Motivering av lösning. Idag saknas en enhetlig definition av begreppet hemsjukvård inom Västernorrlands län och det förekommer olika definitioner av begreppet på nationell nivå. Det ses därför som viktigt att tydliggöra vad som avses med hemsjukvård i denna rapport samt hur en framtida definition av begreppet ska utformas för länet. Annars är risken stor att begreppet tolkas olika kopplat till såväl innehållet i denna rapport som vid dess framtida användning. Anledningen till skillnader mellan definition av hemsjukvård i denna rapport och framtida definition av begreppet är bland annat att hälso- och sjukvårdsinsatser i särskilt boende inte berörs i denna rapport. Vid tydliggörandet av begreppet hemsjukvård har det bedömts vara prioriterat att definitionen åskådiggör vilka typer av insatser, boendeformer och utförare som avses. Beskrivning av det som avses med hemsjukvård i denna rapport samt förslag till framtida definition av begreppet hemsjukvård är även i linje med synsättet i betänkande om kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55).
Motivering av lösning. Varför beskriva tröskelprincip med tillhörande tillägg och undantag?
Motivering av lösning. Vid bedömning av vilka åldersgrupper som ska inbegripas i kommunens hemsjukvårdsansvar har följande fyra alternativa lösningar övervägts:
Motivering av lösning. Befattningarna/rollerna distriktssköterska/sjuksköterska med annan adekvat specialistutbildning, arbetsterapeut och sjukgymnast är utifrån sin kompetens centrala utförare av oplanerade och planerade hälso- och sjukvårdsinsatser inom allmän palliativ vård, allmän psykiatrisk vård, allmän habilitering samt allmän somatisk vård och rehabilitering/ hemrehabilitering. Då dessa insatser ingår i det hemsjukvårdsansvar som åligger kommunerna enligt tröskelprincipen, se avsnitt 2.2, bedöms det vara naturligt att befattningarna/rollerna etableras inom kommunernas organisationer.
Motivering av lösning. Om kommunerna tilldelas ett ansvar för hemsjukvård som gäller oavsett tid på dygnet, och ålder, skapas goda förutsättningar för en kostnadseffektiv dimensionering av personella resurser inom ordinärt och särskilt boende. Till exempel krävs inte separat tjänstgöringslinje för målgruppen barn, vilket innebär att det går att undvika parallella organisationer för distriktssköterskebemanning även under jourtid. På detta sätt är det möjligt att undvika dubbla aktiva tjänstgöringslinjer och samtidigt erbjuda samma stöd till patienter/brukare i hela länet.
Motivering av lösning. Ambitionen är att skapa en gränsdragning som svarar mot principen att den som har kompetens att i förekommande fall förskriva förbrukningsartiklar och som träffar patienten i sin del av vårdprocessen också är den som skall göra förskrivningen. Kostnadsansvaret ska ligga i samma organisation som förskrivaren tillhör i de fall detta är tillämpligt i förhållande till nationella regelverk och lagar.
Motivering av lösning. Av betänkande om kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55) framgår att hemsjukvård till utomlänspatienter och patienter som är medborgare i andra länder är ytterst begränsad. I de fall som det förekommer utomlänspatienter förordas att ansvarigt Landsting eller kommun (beroende på vem som har hemsjukvårdsansvar) ska kunna debitera vistelsekommunen. Enligt samma princip förordas även att kommuner ska kunna få ersättning från försäkringskassan vid hemsjukvård till patienter från andra länder. Slutligt beslut i dessa frågor förväntas fattas av riksdagen under hösten 2012. Utifrån ovanstående konstaterande ses det som naturligt att Landstinget och kommunens ansvar för hemsjukvård även innefattar utomlänspatienter och patienter från andra länder.
Motivering av lösning. En verksamhetsövergång enligt LAS innefattar ett särskilt skydd för arbetstagarna. Det är därför viktigt att bedöma om den ansvarsfördelning för hemsjukvård som föreslås i avsnitt 2, och vars överföringskonsekvenser beskrivs i avsnitt 4, genererar en överföring av hemsjukvårdsansvar från Landstinget till kommuner som innebär att en verksamhetsövergång blir aktuell. Vad som gör en överlåtelse av verksamhet till en verksamhetsövergång enligt § 6 b LAS är att verksamheten/verksamhetsdelen utgör en stabilt organiserad ekonomisk enhet och att den behåller sin identitet efter övergången. Den ekonomiska enhetens identitet följer av vilken verksamhet som bedrivs, men också av andra omständigheter som dess personal, arbetsledning, organisation av arbetet, driftmetoder och i förekommande fall, det driftskapital som enheten förfogar över. Om det enbart är arbetsuppgiften som sådan som överförs blir det inte fråga om verksamhetsövergång. EG-domstolen har ställt upp ett antal kriterier som ska tas med i bedömningen av om identiteten har behållits, nämligen • om arten av verksamhet har förändrats, • om verksamhetens materiella tillgångar som byggnader och lösöre har övertagits, • värdet av överlåtna immateriella tillgångar vid överlåtelsetidpunkten, • om majoriteten av de anställda har övertagits, • om kunderna har övertagits, • graden av likhet mellan verksamheten före och efter överlåtelsen Kriterierna ska inte betraktas isolerade var för sig utan det ska göras en samlad bedömning av alla förhållanden kring övergången. Mot bakgrund av ovanstående är bedömningen att den ansvarsfördelning för hemsjukvård som beskrivs i avsnitt 2, och vars överföringskonsekvenser beskrivs i avsnitt 4, genererar en överföring av hemsjukvårdsansvar från Landstinget till kommuner som är att betrakta som en verksamhetsövergång.
Motivering av lösning. Både Landstinget och kommuner har ett ansvar för att initiera och genomföra vårdplanering när insatser från huvudmännen behöver samordnas. Då tröskelprincipen innebär att kommuner har ansvar för både hemsjukvårdsbesök (planerade besök) och hembesök (akuta besök) enligt Socialstyrelsens definitioner blir inte vårdplanering som företeelse ett nödvändigt kriterium för att definiera det kommunala hemsjukvårdsansvaret. Däremot är vårdplanering många gånger nödvändig för att trygga en god och säker vård samt för att säkerställa att alla involverade parter från kommun och Landsting är överens om hur arbetsinsatser ska fördelas.
Motivering av lösning. En generell trend kan skönjas – alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser kan utföras utanför sjukhus, det vill säga i anslutning till brukarens/patientens bostad. Utvecklingen är positiv ur ett brukar-/patientperspektiv eftersom den skapar förbättrade förutsättningar för att leva vardagsliv, även vid svår sjukdom och ohälsa. För att klara av att bemöta brukarnas/patienternas olika behov av hemsjukvård ses samarbete mellan flera befattningar/roller som en framgångsfaktor, till exempel mellan distriktssköterska/sjuksköterska med annan adekvat specialistutbildning, arbetsterapeut, sjukgymnast och läkare. Det vill säga att berörda yrkesgrupper arbetar teambaserat runt ett patientärende och samverkar över enhets- och organisationsgränser i en gemensam beslutsprocess. Sammantaget bedöms ett teambaserat arbetssätt vara en central möjliggörare för att erbjuda brukare/patienter en god och säker hemsjukvård då en yrkesgrupps perspektiv på brukaren/patientens behov inte alltid är tillräckligt.