Miljökvalitetsnormer. Den ytvattenförekomst som i huvudsak berörs av verksamheten är Mjölnaån, SE 647658– 144 426, vilken omfattas av miljökvalitetsnorm där kvalitetskraven är god ekologisk status 2033 och god kemisk ytvattenstatus (undantaget kvicksilver och bromerad difenyleter). Enligt VISS, Vatteninformationssystem Sverige, har vattenförekomstens ekologiska status i senaste bedömningen klassats som måttlig, och den kemiska statusen uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Orsaken till att den ekologiska statusen inte uppnås är övergödning på grund av belastning av näringsämnen, morfologiska förändringar och kontinuitet samt miljögifter. Jordbruk pekas ut som en påverkanskälla vad det gäller näringsämnen. Orsaken till att den kemiska statusen inte uppnås är bedömd förekomst av kvicksilver i biota samt polybromerade difenyletrar (PBDE). I Sverige överstiger kvicksilver och PBDE gränsvärdena i så gott som alla ytvatten enligt VISS. Av ansökningshandlingarna framgår att utökningen av djurantalet inte kommer föranleda en ökning av gödselgivor per hektar och år. Gödselspridning kommer att ske vid de mest gynnsamma väderförhållandena, inte på frusen eller snötäckt mark och med bästa möjliga teknik. Vidare är bolaget medlem i Motala Ströms Vattenvårdsförbund samt använder skyddszoner intill alla vattendrag. Miljöprövningsdelegationen bedömer att det, om verksamheten bedrivs i enlighet med villkoren i detta beslut, och de åtgärder som redovisas i övrigt i ansökan vidtas, finns förutsättningar för att verksamheten kan bedrivas så att statusen för de ekologiska eller kemiska kvalitetsfaktorerna inte försämras i aktuella vattenförekomster. Inte heller bedömer Miljöprövningsdelegationen att uppnåendet av god status i aktuella vattenförekomster försvåras i och med ansökt verksamhet. Vidare bedöms att verksamhetens påverkan inte på ett betydande sätt bidrar till att de nu gällande miljökvalitetsnormerna enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön inte följs. Miljöprövningsdelegationen bedömer även att verksamheten inte medför att någon av de gällande miljökvalitetsnormerna enligt luftkvalitetsförordningen (2010:477) eller förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten överskrids.
Miljökvalitetsnormer. Sociala aspekter Luft Ökade luftföroreningar men inga boende i närheten Buller och vibrationer Ökat buller men inga boende i närheten Geoteknik, hydrologi, föroreningar Risker och skyddsavstånd Inga boende i närheten
Miljökvalitetsnormer. Av 2 kap. 7 § miljöbalken framgår att vid prövning av tillstånd för en verksamhet som bland annat kan antas på ett inte obetydligt sätt bidra till att en miljökvalitetsnorm inte följs, får verksamheten tillåtas endast under vissa förutsättningar. Enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS) bedöms vattendragen Ullersättersbäcken, Ässingån samt Sverkestaån ha måttlig ekologisk status. Flera är påverkade av övergödning. För exempelvis Ullesättersbäcken har fosforbelastning från jordbruksmark bedömts som en betydande påverkanskälla. Miljöprövningsdelegationen bedömer att om verksamheten bedrivs i enlighet med villkoren i detta beslut och de åtgärder som bolaget redovisat i ansökan kommer verksamheten inte att försvåra att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås. Miljöprövningsdelegationen bedömer därmed att bolagets utsläpp inte på ett betydande sätt bidrar till att en miljökvalitetsnorm inte följs.
Miljökvalitetsnormer. Enligt 5 kap. 3 § miljöbalken ska Miljöprövningsdelegationen säkerställa i ärendet att de miljökvalitetsnormer som meddelats enligt 1 § samma kapitel följs.
