandemin kom flera förändringar av systemet och tolkningar av dess tillämpning var viktiga att reda ut och ha gemensamma ställningstaganden. Det handlade också om att ge synpunkter till myndigheternas tolkning av regelverket och att hitta gemensamma synpunkter med arbetsgivarna i dessa frågor.
Korttidsarbete. Under avtalsrörelsen 2010 beslutade Teknikarbetsgivarna, Industri- och KemiGruppen, Stål och Metall Arbetsgivareförbundet, SVEMEK och Gruvornas Arbetsgivareförbund, Unionen, Sveriges Ingenjörer och IF Metall att tillsätta en grupp för att titta närmare på system för kort- tidsarbete. Därefter har även Skogsindustrierna och fackförbundet GS knutits till projektet. Syftet med gruppen var att studera existerande modeller för korttidsarbete i viktiga konkur- rentländer samt att överväga om ett system bör införas även i Sverige och hur det i så fall bör vara konstruerat. I avtalsrörelsen 2011 beslutade parterna att slutföra arbetet och presentera ett förslag på system. I februari 2012 presenterade parterna ett gemensamt förslag till ett svenskt system. Förslaget bygger på att statsmakterna är med och finansierar systemet. Parterna har under arbetets gång haft kontakt med representanter för regeringen som uttryckt en positiv inställning. En statlig utredning är nu tillsatt och ett förslag väntas komma i slutet av 2012. Utredningen har knutit en referensgrupp med representanter för parterna till sig. Ett färdigt system skulle kunna fin- nas på plats 2014.
Korttidsarbete. SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade deltar i korttidsarbete som berättigar arbetsgivaren till preliminärt stöd enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. Lag (2013:949).
Korttidsarbete. Stöd vid korttidsarbete innebär att arbetsgivare kan minska sina arbetskraftskostnader genom att de anställda går ner i arbetstid i samband med tillfälliga ekonomiska svårigheter. Den anställde behåller en stor del av sin ordinarie lön eftersom staten står för merparten av kostnaden för den nedsatta arbetstiden. För att få ta del av stöd vid korttidsarbete måste det finnas ett avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare. Om arbetsplatsen omfattas av ett centralt kollektivavtal om löner och allmänna villkor måste det finnas ett avtal om ▪ ▪
Korttidsarbete. Ett annat sätt att hantera företagens behov att anpassa arbetskraftskostnaderna i sam- band med en konjunkturnedgång är att tillfälligt reducera de anställdas arbetstid för att återgå till normal arbetstid när efterfrågan återvänder, så kallad permittering eller korttidsarbete, med inspiration från den tyska benämningen, Kürzarbeit.58 Arbets- kraftskostnaderna minskas genom det reducerade arbetstidsuttaget. För den anställde reduceras inkomsten, men inte i samma utsträckning som den reducerade arbetstiden. Tillämpningen av den här typen av åtgärder anses av flera experter vara ett av skälen till att Tyskland klarade av den senaste ekonomiska krisen relativt väl (se t ex Belleer, xx.xx., 2016). Det är viktigt att poängtera att anpassning genom korttidsarbete är en av flera möjliga förklaringar till den tyska krishanteringen. Som Eichhorst (2015) påpekar var statligt stöd för korttidsarbete enbart en av flera olika former av företagsinterna anpass- ningsmekanismer som bidrog till företagens anpassningsförmåga under krisen. Arbets- tidsbanker, så kallade flexkonton, där medarbetarnas samlade övertid kunde betas av i samband med minskad försäljning, var ett av flera exempel tillsammans med en allmän försiktighet bland tyska arbetsgivare att säga upp kompetent arbetskraft i samband med tillfälliga drastiska förändringar eftersom de i tidigare kriser erfarit problem med att rekrytera nya kvalificerade medarbetare när efterfrågan återvänder. Enligt Xxxxxxxxx (2015) är denna faktor särskilt viktig att beakta när den mer allmänna demografiska utvecklingen pekar mot allt mindre kohorter av yngre arbetskraft som etablerar sig på arbetsmarknaden, vilket gör att arbetsgivare i allt större utsträckning behöver säker- ställa stabil tillgång på kompetent arbetskraft. Xxxxxxxxx menar också att den utökade användningen av inhyrd arbetskraft kan ha haft stor betydelse för den tyska tillverk- ningsindustrins anpassningsförmåga under krisen. Det är således svårt att med säker- het fastställa att det var just användningen av korttidsarbete som bidrog till den tyska ekonomins krishantering.59 Flera länder som inte använde sig av korttidsarbete klarade sig också bra. Det var också flera länder som använde sig av korttidsarbete, men ändå inte lyckades hantera krisen utan betydande arbetslöshet och budgetunderskott. Enligt Hijzen & Venn (2011) använde sig 24 av 33 OECD länder av någon form av korttidsarbete som ett sätt att hantera finanskrisen 2008-2009, men utformningen och finan...