Marknaden i Sverige. Sjukskrivningarna i Sverige har ökat sedan 2010 och under senare år har psykisk ohälsa kommit att svara för en allt större del av sjukskrivningarna. År 2010 uppgick antalet sjukskrivna till cirka 470 000 mot cirka 636 090 år 20225. Arbetsgivare i Sverige har en skyldighet att betala ut sjuklön till anställda som på grund av sjukdom inte kan arbeta. Rätten till sjuklön gäller från och med den första anställningsdagen om den avtalade anställningstiden är längre än en månad. Är den avtalade anställningstiden kortare än en månad inträder rätten till sjuklön om arbetstagaren tillträtt anställningen och därefter varit anställd fjorton kalenderdagar i följd. Sjuklöneperioden i Sverige uppgår till 14 dagar. Efter den första karensdagen utgår sjuklön från arbetsgivaren till den anställde följande 13 dagar. Maximalt utgör sjuklönen 90 procent av lön och andra anställningsförmåner som den anställde går miste om under sjukperioden, men med kollektivavtal kan sjuklönen vara högre än så. Den åttonde dagen, i normalfallet, måste den anställde lämna in ett läkarintyg eller läkarutlåtande som styrker att arbetsförmågan är nedsatt, för att arbetsgivaren ska ha möjlighet att bedöma fortsatt rätt till sjuklön. Om den anställde fortfarande är sjuk efter sjuklöneperiodens slut kan det föreligga rätt till sjukpenning från Försäkringskassan. För att detta ska kunna bedömas krävs att arbetsgivare gör en anmälan till Försäkringskassan, varefter den anställde kan ansöka om sjukpenning.6 Den ökande sjukfrånvarotrenden i Sverige innebär en intressant marknad för Aino Health. Ökade sjukfrånvarokostnader innebär ett starkt incitament att aktivt arbeta med att sänka sjukfrånvaron, då det finns tydliga ekonomiska fördelar med detta.
Marknaden i Sverige. Branschorganisationen Sveriges Företagshälsor bedömer att Sveriges företag och organisationer som arbetar med företagshälsa tillsammans omsätter runt 4 miljarder kronor årligen, motsvarande 1 300 kronor per anställd.1 Dock skiljer sig möjligheten för anställda att få tillgång till företagshälsovård mycket, enligt samma källa, från bransch till bransch och från arbetsgivare till arbetsgivare. Organisationen bedömer att cirka 3,1 miljoner anställda i Sverige har tillgång till företagshälsa, men att bara cirka en miljon av dessa har tillgång till riktigt bra företagshälsovård som kan göra skillnad för såväl organisationen som för enskilda anställda.1 Övriga två miljoner delas lika mellan de som har en ordinär tillgång av tjänster och de som bara ”på papperet” har tillgång till företagshälsovård. Bara ett fåtal arbetsgivare erbjuder enligt Sveriges Företagshälsor sjuk- och friskhetsanmälan via företagshälsan. Slutligen saknar 1,4 miljoner anställda tillgång till företagshälsa över huvud taget, hälften av dessa är verksamma i företag med färre än 50 anställda.1 Sammantaget bedömer styrelse och ledning att det finns stora möjligheter för tillväxt för Agilit och Curando bara inom den existerande marknaden, samtidigt som marknaden i sig har potential att fortsätta att växa. Detta beräknat endast i Sverige, på sikt är Agilits målsättning att etablera sig i hela Norden. Längre sjukskrivningar kostade samhället 66 miljarder under 20212. En likande, tidigare, rapport från Euro Accident3 indikerar vidare att ohälsa kostar Sveriges 100 största företag över 40 miljarder årligen. Detta utan att kunna räkna in kostnader så som sjuknärvaro, arbetsmiljö, psykosocial ohälsa och övervikt ligger siffran över kostnaden minst 30% högre än så enligt rapportens upphovsmän.
Marknaden i Sverige. Inom datacenter har projektgruppen noterat tre - fyra större systemintegratörer. Utöver dessa finns det en ganska stor mängd mindre och medelstora systemintegratörer, dessa är oftast specialiserade på nätverksprodukter, säkerhet eller servrar. Marknaden består även av flera små nischade specialister med hög kompetens inom begränsade områden, dessa deltar ofta som underleverantörer till ramavtalsleverantörerna. Leveranskedjan är normalt att systemintegratörer återförsäljer produkter från en eller flera internationella tillverkare. Tillverkarna har ofta dotterbolag som representanter i Sverige. Tillverkarna använder sig normalt av distributörer som tillhandahåller logistiktjänster för leveranser åt systemintegratörer. Längre ner i leveranskedjan, utspridda över stora delar av världen, återfinns slutmontörer, komponenttillverkare, materialtillverkare och råvaruleverantörer. Konsolideringen i branschen har pågått under en längre tid och är också fortsatt en stark trend bland systemintegratörerna men den syns även hos tillverkarna. Någon leverantör anser att det är viktigt för systemintegratörer att komma upp i en viss storlek för att kunna vara konkurrenskraftiga. Stora tillverkare köper upp mindre tillverkare för att komma över deras programvara, hårdvara och/eller kompetens.
Marknaden i Sverige. Marknaden för bostadsannonser ser ut som den gör i dag beroende på att Hemnet, som idag är dominerande på mark- naden för bostadsannonser, grundades av Mäklarsamfundet, Fastighetsmäklarförbundet och de två största mäklarked- jorna i Sverige, Fastighetsbyrån och Svensk Fastighetsför- medling. År 2016 såldes majoriteten av Hemnet till General Atlantic och Sprints Capital, varefter Mäklarsamfundet och Fastighetsmäklarförbundet var kvar som minoritetsägare.