Organisation och ledning. Uppsala kommun visar idag ett tydligt klimatledarskap. För att accelerera klimatomställningen i den omfattning som krävs behöver kommunen utveckla förutsättningar för systemskiften inom den egna organisationen och i samhället. Kraftfulla åtgärder och en stärkt kapacitet för omställning krävs för att kommunens mål om att minska utsläppen med 10–14 % per år ska nås. Långsiktiga och övergripande klimatmål behöver brytas ned och tydligare integreras i ordinarie, övergripande processer för att på ett effektivt och ändamålsenligt sätt fungera styrande i kommunens verksamheter. En koldioxidbudget ska därför implementeras genom ett systematiskt arbetssätt, en bred samverkan och en organisation som stödjer genomförandet. Kommunstyrelsen har ansvar för samordning och utveckling av det strategiska klimatarbetet och för uppföljning av klimatarbetet i Uppsala. Den huvudsakliga styrningen sker genom kommunfullmäktiges Mål och budget, Policy för hållbar utveckling, Miljö- och klimatprogram samt Energiprogram med flera. Kommunstyrelsen leder även kommunens översiktliga planering där miljö- och klimatmål har en framskjuten plats i kommande utveckling av kommunen. I dessa styrdokument läggs ramarna för de handlingsplaner och åtgärder som ska leda fram till att målen nås. Samtliga nämnder och förvaltningar har ansvar för att integrera klimatfrågorna i beslut och processer och minska verksamhetens klimatutsläpp. Uppsala ser vikten av att leda klimatarbetet i samverkan och skapa förutsättningar för att mobilisera företag, organisationer och invånare i klimatomställning. För att accelerera Uppsalas klimatomställning i den omfattning som behövs är näringslivets insatser av största vikt. Uppsala Klimatprotokoll är en central plattform för samverkan med näringslivet för omställning. Att driva klimatomställning i näringslivet via kravställning inom upphandling är också ett strategiskt verktyg för mobiliseringen, och kommunen har därför utvecklat ett systematiskt arbetssätt för detta. Med två universitet, en världsledande företagsinkubator, produktionsindustri och kunskapsintensiva näringar, välutbildad befolkning samt stora bostads- och infrastruktursatsningar, är förutsättningarna för en bred samverkan mycket god. Flera framgångsrika samarbeten och plattformar för samarbeten pågår och utvecklas, till exempel Uppsala Klimatprotokoll, Uppsala Innovation Centre (UIC), Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle (STUNS) samt samverkan med flera civ...
Organisation och ledning. Alla samhällsaktörer har ett ansvar att bidra till ett klimatneutralt Växjö 2030. Växjö kommunkoncern har större rådighet i vissa frågor – såsom samhällsplanering, energiproduktion och byggnation – och mindre i andra frågor – såsom resvanor och konsumtionsvanor. Graden av rådighet påverkar på vilket sätt kommunkoncernen kan ta sig an klimatomställningsarbetet. Kommunkoncernen jobbar utifrån fem huvudprocesser som alla i olika utsträckning kan bidra till Växjös vision och Hållbara Växjö 2030. Planer – till exempel transportplan, energiplan, klimatanpassningsplan och avfallsplan – förtydligar utvecklings- och insatsområden för kommunkoncernen. Dessa omvandlas sedan till åtgärder inom ramen för den ordinarie styrmodellen där budgeten är det viktigaste styrande dokumentet, vars innehåll konkretiseras i internbudgetar, affärsplaner och verksamhetsplaner. Kommunkoncernens arbete med att ta fram klimatkontraktet är väl förankrat i koncernledningen. Koncernledningen tar ansvar och ägandeskap och vill vara ledande i omställningsarbetet. Arbetet i den ordinarie styrmodellen och processtrukturen borgar för att klimatfrågan fortsätter att bedrivas av alla koncernens delar utifrån deras olika ansvar. Politiskt har klimatfrågan varit en enande fråga för alla partier sedan börjat av 90-talet, vilket är en stor styrka för Växjös arbete. Beslutet om ett fossilbränslefritt Växjö togs i enighet, och trots flera skiften av politisk majoritet under årens lopp har ett starkt klimatengagemang bestått. Kommunstyrelsen och hållbarhetsutskottet tar ett politiskt ansvar för att Växjö fortsatt ska vara en ledande klimatkommun.
