Nollalternativ. Ett lågtrafikerat och asfalterat vägnät gör det möjligt att på flera platser cykla säkert i blandtrafik på hela eller delar av en sträcka. Nedan tabell visar vad som på ett teoretiskt plan är säker blandtrafik. Klarblått och ljusblått är det lågtrafikerade vägnätet som är lämpligt att cykla på, rosa är vägar som är tveksamma att cykla på och röda vägar är olämpliga eller förbjudna att cykla på (tabell 4). I detta fall hamnar både väg 833 och 830/832 på gränsen mellan lämplig/tveksam. Utifrån den målgrupp som använder vägen för cykling bedöms inte nollalternativet som tillräckligt. En separerad gång- och cykelväg ger positiv effekt på studerade aspekter, men är ett kostsamt alternativ och måste därför avvägas mot storleken på behoven och potentialen i stråket. Vid byggnation av cykelväg längs väg 833 skulle plankorsningarna med Ystadbanan, som idag är utrustade med halvbom, behöva anpassas så att cyklisterna säkert kan passera från båda håll. Detta görs med en separat plankorsning för cyklister (figur 22). I övrigt behöver bevarandet av utpekade natur- och kulturvärden, bron över Sege å samt trånga sektioner med intilliggande fastigheter i Hyltarp beaktas. GC-vägen kommer även att ta mycket värdefull jordbruksmark i anspråk. Utifrån den höga kostnaden, intrång på fastigheter och jordbruksmark samt övriga natur- och kulturvärden bedöms inte behoven i stråket motivera denna åtgärd.
Nollalternativ. Om den planerade utökningen av verksamheten inte kommer till stånd avses att fortsätta med den befintliga verksamheten på fastigheten enligt gällande tillstånd. Vilket innebär att driften med 98 000 frigående höns, 33 000 unghöns och 530 hektar konventionell växtodling fortsätter som idag.
Nollalternativ. Nollalternativ beskriver vad som händer inom planområdet om detaljplanen inte vinner laga kraft. Ett nollalternativ för norra delen av planområdet innebär att marken även fortsättningsvis förblir en gammal skolgård som successivt eventuellt växer igen. En återgång till jordbruksmark kan möjligen över tid ske med återförande av mulljord m fl åtgärder. För södra delen av planområdet blir de tre byggnaderna med f.d. skolbostäder kvar med sammanlagt 6 lägenheter.
Nollalternativ. Nollalternativet beskriver dagens verksamhet med en trolig användning av pyrolysutrustningen, som redan finns på plats, i mindre omfattning än vad som nu planers och därmed understigande tillståndspliktig verksamhet. Istället kommer andra metoder att användas för borttagning av färg såsom vattenbläster eller andra blästermetoder.
Nollalternativ. Nollalternativet är att nuvarande plan fortsätter gälla och att den existerande byggnaden bevaras. Detta skulle leda till färre bostäder än den nya planen men skillnaden är ringa på grund av att planen enbart omfattar ett flerbostadshus.
Nollalternativ. Om den sökta verksamheten inte kommer till stånd kommer en större andel kycklingkött att behöva importeras.
