Organisation och ledning exempelklausuler

Organisation och ledning. Såväl målet om koldioxidneutralt Linköping 2025 som det långsiktiga målet om netto-noll 2045 har antagits i bred politisk enighet i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har ansvar för samordning och utveckling av det strategiska klimatomställningsarbetet och för uppföljning av målen inom Linköpings kommun.. Samtliga kommunala bolag, nämnder och förvaltningar har ansvar för att integrera klimatfrågorna i beslut, processer och verksamhetsplanering. Delar av kommunens verksamhet drivs i aktiebolagsform och dessa ska, liksom kom- munens övriga verksamhet, arbeta för Linköpings kommuns värdegrund, politiska program och mål. De gemensamma och särskilda ägardirektiven för respektive dot- terbolag är tillsammans med övriga styrdokument ett starkt verktyg för styrningen av dessa, inte minst relaterat till missionen om ett koldioxidneutralt Linköping och de mer långsiktiga klimatmålen. För övergripande strategiskt samordningsarbete finns hållbarhetsenheten på kom- munledningsförvaltningen. På miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen finns en klimatenhet vilka arbetar med operativt och projektdrivet genomförande av det strategiska klimatomställningsarbetet främst inom energieffektivisering och hållbar mobilitet. Inom kommunen och kommunkoncernen finns omställningsfunktioner och grup- peringar på tjänstepersonnivå med mandat, samverkans- och påverkansmöjlighet kopplat till Linköpings klimatomställningsarbete, exempelvis: • Upphandlingsenheten och upphandlingsnätverket inom kommunen/koncernen vilket stöds av hållbarhetsenheten avseende miljö-/klimat- respektive sociala krav.‌ Inom kommunen har en klimatgrupp initierats under året för att bättre länka pro- cesser såsom framtagande av Klimat- och energiprogrammets handlingsplan, Linköpingsinitiativet och åtagandena inom Viable cities. Linköpings kommun är en av få kommuner i Sverige som inrättat ett klimatråd (2019- 2022) bestående av ledamöterna i kommunstyrelsens strategiska utskott samt fyra externa ledamöter från Linköpings universitet, SMHI och VTI. Rådet har behandlat stra- tegiska frågor inom miljö- och klimatområdet och de externa ledamöterna ska bistå med expertkompetens, omvärldsbevakning och rådgivning kopplat till kommunens arbete och mål inom klimatområdet. Klimatrådet har även varit en remissinstans i ut- vecklingen av Linköpings klimat- och energiprogram och kommande handlingsplan. Från och med 2023 kommer tematiska kommunstyrelsesammanträden hållas med möjlighet till fördjupade dialoger inom ekologisk hållb...

Organisation och ledning. Alla samhällsaktörer har ett ansvar att bidra till ett klimatneutralt Växjö 2030. Växjö kommunkoncern har större rådighet i vissa frågor – såsom samhällsplanering, energiproduktion och byggnation – och mindre i andra frågor – såsom resvanor och konsumtionsvanor. Graden av rådighet påverkar på vilket sätt kommunkoncernen kan ta sig an klimatomställningsarbetet. Kommunkoncernen jobbar utifrån fem huvudprocesser som alla i olika utsträckning kan bidra till Växjös vision och Hållbara Växjö 2030. Planer – till exempel transportplan, energiplan, klimatanpassningsplan och avfallsplan – förtydligar utvecklings- och insatsområden för kommunkoncernen. Dessa omvandlas sedan till åtgärder inom ramen för den ordinarie styrmodellen där budgeten är det viktigaste styrande dokumentet, vars innehåll konkretiseras i internbudgetar, affärsplaner och verksamhetsplaner. Kommunkoncernens arbete med att ta fram klimatkontraktet är väl förankrat i koncernledningen. Koncernledningen tar ansvar och ägandeskap och vill vara ledande i omställningsarbetet. Arbetet i den ordinarie styrmodellen och processtrukturen borgar för att klimatfrågan fortsätter att bedrivas av alla koncernens delar utifrån deras olika ansvar. Politiskt har klimatfrågan varit en enande fråga för alla partier sedan börjat av 90-talet, vilket är en stor styrka för Växjös arbete. Beslutet om ett fossilbränslefritt Växjö togs i enighet, och trots flera skiften av politisk majoritet under årens lopp har ett starkt klimatengagemang bestått. Kommunstyrelsen och hållbarhetsutskottet tar ett politiskt ansvar för att Växjö fortsatt ska vara en ledande klimatkommun.

