Metod och genomförande. Vår granskning har enligt överenskommelse med Östersundshem innefattat följande: • Bakgrundsundersökning avseende f.d. VD. Syftet med bakgrundsundersökningen har varit att efterforska vilka bolagsengagemang f.d. VD har haft utöver sitt uppdrag som VD för Östersundshem. Särskilt med avseende på kopplingar till de andra två personer som är föremål för EBM:s utredning. • Partiella bakgrundsundersökningar av de andra två personer som är föremål för EBM:s utredning i syfte att fastställa bolagsengagemang och vissa uppgifter om deras verksamheter. • Genomgång av ett antal affärsförbindelser som Östersundshem har, främst avseende nybyggnation och större renoveringsprojekt, inkluderande granskning av upphandlingsförfarande, avtal och fakturering från leverantörerna. Syftet har varit att kontrollera om kostnaden för projekten överensstämmer med avtalade och levererade beställningar. Valet av affärsförbindelser som omfattas av granskningen har skett i samråd med Östersundshem. Vilka affärsförbindelser som har omfattats av vår granskning framgår av nedan avsnitt 6. För denna del har vi haft egen tillgång till Östersundshems leverantörsreskontra och inskannade fakturor. Upphandlingsdokument och avtal har tillhandahållits av Östersundshem efter förfrågan. • Genomgång av Östersundshems sponsorkontrakt med ÖFK, där f.d. VD samtidigt har varit ordförande. Syftet med granskningen är att se om avtalen och kostnaden för sponsorskapet är i enlighet med styrelsens beslut. Granskningen har också omfattat andra förbindelser mellan ÖFK och Östersundshem. • Granskning av elektronisk information genom forensisk genomsökning av f.d. VD:s tjänstedator, samt av vice VD och f.d. VD:s e-post filer på bolagets server. Syftet har varit att efterforska e-post och dokument av betydelse för vår granskning enligt ovan. Efterforskningen har främst gjorts genom sökningar utifrån begrepp och namn med anknytning till våra granskningspunkter enligt ovan. • Intervjuer av nyckelpersoner hos Östersundshem har genomförts i syfte att närmare förstå tillämpning av policys och bakgrunden till transaktioner där det har varit nödvändigt. • Granskning av anteckningar funna på f.d. VD:s tjänsterum.
Metod och genomförande. Sammanställningen bygger på såväl kvantitativa som kvalitativa datakällor och insamlingsmetoder. Det kvantitativa materialet består av uppgifter från KIA (SiS klient- och institutionsadministrativa system) som täcker olika aspekter av klienternas situation. Därutöver finns uppgifter från Ett kontrakt för livets särskilda socialtjänstenkät som omfattar respektive socialsekreterares värdering av vårdinsatserna, av satsningen och dess inverkan. Slutligen har uppgifter från DOK (SiS dokumentationssystem) använts. I DOK ingår intervjuer med klienter vid inskrivning och utskrivning samt uppföljningen sex månader efter utskrivning där klienterna själva bedömer vårdinsatserna och sin livssituation. Genom användningen av tre olika källor minskade bortfallsproblemet, som enligt tidigare erfarenheter (Xxxxxxx, Xxxxxxxxxx & Xxxxxxxx, 1998) är stort i uppföljningar av missbrukarvården. Dessa tre informationssystem gav en möjlighet att jämföra uppgifter från flera håll, inte minst klienternas och socialsekreterarnas svar på samma frågor. I den ursprungliga planen skulle även data från en tremånadersuppföljning utnyttjas. Tre månader efter att klienten har avslutat sin LVM-vård ska en uppföljning ske. SiS sammanställde frågor som skulle ställas till klienten vid detta tillfälle. Det var socialtjänstens ansvar att ta initiativet till en sådan uppföljning där klienten, kontaktpersonen på SiS institution och handläggaren skulle närvara. Det visade sig att knappt 23 procent av de tänkta uppföljningarna genomfördes vilket innebär att materialet inte lämpar sig för vidare analyser i detta sammanhang. Längre fram i rapporten finns dock en bortfallsanalys av tremånadersuppföljningen utifrån samtal med socialtjänsten och representanter från SiS institutioner. Det kvalitativa materialet består i huvudsak av intervjuer med verksamhetsföreträdare för SiS och för Socialtjänsten. Nedan följer en närmare introduktion av de olika datakällorna som använts. I KIA förs alla beslut som rör den enskilde, inklusive journal och behandlingsplan och vårdinsatser. Information förs in löpande, men en viss eftersläpning förekommer. Uppgifter från KIA som redovisas i denna rapport är dels SiS beläggningsstatistik och dels uppgifter rörande utskrivna från vård enligt 4 § LVM, såväl avseende de klienter som någon gång vårdats enligt 27 § LVM totalt sett som inom ramen för Ett kontrakt för livet. Uppgifterna har tagits fram under april 2008 och i enstaka fall kan uppgifter skilja sig från statistik fra...
Metod och genomförande. Problemställningen kommer att analyseras utifrån teorin om mellanbegrepp som in- troducerats i avsnitt 2.1 och mer specifikt den del som berör grundöppna mellanbe- grepp. Detta genom att mellanbegreppet ‘väsentlig följd av avvikelse’ enligt 2 kap 3a§ ÅRL och de begrepp som det relaterar till för ett K3-företag först struktureras i ett nätverk av begrepp såsom andra mellanbegrepp, grunder och följder (se figur 3). Källor såsom lagtexter, vägledningar, propositioner och artiklar kommer att analys- eras för att utreda bedömningsgrunderna för väsentlighetsprincipens tillämpning och specificera dess följder. Därigenom kommer följder och grunder för ‘väsentlig följd av avvikelse’ definieras och analyseras. Mätning och värdering av aspekter diskuteras utifrån mätningsteori och värdeteori. Vidare behöver både en avvikelses enskilda påverkan och en avvikelses påverkan till- sammans med andra avvikelser kunna bedömas för att avgöra när följden av en avvi- kelse är väsentlig. För att åstadkomma detta används aggregationsträd för att visuali- sera ett förslag på hur upprättare av årsredovisning kan strukturera bedömningen av väsentlighet hos följd av avvikelse i två steg. Ett aggregationsträd struktureras för en avvikelses enskilda förväntade påverkan på användares beslut i steg 1 (se figur 4). I steg 2 visas ett aggregationsträd för flera relaterade avvikelsers sammantagna förvän- tade påverkan på en användares beslut och på grad av väsentlighet hos följd av avvi- kelse (se figur 6). Bedömningen av ‘väsentlig följd av avvikelse’ kommer sedan formaliseras utifrån ag- gregationsteori, logik och beslutsanalys med utgångspunkt i modellen ”stegvist förfa- rande med fokusering på nödvändighet”, som är en resonemangsmodell för till- ståndsprövning vid lokalisering av vindkraft utvecklad av Odelstad (2017b) i Om be- slutsteoretiska verktyg vid tillståndsprövning av vindkraft.
Metod och genomförande