Lokalförsörjning. Stadens strategiska lokalplanering är prioriterad och målsättningen är att begränsa kommunkoncernens investeringsutgifter och samtidigt uppnå en hållbar driftkostnadsutveckling. Det är viktigt att vid varje tillfälle alltid eftersträva sänkta lokalkostnader, med bibehållen kvalitet. En stadsövergripande lokalresursplan är styrande för nämnder och berörda bolagsstyrelser. Staden ska i ökad utsträckning samverka med externa aktörer och styrtal har tagits fram och ska fortsatt utvecklas för att ge inriktningen för vilka behov som kan omhändertas av externa parter. Stadens ambition ska vara att arbeta för ett ökat utbud och fler inhyrningar från samhällsfastighetsbolag inbegripet att dessa aktörer även kan hyra ut direkt till enskilt drivna verksamheter. Lokalförsörjningens syfte är att stadens verksamheter ska bedrivas i ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler. Ett ökat fokus krävs för att möjliggöra detta syfte och samtidigt säkerställa att lokalkostnaderna begränsas så att mesta möjliga resurser kan gå till den prioriterade verksamheten. Detta kräver att samtliga nämnder utvecklar sina processer och ska kunna säkerställa och styrka sina behov i nämndens lokalförsörjningsplan. Processen ska också inkludera en kontinuerlig omprövning av planerade och pågående lokalprojekt för att alltid säkerställa ett lokalbehov och kostnad i balans. Starkare central samordning inom staden kommer säkerställa dessa prioriteringar. Förändringar i lokalhållningen ska alltid vara ekonomiskt motiverad ur ett kommunkoncernperspektiv. För att begränsa investeringsutgifterna ska staden i ökad omfattning och inom samtliga verksamhetsområden också hyra lokaler externt, där så är lönsamt för staden eller där det är strategiskt viktigt för verksamheternas förutsättningar. Staden har alltid i viss omfattning hyrt olika verksamhetslokaler till marknadsmässiga villkor av externa fastighetsägare. • utveckla sina lokalförsörjningsprocesser, i samråd med kommunstyrelsen, i syfte att uppnå högre grad av ekonomisk styrning av lokalprojekt samt säkerställa omvärldsbevakning i relation till externa verksamhetsaktörer. Nämndernas underlag redovisas i lokalförsörjningsplaner. Kommunstyrelsen sammanställer och godkänner en stadsövergripande lokalresursplan som är styrande för samtliga nämnder. Stadens samordnade skolplanering (SAMS) är en integrerad del av lokalresursplanen – SGAF sitter i egna lokaler i Globen som bolaget äger. Lokalen är renoverad och ombyggd för bolagets verksamhet med helt ...
Lokalförsörjning. Övergripande och strategiska lokalförsörjningsfrågor och projekt hanteras i KTH:s campusplan samt i den lokalförsörjningsplan (LFP) som årligen tas fram. Lokalförsörjningsplanen är treårig och innehåller underlag som ska kunna ligga till grund för beslut om fysisk inplacering av berörda verksamheter, prognoser avseende lokalkostnader och en sammanställning av KTH:s hyresavtal. Under hösten 2021 genomfördes ett antal workshops med samtliga skolor vid KTH och material från dessa ligger till grund för delar i LFP 2022-2024. Fastighetsavdelningen leder nu ett arbete med att forma rutiner för avstämning, diskussion och beredning av beslut kring det strategiska arbetet med lokalplanering. Rapportering till skolor och KTH:s ledning ska ske regelbundet och vara synkroniserat med KTH:s planerings- och uppföljningsprocess. Lokalförsörjningsplan 2022-2024 ska redovisas vid styrelsens sammanträde i juni.