Nollalternativ. Nollalternativet innebär att kommunens åtagande enligt genomförandebeskrivning för detaljplanen Kungsängsliljan 1 i Norrtälje stad inte fullgörs. Skolbyggnationen väntas färdigställas till höstterminen 2023, vilket skulle innebära att säkra och tillgängliga tillfartsleder för elever, personal och andra boende i närområdet kommer att saknas. Det innebär även att planerade detaljplaner för kvarteren i Övre Bryggårdsgärdet påverkas då kalkylen baseras på kostnader och intäkter för projekt Övre Bryggårdsgärdet som helhet. Nollalternativet innebär således att genomförandet av allmän platsmark i och kring etapp 2a inte genomförs. 2022-09-13
Nollalternativ. Enligt miljöbalkens bestämmelser ska planförslaget i MKB:n jämföras med ett nollalternativ. Nollalternativet i denna MKB beskriver kommunens sannolika utveckling ifall den nya översiktsplanen inte genomförs och den gällande översiktsplanen fortsätter gälla. Med tiden innebär det att översiktsplanen blir alltmer inaktuell. Nollalternativet används i MKB:n som ett referensalternativ för att bedöma planens miljöeffekter och konsekvenser. Eftersom varje kommun är skyldig att ha en aktuell översiktsplan bedöms en framtid utan översiktsplan inte vara sannolik. Om den nya översiktsplanen inte antas, fortsätter den nuvarande översiktsplanen från 2012 (ÖP12) att gälla. Detsamma gäller för de dokument som hör till ÖP12 samt nya regionala strategier och planer så som Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 (2018). Därtill förväntas även övriga program, planer och policyer antagna av Nynäshamns kommun att påverka inriktningen på beslut som rör användningen av mark och vatten inom kommunen. Exempel på sådana dokument är VA-utvecklingsplan (2014), Grönstrukturplan (2017, tematiskt tillägg ÖP2012), Yt- och grundvattenplan (2019, tematiskt tillägg ÖP2012) samt Nynäshamns kommuns hållbarhetsprogram 2023– 2030 (2022) samt Fördjupning av översiktsplanen för Nynäshamns stad Småstaden vid havet (2017). Vissa samhällsbeslut påverkar miljöns utveckling oberoende av en ny plantillkomst gäller, exempel på sådana är den nationella klimatpolitikens åtgärder för ökad elektrifiering. Den pågående klimatförändringen kan antas ge större effekter för markanvändning samt människors hälsa och miljö i framtiden. Sammantaget förväntas ett nollalternativ innebära följande • Befolkningen i Nynäshamns kommun kommer att fortsätta öka i oförändrad takt och antalet invånare uppgår till drygt 35 000 år 2040 (Nynäshamns kommun, 2012). • Fortsatt utveckling av bebyggelse i områden nära vägtrafik och spårbunden kollektivtrafik är att förvänta. • Tillväxten sker i kommunens samtliga befintliga tätorter: Nynäshamns stad, Ösmo, Segersäng, Landfjärden, Sunnerby-Spångbro, Grödby, Källberga, Stora Vika och Lidatorp. • Utökning av verksamhetsområdena Kalvö, Vansta samt i anslutning till Norviks hamn. • De större skyddade naturområdena är Käringboda naturreservat, Järflotta naturreservat och Häringe-Hammersta naturreservat. • Två utredningsområden pekas ut för vindkraft/riksintressen för vindbruk. • Trafikverket har gjort en översyn av riksintressena för trafikslagen anläggningar. För Nynäs...
Nollalternativ. Skulle ett nytt trafikförsörjningsprogram inte antas innebär det att det befintliga programmet antaget 2017 fortsätter gälla och dess förmodade effekter vid målåret 2035 utgör det så kallade nollalternativet. För utförlig redogörelse av nollalternativet se avsnitt 7.1 Nollalternativ.
Nollalternativ. Detta kapitel fokuserar på nollalternativet, men relaterar löpande under redogörelsen nedan till nuläget i form av utfall för 2019 och 2020. Skulle ett nytt trafikförsörjningsprogram inte antas innebär det att det befintliga programmet antaget 2017 fortsätter gälla och dess förmodade effekter vid målåret 2035 utgör det så kallade nollalternativet. Mål och fokusområden i Trafikförsörjningsprogram 2017 är kvalitativt formulerade. Till respektive fokusområde finns en eller flera mätbara indikatorer. Merparten av indikatorerna är kopplade till nämnd- och verksamhetsspecifika mål som är beslutade i budget. Dessa mål sträcker sig maximalt fyra år framåt i tiden, vilket innebär att målår redan har passerats vid framtagande av det nya programmet. För att beskriva nollalternativet har uppföljningen av befintligt Trafikförsörjningsprogram 2017 studerats mål för mål, vilket presenteras nedan. Tabellerna som redovisar indikatorernas utveckling kommer från Trafikförvaltningens Uppföljning indikatorer TFP 2017. I Trafikförsörjningsprogram 2017 finns två måltal, för år 2020 respektive år 2030. För att utesluta eventuella effekter av covid-19-pandemin redovisas utfall för 2019 eller 2020, beroende på indikator. Målmodellen i det befintliga programmet från 2017 består av tre mål med tre tillhörande fokusområden för respektive mål, se Figur 13. Målen beskriver övergripande vad som ska känneteckna kollektivtrafiken i region Stockholm 2030. Varje fokusområde har kompletterats med en eller flera uppföljbara indikatorer. Figur 13. Målmodell för Region Stockholms Trafikförsörjningsprogram från 2017.