Organisation och ledning. Kommunen har genom sina olika roller; som lokal demokratisk företrädare, planmyndighet, tillsynsmyndighet, mark- och fastighetsägare, huvudman för skolor etcetera, en viktig uppgift att leda klimatomställningen. Lunds kommuns helägda bolag är sedan december 2019 samlade i en bolagskoncern under moderbolaget Lunds Rådhus AB. Det möjliggör en tydligare styrning och ett enhetligt miljö- och klimatarbete. Lunds kommun var 2018 först i landet med att inrätta ett lokalt klimatpolitiskt råd. Rådet består av representanter från Lunds universitet och SLU och dess uppdrag är att granska kommunens arbete för minskad klimatpåverkan och klimatanpassning. Rådet ska också föreslå förbättringar som bidrar till att kommunen når sina klimatmål i en årlig rapport som de överlämnar till kommunstyrelsen. Dialog och samverkan är en naturlig del av Lunds kommuns styrning. Några exempel är Lunds ungdomspolitik med ungdomsombud och ungdomsting vilket ger unga möjlighet att göra sin röst hörd och påverka beslut. Det kommunala studentrådet är ett annat viktigt forum för dialog mellan kommunpolitiker och studenter vid Lunds universitet. Xxxxx kommun tar en ledande roll i arbetet med att engagera hela staden och alla viktiga intressenter i klimatomställningen. Inom det pågående projektet Klimatneutrala Lund 2030 steg 2 analyseras vilka nya arbetssätt som kan krävas för att nå nya nivåer i detta arbete.
Organisation och ledning. Stadens Miljöprogram 2020-2023 är integrerat i stadens överordnade system för ledning och uppföljning av all verksamhet och ekonomi, ILS. Denna integrering utgör stadens miljöledningssystem. Klimathandlingsplan 2020-2023 ska genomföras av de utpekade nämnderna och bolagsstyrelserna. Nämnder och bolag som har utsläpps- beting i klimatbudgeten i handlingsplanen ska arbeta in dessa i sina verksamhetspla- ner och beskriva vilka aktiviteter/åtgärder som ska genomföras, så att uppföljning kan ske på åtgärd och beting (Klimathandlingsplan 2020-2023). Stockholm har ett nytt Kvalitetsprogram som betonar vikten av service och tjänster med hög kvalitet i alla stadens verksamheter. För att nå dit krävs ett systematiskt kvalitetsarbete, som omfattar ständiga förbättringar, innovation och digitalisering. Viktiga funktioner i innovationsarbetet är Innovationsplattform Hållbara Stockholm, FoI-nätverket, samverkan med akademin inom de strategiska partnerskapen samt utvecklingen av en projektportfölj som sker inom Klimatneutrala Stockholm 2030.
Organisation och ledning. Amnode har av historiska skäl varit organiserat i ett antal självständiga bolag som gradvis de senaste åren har flyttats till och integrerats i de två produktionsanläggningarna i Gnosjö och Skultuna. Olika ägarminoriteter har lösts ut och koncernen är idag en sammanhållen industriell koncern med två produktionsanläggningar. Samtliga enheter är idag industriellt och operativt under samma ledning genom koncernmoderbolaget Amnode AB där Xxx Xxxxxxxxx är VD och koncernchef. Xxxxx Xxxxx är koncernens CFO och business controller. Amnodes styrelseordförande är sedan maj 2018 Xxxx Xxxx. De producerande enheterna har varsin VD och platschef. Xxx Xxxxxxxxx är VD för Xxxxxx Xxxxxxx AB och SGV Forging in Skultuna AB, och Xxxxxx Xxxxxx är VD för Stacke Sourcing AB i Gnosjö och koncernens försäljningschef. Samtliga ledande befattningshavare och styrelseledamöterna har mångårig relevant erfarenhet av industriell verkstadsproduktion och affärsstyrning.
Organisation och ledning. För att nå målet om Klimatneutralt Karlstad 2030 krävs det att kommunen har en organisation och ledning som systematiskt kan styra och leda mot målet på ett tyd- ligt sätt.
Organisation och ledning. Organisationsstrukturen för att realisera Borås Stads ambitioner om att uppnå en utsläppsminskning i enlighet med de politiskt beslutade målen och anpassa Borås till ett förändrat klimat består av flera delar.