Lokalförsörjning. Lokalförsörjning har i det stora hela levererat vad som var planerat vid årets start. På projektsidan utgörs en av de stora leveranserna av badhuset som driftsattes i maj 2020. En annan stor leverans var nybyggnationen av Fjärås Bräckaskolan inklusive idrottshall som färdigställdes under hösten. Härutöver har projekt i varierande storlek och karaktär levererats löpande under året. I princip ingår i samtliga projekt inventarieprojekt och flera projekt inkluderar även flyttprojekt. I samma takt som projekt har avslutats har nya projekt startats upp, däribland utbildningslokaler i Gällinge och Björkris och boende med särskild service i Vallda. Merparten av projekten är orsakade av förändrade befolkningsprognoser men det förekommer även reinvesteringsprojekt som syftar till att upprätthålla en god kvalitet på befintligt fastighetsbestånd. Enstaka projekt har tillkommit under året så som rivning av Åsa magasin. Inom lokalplaneringsområdet är den största leveranserna en ny lokalplan för perioden 2021-2025, vilken ingår i kommunbudgeten. Utredningar har också levererats löpande utifrån vad som efterfrågats. Förutom konkreta leveranser har insatser gjorts för att stärka samarbetet med andra förvaltningar på operativ och strategisk nivå. Planerade utvecklingsinitiativ har påbörjats men inte avslutats som planerat. Orsaken är att den löpande lokalplaneringen har prioriterats. Initiativen kommer fortsätta under kommande år.
Lokalförsörjning. På kort sikt vidtar Kriminalvården en rad åtgärder för att öka sin platskapacitet. Dubbelbeläggning av befintliga bostadsrum och omvandling av gemensamhets- och andra ytor till bostadsrum sker fortlöpande. Förberedelser pågår också för en permanent utökning av antalet tillgängliga platser på medellång och lång sikt. Under 2018 har vi fattat beslut om att bygga ut anstalter och häkten på ytterligare tretton orter i landet. Myndighetens lokalförsörjning tar lång tid att anpassa och kräver därmed långsiktig inriktning och finansiering. Kriminalvården äger inte de fastigheter där vi bedriver verksamhet, utan ställer som hyresgäst krav på utformningen av lokalerna gentemot våra hyresvärdar. När det gäller anstalter och häkten är dessa krav väldigt specifika och normalt förknippade med relativt höga kostnader. Då hyresmarknaden för både anstalter och häkten är mycket begränsad vill hyresvärdarna normalt säkerställa full finansiering av gjorda investeringar under hyresavtalsperioden även om objekten normalt har en betydligt längre fysisk livslängd. Det skapar behov av långa, vanligen 25-åriga, avtal för att få en rimlig årlig hyreskostnad. För att inte riskera att Kriminalvården ska behöva betala hyresvärdarnas investeringar i anstalter och häkten flera gånger vid en avtalsförlängning finns det behov av att reglera hur hyran ska påverkas efter den initiala hyresperioden. Det pågår därför ett utvecklingsarbete tillsammans med bland andra det statligt ägda bolaget Specialfastigheter för att anpassa utformningen av, och villkoren i, framtida hyresavtal. Det omfattar att se över de ränteantaganden som görs under en 25-årig avtalsperiod. I nuvarande hyresavtal betalar Kriminalvården normalt en fast ränta för hela avtalsperioden. Eftersom det är svårt att förutspå ränteutvecklingen under en så lång tid får Kriminalvården normalt betala en betydligt högre ränta än marknadsräntan. Den senaste 10-årsperiodens mycket låga räntenivåer har därför inte kommit Kriminalvården till del, utan har istället inneburit att våra hyresvärdar, främst Specialfastigheter, kunnat redovisa vinster som vida överstiger ägarens avkastningskrav samtidigt som Kriminalvårdens hyreskostnader och ekonomiska underskott ökat. Hade myndigheten istället själv ägt sina fastigheter hade kostnaderna för både räntor och avskrivningar varit väsentligt lägre. Långa hyresavtal, i kombination med högt slitage på lokalerna, ställer även krav på löpande underhåll för att undvika akuta stängningar. Såväl underhål...
Lokalförsörjning. Förstudie / Utredning DL Inväntar fortsatt utredning Handlingar tillhörande fastighet som rivits P/DL Arkivkart/ Efter 10 år Finns bevarat i Teknik- och service - PM Objektnamn nämndens samt Miljö- och bygg - rivningslov nämndens handlingar. - rivningsanmälan - ritningar - delegationsbeslut, kopia Förteckning över rivna byggnader P/DL Xxxx.xxx Adm ?? Vid inakt Bevaras Kommun Myndighet DOKUMENTHANTERINGS- & GALLRINGSPLAN