Organisation och ledning. Kommunen har genom sina olika roller; som lokal demokratisk företrädare, planmyndighet, tillsynsmyndighet, mark- och fastighetsägare, huvudman för skolor etcetera, en viktig uppgift att leda klimatomställningen. Lunds kommuns helägda bolag är sedan december 2019 samlade i en bolagskoncern under moderbolaget Lunds Rådhus AB. Det möjliggör en tydligare styrning och ett enhetligt miljö- och klimatarbete. Lunds kommun var 2018 först i landet med att inrätta ett lokalt klimatpolitiskt råd. Rådet består av representanter från Lunds universitet och SLU och dess uppdrag är att granska kommunens arbete för minskad klimatpåverkan och klimatanpassning. Rådet ska också föreslå förbättringar som bidrar till att kommunen når sina klimatmål i en årlig rapport som de överlämnar till kommunstyrelsen. Dialog och samverkan är en naturlig del av Lunds kommuns styrning. Några exempel är Lunds ungdomspolitik med ungdomsombud och ungdomsting vilket ger unga möjlighet att göra sin röst hörd och påverka beslut. Det kommunala studentrådet är ett annat viktigt forum för dialog mellan kommunpolitiker och studenter vid Lunds universitet. Xxxxx kommun tar en ledande roll i arbetet med att engagera hela staden och alla viktiga intressenter i klimatomställningen. Inom det pågående projektet Klimatneutrala Lund 2030 steg 2 analyseras vilka nya arbetssätt som kan krävas för att nå nya nivåer i detta arbete.

Organisation och ledning. Stadens Miljöprogram 2020-2023 är integrerat i stadens överordnade system för ledning och uppföljning av all verksamhet och ekonomi, ILS. Denna integrering utgör stadens miljöledningssystem. Klimathandlingsplan 2020-2023 ska genomföras av de utpekade nämnderna och bolagsstyrelserna. Nämnder och bolag som har utsläpps- beting i klimatbudgeten i handlingsplanen ska arbeta in dessa i sina verksamhetspla- ner och beskriva vilka aktiviteter/åtgärder som ska genomföras, så att uppföljning kan ske på åtgärd och beting (Klimathandlingsplan 2020-2023). Stockholm har ett nytt Kvalitetsprogram som betonar vikten av service och tjänster med hög kvalitet i alla stadens verksamheter. För att nå dit krävs ett systematiskt kvalitetsarbete, som omfattar ständiga förbättringar, innovation och digitalisering. Viktiga funktioner i innovationsarbetet är Innovationsplattform Hållbara Stockholm, FoI-nätverket, samverkan med akademin inom de strategiska partnerskapen samt utvecklingen av en projektportfölj som sker inom Klimatneutrala Stockholm 2030.

Organisation och ledning. Amnode har av historiska skäl varit organiserat i ett antal självständiga bolag som gradvis de senaste åren har flyttats till och integrerats i de två produktionsanläggningarna i Gnosjö och Skultuna. Olika ägarminoriteter har lösts ut och koncernen är idag en sammanhållen industriell koncern med två produktionsanläggningar. Samtliga enheter är idag industriellt och operativt under samma ledning genom koncernmoderbolaget Amnode AB där Xxx Xxxxxxxxx är VD och koncernchef. Xxxxx Xxxxx är koncernens CFO och business controller. Amnodes styrelseordförande är sedan maj 2018 Xxxx Xxxx. I de producerande enheterna är Xxx Xxxxxxxxx VD för Xxxxxx Xxxxxxx AB och SGV Forging in Skultuna AB och Xxxxxx Xxxxxx är koncernens försäljningschef och VD för Stacke Sourcing AB i Gnosjö. Samtliga ledande befattningshavare och styrelseledamöterna har mångårig relevant erfarenhet av industriell verkstadsproduktion och affärsstyrning.

Organisation och ledning. För att nå målet om Klimatneutralt Karlstad 2030 krävs det att kommunen har en organisation och ledning som systematiskt kan styra och leda mot målet på ett tyd- ligt sätt.

Organisation och ledning. Organisationsstrukturen för att realisera Borås Stads ambitioner om att uppnå en utsläppsminskning i enlighet med de politiskt beslutade målen och anpassa Borås till ett förändrat klimat består av flera delar.

Organisation och ledning. För att nå klimatmålsättningarna krävs en ledning och styrning som kan prioritera och följa upp arbetet på ett effektivt sätt. Umeås kommunfullmäktige har beslutat om nya riktlinjer för aktiverande styrning som skapar förutsättningar för omställningskapacitet i hela kommunkoncernen. Kommunfullmäktige har i planeringsdirektiv och budget för 2023 och plan för 2024–2026 tydliggjort ansvar för genomförandet av målet Umeå ska vara klimatneutralt till 2040 och antagit ett program för målsättningen. Kommunfullmäktige har enligt samma struktur även antagit program för digital transformation, social hållbarhet och tillväxt. Samtliga program verkar gemensamt för en systemförändring där de holistiska perspektiven integreras i kommunens beslutsprocesser. Ett program fungerar som en konkretisering och inramning av målsättningen och omfattar nya eller befintliga planer, strategier, projekt, tilläggsuppdrag, samver- kansavtal och överenskommelser som är väsentliga för att nå målsättningen. Programmet för klimatneutralitet ska säkerställa att hela organisationen, inklusive de kommunala bolagen gemensamt styr mot att nå målen. Under 2023 implementeras det finansiella utvecklingsanslag som är knutet till programmet. Finansieringen ska växla upp och stödja verksamheternas klimatomställning. Kommunfullmäktige har även beslutat om ett antal tilläggsuppdrag för att öka takten i klimatomställningen, bland annat att:

Organisation och ledning. Grundtanken i Klimatneutrala Kalmar är att ledning och styrning ska ske enligt ordi- narie beslutsprocesser inom koncernen Kalmar kommun. Men klimatneutrala Kalmar handlar också om att främja samarbete över organisationsgränser och mellan olika samhällssektorer, att utveckla forum där innovation och nya samarbetsformer skapas och snabbar på omställningen till ett fossilfritt och klimatneutralt Kalmar. Ledningen av Klimatneutrala Kalmar består av en politisk/strategisk styrgrupp i form av Kalmar kommuns Vatten- och miljönämnd, samt av en mer operativ styrgrupp bestående av förvaltnings och bolagschefer från Samhällsbyggnadskontoret, Serviceförvaltningen, Kalmar Energi, Kalmar Vatten AB, Kalmar Science Park, Kalmar Öland Airport, Kalmarhem, och kommunens digitaliseringschef. Det dagliga arbetet kommer att drivas framåt av ett operativt team bestående av medarbetare på kommunledningskontoret (Processledare, projektledare, projektko- ordinator) samt specialister från förvaltningar och bolag som organiseras och träffas regelbundet inom fyra temagrupper: 1) Byggnation, bostäder, lokaler samt energipro- duktion och användning. 2) Mobilitet och fossilfri infrastruktur. 3) Cirkulärt samhälle och konsumtion. 4) Grön, blå struktur och kompensation. För att skapa bästa möjliga förutsättningar för de tematiska grupperna att identifiera behov, föreslå, och utveckla innovativa och effektiva åtgärder kommer de att stöttas av projektkonsortiet som består av följande organisationer: Kalmar kommunkoncern, Linnéuniversitetet, RISE, Goda Hus, IUC, Energikontor sydost. De tematiska grupperna kommer också vara spindeln i nätet när det gäller att föreslå uppdateringar till nästa Klimatkontrakt och insatser till 2023 års Klimatinvesteringsplan. (Figur 1. Temagrupper Klimatneutrala Kalmar)

Organisation och ledning. Kommunorganisationen är en av Eskilstunas alla aktörer, men har samtidigt en särställning i klimatomställningsarbetet. Kommunorganisationen har via sitt planmonopol rådighet över hur klimatfrågan hanteras lokalt i beslut om användning av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Kommunen har också rådighet över hur klimatfrågan hanteras inom det kommunala kärnuppdraget det vill säga samhällsservice såsom skola, vård och omsorg, krishantering, vatten, miljö- och hälsoskydd, avfallshantering med mera. Det är Eskilstuna kommuns politiska ledning, kommunfullmäktige, som initierat klimatprogrammet och har det övergripande ansvaret för att fatta beslut om mål, fokusområden och att ge uppdrag om fortsatt klimatarbete. Rapportering av resultat, analys och rekommendation om prioritering framåt sker årligen till kommunstyrelsen som också har i uppdrag att se till att arbetet fortskrider. Det kommunkoncerninterna klimatarbetet leds av en Samordningsgrupp Klimat som håller ihop, analyserar och ansvarar för rapportering till styrgrupp och politik med hjälp av de fokusområdesteam som finns. I fokusområdesteamen ingår nyckelpersoner från linjen, experter eller funktioner med stort inflytande över viktiga processer. Teamen har en viktig roll för att leda och stötta det strategiska klimatarbetet för koncernen inom det specifika fokusområdet.‌ Kommunfullmäktige beslutade i juni 2023 om Strategisk inriktning 2024-20277. Ett av inriktningsmålen är Klimatsmart. För varje inriktningsmål har nu en koncernutvecklingsgrupp (KUG) bildats. KUG Klimatsmart med relevanta direktörer, VD:ar och förvaltningschefer utgör styrgrupp för Klimatprogram Eskilstuna och Kommunkoncernens plan för klimat. För att accelerera klimatomställningen i den omfattning som krävs behöver kommunen utveckla förutsättningar för agila och innovativa system tillsammans med andra aktörer. Nya former av organisering, behöver utvecklas och ingår i arbetspaket Samverkan. Kommunorganisationen ska utgöra en stödfunktion i ett gemensamt klimatarbete och ansvarar för övergripande samordning, kommunikation och uppföljning av de samlade resultaten.