Månadslönen exempelklausuler

Månadslönen. Till och med juni 2011 var den lägsta lönen enligt kollektivavtalet 112,69 kr per timme, vilket motsvarar 19 608 kr per månad. Den lägsta lönen höjdes därefter till 115,65 kr per timme, vilket motsvarar 20 123 kr per månad. J.H:s månadslön uppgick från början till 18 400 kr. Den höjdes den 29 augusti 2011 till 20 000 kr och den 1 januari 2012 till 23 000 kr. X.X. xxxxxxxxx understeg under tiden februari till och med december 2011 den lägsta tillåtna lönen enligt kollektivavtalet med sammanlagt 10 493 kr.
Månadslönen. Med månadslön avses i detta kapitel följande. • Fast kontant månadslön och fasta lönetillägg • Beräknad genomsnittsinkomst per månad av provision, tantiem, bonus eller liknande (dag 1–14). • Provision, tantiem, bonus eller liknande som tjänas in under ledighet utan att ha direkt samband med arbetstagarens personliga arbetsin- sats och garanterad minimiprovision eller liknande (tillämpas vid maximalt sjukavdrag pkt B.2 ovan).

Related to Månadslönen

  • Kostnadsfördelning Huvudmannen svarar för alla arbeten och kostnader för den allmänna anläggningen. Fastighetsägaren svarar för alla arbeten och kostnader för VA-installationen. Anordning som behövs endast för en eller några få fastigheter, t.ex. anordning för tryckstegring av vatten eller pumpning av avloppsvatten, bekostas av vederbörande fastighetsägare om inte huvudmannen bestämt annat.

  • Lokal överenskommelse De lokala parterna får träffa överenskommelse om annan lösning, om det finns särskilda skäl.

  • Överenskommelse De anteckningar som ska föras om farligt avfall ska från den 1 november 2020 rapporteras till ett avfallsregister tillhandahållet av Naturvårdsverket. Detta följer av 6 kap. avfallsförordningen. Genom detta avtal åtar sig Gräfsåsens avfallsanläggning att ombesörja kundens rapportering till avfallsregistret.

  • Besiktning Den som begär ersättning är skyldig att medverka till besiktning som vi vill utföra med anledning av inträffad skada. Skadade föremål ska behållas om vi inte medger annat.

  • Förkortning av uppsägningstid för tjänstemannen Om tjänstemannen på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges.

  • Förberedelse- och avslutningsarbete Som övertid räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens uppgifter.

  • Marknadsöversikt De uppgifter avseende marknadstillväxt och marknadsstorlek samt Hoodins marknadsposition i förhållande till konkurrenter som anges i Informationsmemorandumet är Hoodins samlade bedömning, baserad på såväl interna som externa källor. De källor som Bolaget baserat sin bedömning på anges löpande i informationen. Därutöver har Xxxxxxx gjort ett flertal uttalanden i Informationsmemorandumet avseende sin bransch och sin konkurrensposition inom branschen. Dessa uttalanden är baserade på Bolagets erfarenhet och egen undersökning avseende marknadsförhållandena. Xxxxxx kan inte garantera att något av dessa antaganden är riktiga eller att de på ett korrekt sätt reflekterar dess marknadsposition inom branschen och ingen av Bolagets interna undersökningar eller information har blivit verifierade av oberoende källor, som kan ha uppskattningar eller åsikter avseende branschrelaterad information som skiljer sig från Hoodin. Marknads- och verksamhetsinformation kan innehålla uppskattningar vad avser framtida marknadsutveckling och annan framåtriktad information. Framåtriktad information innebär ingen garanti avseende framtida resultat eller utveckling, och verkligt utfall kan avvika väsentligt från de uttalanden som görs i den framåtriktade informationen. Information som kommer från tredje man har återgivits korrekt och såvitt Bolaget kan känna till och förvissa sig om, genom jämförelse med annan information som offentliggjorts av berörd tredje man, har inga uppgifter utelämnats på ett sätt som skulle göra den återgivna informationen felaktig eller missvisande.