Miljökvalitetsnormer. Enligt 5 kap. MB ska kommuner och myndigheter säkerställa att uppställda miljökvalitetsnormer (MKN) iakttas. Läs mer i nästa kapitel. TEKNISK FÖRSÖRJNING
Miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormer är föreskrifter som anger vad som är godtagbar miljökvalitet avseende mark, vatten, luft eller miljön i övrigt och kan gälla för hela landet eller för vissa geografiska områden (5 kap. 1 § miljöbalken). Dessa normer kompletterar de allmänna hänsynsreglerna och kan påverka i vilken utsträckning dessa ska tillämpas. I kapitel 7 nedan finns en mer detaljerad beskrivning av miljökvalitetsnormerna och koppling mellan föreslagen miljömärkning och nationella/internationella miljökrav.
Miljökvalitetsnormer. Verksamheten är belägen i ett avrinningsområde till ytvattenförekomsten Vessingeån, vilken mynnar i Genevadsån som också är en ytvattenförekomst. Båda vattenförekomst- erna har måttlig ekologisk status. Vessingeån har en tidsfrist till år 2027 och Genevads- ån till år 2021 för att uppnå god ekologisk status. Även statusen avseende näringsämnen bedöms vara måttlig p.g.a. fosforhalten. Verksamhetens utsläpp till vatten består av dag- vatten. I villkor regleras bl.a. hantering av stallgödsel och foder samt utsläpp av tvätt- och spolvatten. Utsläppen till vatten kommer enligt Miljöprövningsdelegationens be- dömning därför inte att leda till någon påverkan på möjligheterna att uppfylla miljö- kvalitetsnormerna eller någon påverkan på enskilda påverkansfaktorer som ingår i statusklassificeringen.
Miljökvalitetsnormer. Enligt 5 kap. 4 § miljöbalken får en myndighet eller en kommun inte tillåta att en verksamhet eller en åtgärd påbörjas eller ändras om detta ger upphov till en sådan ökad förorening eller störning som innebär att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt eller som har sådan betydelse att det äventyrar möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm. Enligt 5 kap. 5 § miljöbalken ska, i fråga om miljökvalitetsnormer för annat än vatten, myndigheter och kommuner vid prövning och tillsyn ställa de krav som behövs för att följa en sådan norm. Miljöprövningsdelegationen bedömer att inga nuvarande miljökvalitetsnormer för vare sig vatten eller utomhusluft berörs av verksamheten i någon nämnvärd omfattning.
Miljökvalitetsnormer. Enligt EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) har miljökvalitetsnormer (MKN) fastställts för alla Sveriges ytvatten, grundvatten och kustvatten. Direktivets bestämmelser anger att försämring av yt-, grund-, och kustvatten inte får ske och dessa bestämmelser är bindande för medlemsstaterna. Normerna infördes för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk och syftar till att reglera den kvalitet på miljön som ska uppnås vid en viss tidpunkt. Huvudregeln har varit att normen god ekologisk och kemisk status/potential ska uppnås för alla vattenförekomster till år 2015. Många vattendrag har dock bedömts ej ha tillräckligt hög status och har då fått en tidsfrist till 2021 eller 2027. En miljökvalitetsnorm baseras på vattnets status idag samt en bedömning om vattnet är konstgjort, kraftigt modifierat eller om ett undantag ska tillämpas. Statusen bedöms i sin tur med hjälp av ett antal biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Ytvattenförekomster bedöms var sjätte år utifrån ekologisk status/potential och kemisk status. xxxx://xxxxxxxx.xxxxxxxxxx.xxx/xx/X000000/Xxxxxxxxx/0-Xxxxxxxxxxxx/00-Xxxxxxxxxxx/Xxxxxxxxxxxxxxxxxx_Xxxxxxx.xxxx
Miljökvalitetsnormer. Enligt 5 kap. 3 § MB skall Länsstyrelsen säkerställa i ärendet att de miljökvalitetsnormer som meddelats enligt 1 § samma kapitel uppfylls. Regeringen har i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft fastställt sådana normer för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar och ozon. Regeringen har också utfärdat en förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Länsstyrelsen finner att den sökta verksamheten inte kommer att medföra att någon miljökvalitetsnorm enligt ovan nämnda förordningar kommer att överskridas.