Organisation och ledning. För att lyckas öka takten i omställningen krävs en ledning och styrning som kan prioritera, kommunicera och följa upp arbetet på ett effektivt sätt. Enköpings kommun kommer behöva utveckla förutsättningar för systemförändringar och omställning inom den egna organisationen och i samhället. Kommunen behöver därför utveckla sin förmåga framförallt gällande hållbarhetsstyrning, analys, skapande och genomförande av processer på strategisk och taktisk nivå samt den strategiska kommunikationen. När nya strukturer ska integreras i kommunens styrsystem och verksamhetsplanering synliggörs målkonflikter. Det kan exempelvis handla om avvägningar mellan miljörelaterade och ekonomiska mål. Enköpings kommun behöver fortsätta arbeta med att synliggöra dessa konflikter för att därefter medvetet hantera dem genom balanserade underlag för informerade beslut. Strategisk kommunikation och samverkan är några av våra absolut viktigaste verktyg för att driva på omställningen i det geografiska området. Vi är inne i ett förändringsarbete där hela samhället deltar och såväl teoretiska samband som utmaningar och lösningar kan vara svåra att överblicka. Då är förmågan att kommunicera avgörande. Under 2024 avser kommunen att: • Initiera en uppföljningsprocess av klimatmål och -budget, såsom revision.
Organisation och ledning. För att nå klimatmålsättningarna krävs en ledning och styrning som kan prioritera och följa upp arbetet på ett effektivt sätt. Umeås kommunfullmäktige har beslutat om nya riktlinjer för aktiverande styrning som skapar förutsättningar för omställningskapacitet i hela kommunkoncernen. Kommunfullmäktige har i planeringsdirektiv och budget för 2023 och plan för 2024–2026 tydliggjort ansvar för genomförandet av målet Umeå ska vara klimatneutralt till 2040 och antagit ett program för målsättningen. Kommunfullmäktige har enligt samma struktur även antagit program för digital transformation, social hållbarhet och tillväxt. Samtliga program verkar gemensamt för en systemförändring där de holistiska perspektiven integreras i kommunens beslutsprocesser. Ett program fungerar som en konkretisering och inramning av målsättningen och omfattar nya eller befintliga planer, strategier, projekt, tilläggsuppdrag, samver- kansavtal och överenskommelser som är väsentliga för att nå målsättningen. Programmet för klimatneutralitet ska säkerställa att hela organisationen, inklusive de kommunala bolagen gemensamt styr mot att nå målen. Under 2023 implementeras det finansiella utvecklingsanslag som är knutet till programmet. Finansieringen ska växla upp och stödja verksamheternas klimatomställning. Kommunfullmäktige har även beslutat om ett antal tilläggsuppdrag för att öka takten i klimatomställningen, bland annat att:
Organisation och ledning. Grundtanken i Klimatneutrala Kalmar är att ledning och styrning ska ske enligt ordi- narie beslutsprocesser inom koncernen Kalmar kommun. Men klimatneutrala Kalmar handlar också om att främja samarbete över organisationsgränser och mellan olika samhällssektorer, att utveckla forum där innovation och nya samarbetsformer skapas och snabbar på omställningen till ett fossilfritt och klimatneutralt Kalmar. Ledningen av Klimatneutrala Kalmar består av en politisk/strategisk styrgrupp i form av Kalmar kommuns Vatten- och miljönämnd, samt av en mer operativ styrgrupp bestående av förvaltnings och bolagschefer från Samhällsbyggnadskontoret, Serviceförvaltningen, Kalmar Energi, Kalmar Vatten AB, Kalmar Science Park, Kalmar Öland Airport, Kalmarhem, och kommunens digitaliseringschef. Det dagliga arbetet kommer att drivas framåt av ett operativt team bestående av medarbetare på kommunledningskontoret (Processledare, projektledare, projektko- ordinator) samt specialister från förvaltningar och bolag som organiseras och träffas regelbundet inom fyra temagrupper: 1) Byggnation, bostäder, lokaler samt energipro- duktion och användning. 2) Mobilitet och fossilfri infrastruktur. 3) Cirkulärt samhälle och konsumtion. 4) Grön, blå struktur och kompensation. För att skapa bästa möjliga förutsättningar för de tematiska grupperna att identifiera behov, föreslå, och utveckla innovativa och effektiva åtgärder kommer de att stöttas av projektkonsortiet som består av följande organisationer: Kalmar kommunkoncern, Linnéuniversitetet, RISE, Goda Hus, IUC, Energikontor sydost. De tematiska grupperna kommer också vara spindeln i nätet när det gäller att föreslå uppdateringar till nästa Klimatkontrakt och insatser till 2023 års Klimatinvesteringsplan. (Figur 1. Temagrupper Klimatneutrala Kalmar)