  • Arbetstidsförkortning 1. Förkortningen av arbetstiden gäller de arbetstidsformer vars ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka. Normalt är sådana arbetstidsformer dagsarbete, tvåskiftsarbete och kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete. Därutöver förutsätts att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar och att hans eller hennes arbetstid per år i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj. 2. Ledighet ges under kalenderåret för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande: minst 18 1 36 2 53 3 70 4 87 5 104 6 121 7 138 8 155 9 172 10 189 11 206 12,5 Som utförda ordinarie arbetsdagar räknas även de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och som arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid för eller lön för förlossningsledighet för och utbildningstid till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. På samma sätt jämställs med ordinarie arbetsdagar den tid som används till kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och till möten som ordnas av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av dem, för Industrifackets förbundsfullmäktiges eller förbundskommittéers möten och den tid som, med de förutsättningar som avtalats om i kollektivavtalet, använts till möten för valnämnder eller -kommittéer som tillsatts för statliga val, 50- och 60-årsdagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, uppbåd, repetitionsövningar samt ledighet som orsakats av vård av sjukt barn. Om ledigheten som ska beviljas ingår i den ovan nämnda tiden som ackumulerar antalet ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara förbrukad. För en dylik ledig dag betalas ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten. En sjuk arbetstagare får inte beordras på skiftledighet. Ifall skiftledigheterna samtidigt ges till hela avdelningen, produktionslinjen eller arbetsskiftet, förbrukas dock skiftledigheterna. Skiftledigheterna förbrukas också om arbetstagaren meddelats om skiftledigheterna innan han eller hon insjuknat. Av arbetstidsförkortningen avdras övriga än under punkt 1 nämnda årliga avtals- eller praxisbaserade semesterarrangemang som förkortar arbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar. 3. Ledig tid som intjänats under kalenderåret ska ges arbetstagaren senast före utgången av kalenderåret, eller ifall det inte är möjligt före utgången av april nästa år, om man inte lokalt kommer överens om annat. Ledigheten ges vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Om ledigheten beviljas samtliga arbetstagare eller arbetsavdelningar samtidigt iakttas anmälningstiden på två veckor. Det avgörs på företagsnivån på vilket sätt ledighet ges. Skiftledighet kan med tanke på drifttiderna förverkligas i företagen bl.a. på följande vis: a) genom att ge en arbetsdag ledigt, b) genom att ge två eller flera arbetsdagar ledigt i sänder, c) genom att ge mellandagen eller mellandagarna i söckenhelgsveckor ledigt, d) genom att ge lediga dagar enligt produktionssituationen till exempel under sommaren. Ledighet ges minst ett arbetsskift åt gången, om inte annat avtalas lokalt. 4. Åt arbetstagaren betalas en ersättning för ledigheten enligt den genomsnittliga timförtjänsten. Ersättningen betalas i samband med lönebetalning för den lönebetalningsperiod inom vilken ledigheten tas. Ifall arbetstagarens antal arbetsdagar som inverkar på skiftledigheterna vid utgången av kalenderåret är 9–17 eller 27–35 ” 43–52 ” 61–69 ” 79–86 ” 95–103 ” 113–120 ” 130–137 ” 147–154 ” 164–172 ” 181–188 ” 198–205 ” betalas till honom eller henne på följande lönebetalningsdag hälften av lönen för en skiftledighet. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte fram till denna tidpunkt har getts, betalas till arbetstagaren lön som motsvarar den intjänade ledigheten i enlighet med den genomsnittliga timförtjänsten. Om arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör har getts för mycket ledighet, får arbetsgivaren från arbetstagarens slutlön innehålla den summa som motsvarar denna ledighet. 5. I de arbetstidsformer som avses i den här paragrafen ersätts arbete som överskrider arbetstiden per vecka i den aktuella arbetsveckans arbetstidsschema i enlighet med vad man har avtalat om angående övertidsarbete per vecka i kollektivavtalet. 6. Vid fastställandet av semesterns längd anses såsom dagar jämställda med dagar i arbete även de dagar under vilka arbetstagaren varit förhindrad att utföra arbete på grund av att han eller hon har tagit ut ledigheter i enlighet med denna paragraf. 7. Med arbetstagaren kan även avtalas om att ledighet inte tas ut. För arbete som har utförts på en ledig dag betalas till arbetstagaren enkel lön.

  • Skadeersättningsregler i övrigt Bolaget har rätt att i stället för att betala kontant ersättning föreskriva att skadad egendom återställs eller tillhandahålla annan likvärdig egendom. Bolaget är inte skyldigt att överta skadad egendom, men har rätt att efter värdering överta större eller mindre del av denna. Kommer egendom för vilken ersättning utgetts till rätta ska egendomen snarast ställas till bolagets förfogande. Den försäkrade får dock behålla egendomen om han utan dröjsmål återbetalar därför erhållen ersättning.

  • Grundläggande principer för lönesättningen Arbetsgivaren har enligt detta avtal ansvar för lönebildningen. Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Därför ska lönen vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat. Även förutsättningarna för att behålla och rekrytera personal påverkar löne- och anställningsvillkoren. Syftet är att skapa en process där arbetstagarens resultat och löneutveckling knyts samman så att det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat uppnås. Det är därför av stor vikt att kontinuerlig dialog förs mellan chef och medarbetare om mål, förväntningar, krav, uppnådda resultat och lön.