Partnerskapsdialog exempelklausuler

Partnerskapsdialog. 1. Parterna ska föra en regelbunden, balanserad, övergripande och konkret partnerskapsdialog om alla områden i detta avtal vilken leder fram till åtaganden och, där så är lämpligt, åtgärder på båda sidor, i syfte att åstadkomma ett ändamålsenligt genomförande av detta avtal. 2. Parterna är eniga om att partnerskapsdialogens syfte ska vara att utbyta information, främja ömsesidig förståelse och underlätta fastställandet av överenskomna prioriteringar och gemensamma agendor på nationell, regional och internationell nivå. De ska samarbeta och samordna sig när det gäller frågor av gemensamt intresse och nya utmaningar på det internationella området. 3. Parterna är eniga om att dialogen ska föras på ett flexibelt och anpassat sätt, äga rum regelbundet i lämplig form och på den lämpligaste inhemska, regionala eller plurilaterala nivån samt göra fullt bruk av alla möjliga kanaler, bland annat i regionala och internationella sammanhang. De är överens om att övervaka och utvärdera dialogens ändamålsenlighet och att anpassa dess tillämpningsområde om så är lämpligt. 4. Parterna är eniga om att parlamenten och, där så är lämpligt, företrädare för civilsamhällets organisationer och den privata sektorn ska hållas underrättade, rådfrågas och ges möjlighet att lämna bidrag till partnerskapsdialogen. Regionala och kontinentala organisationer ska associeras till dialogen på så sätt som är lämpligt.

Related to Partnerskapsdialog

  • Frivillig gruppförsäkring betyder en försäkring som den som tillhör en särskild grupp har rätt att ansluta sig till genom egen anmälan.

  • Tillämpningsområde Om inte annat följer av lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, ska dessa allmänna bestämmelser som fortsättningsvis kallas avtalet och de till avtalet hörande särskilda bestämmelser/specialbestämmelser, tillämpas på arbetstagare för vilken annat avtal inte gäller. Om de särskilda bestämmelserna/specialbestämmelserna avviker från avtalet ska dessa tillämpas. Arbetsgivare och förvaltningschef eller annan arbetstagare med motsvarande funktion kan träffa överenskommelse om avvikelse helt eller delvis från detta avtal.

  • Priser och betalningsvillkor 5.1. Priset på tjänsten avtalas skriftligen. Om det inte finns ett skriftligt avtal om priset på tjänsten, används priset enligt leverantörens ikraftvarande prislista. 5.2. Priserna har angetts i euro exklusive mervärdesskatt och faktureringsvalutan är euro. 5.3. Till priserna läggs den gällande mervärdesskatten. Om mervärdesskattesatsen eller storleken eller grunden för någon annan offentlig avgift som fastställts av myndigheter ändras till följd av ändringar i lagstiftningen, ändras priserna på motsvarande sätt. 5.4. Leverantören har rätt att separat debitera de kostnader som orsakas av anskaffandet av de tillstånd och samtycken som leveransen av tjänsten förutsätter. 5.5. Leverantören har rätt att separat debitera tilläggsutgifterna med anledning av leveransen av tjänsten som kan uppstå med anledning av svår terräng eller jordmån, leveransobjektets ovanliga struktur eller annan sådan anledning som leverantören inte rimligen har kunnat förutse då avtalet ingåtts. Leverantören informerar kunden om dylika tilläggskostnader och deras uppskattade belopp omedelbart efter att ha fått veta om dem. Xxxxxx är då skyldig att utan dröjsmål meddela leverantören om kunden förbinder sig att ansvara för tilläggskostnaderna eller om kunden säger upp avtalet att upphöra omedelbart. Om kunden säger upp avtalet, är kunden skyldig att betala de rimliga kostnader som fram till denna tidpunkt orsakats för leverantören. 5.6. Leverantören har rätt att separat debitera sedvanliga och rimliga kostnader för resa och logi samt dagtraktamenten. Därtill har leverantören rätt att separat debitera för resetiden enligt överenskommet timpris. 5.7. Leverantören har rätt att separat debitera kostnader som har föranletts av (a) felaktiga, bristfälliga eller föråldrade uppgifter eller anvisningar som kunden gett; (b) dröjsmål som beror på kunden; (c) utredning av kundens ogrundade påminnelse eller annat ogrundat meddelande; eller (d) annan motsvarande orsak som beror på kunden. 5.8. Kunden är skyldig att betala grundavgifterna och andra avgifter i enlighet med avtalet, även om tjänsten inte har varit tillgänglig för kunden, om detta beror på kunden, leverantörens lagbaserade skyldighet eller av orsak som avses i punkt 4.18 av avtalet. 5.9. Leverantören fakturerar för tjänsten eller dess del då tjänsten eller dess del har levererats. Leverantören har dock rätt att fakturera grundavgifterna, de fasta avgifter som faktureras periodvis eller andra avgifter som inte baserar sig på användningen enligt överenskomna faktureringsperioder i förväg. 5.10. Betalningsvillkoret är 14 dagar från fakturadatumet. 5.11. Kunden kan framställa en anmärkning mot fakturan. Fakturan anses vara godkänd, om kunden inte gör en specificerad anmärkning om fakturan skriftligen till leverantören före fakturans förfallodag. Beställningen av en fakturaspecifikation eller annan begäran av information anses inte vara en anmärkning. Den obestridda delen av avgiften ska betalas senast på förfallodagen trots anmärkningen. 5.12. Dröjsmålsräntan bestäms enligt räntelagen. 5.13. Om kunden annullerar en beställning eller uppsägning och leverantören samtycker till detta, har leverantören trots detta rätt att debitera av kunden öppnings-, installations- eller anslutningsavgifter eller motsvarande avgifter samt de kostnader som eventuellt överskrider dem.

  • Framtidsutsikter Den svenska vindkraften har haft en mycket stark expansion och vid ut- gången av 2015 stod vindkraften med sina 16,6 TWh för 10,5 procent av den svenska elproduktionen. Det kan jämföras med en produktion om 1 TWh 2006. Under 2015 sjönk utbyggnadstakten jämfört med 2014 som var ett rekordår för den svenska utbyggnaden. Att takten mattades av under 2015 är inte förvånande med tanke på den tidigare omfattande utbyggnaden och de historiskt sett låga ersättningsnivåerna. Energimarknaden är inne i en stark förändringsprocess. Med låga er- sättningsnivåer för el påverkas hela energisektorn och ingen produktions- metod står opåverkad från denna marknadsutveckling. Ekonomiska reali- teter tillsammans med miljöhänsyn förändrar produktionsmixen såväl som affärsmodeller. Vindkraft blir en allt viktigare del av inte bara den svenska elproduktionen utan också av den globala elproduktionen. Samtidigt för- söker fler och fler energibolag att sälja av eller minska sin exponering inom fossilbaserade produktionsmetoder. I Sverige syns bevis för en marknad i förändring bland annat genom besluten att inleda en förtida avveckling av kärnreaktorer på grund av bristande lönsamhet. Detta samtidigt som landbaserad vindkraft är ett av de absolut billigaste sätten att tillföra ny produktionskapacitet. Effektiviseringar i hela värdekedjan av ett vindkrafts- projekts livslängd för att möta investerarnas avkastningskrav är en nöd- vändighet. Genom markant sänkta kostnader för att etablera vindkraft kan projekt fortsatt realiseras med lönsamhet för den slutlige investeraren även i tider med låga samlade ersättningsnivåer för el och elcertifikat. Eolus långa erfarenhet av att uppföra vindkraftsanläggningar tillsammans med de fullständiga drift- och förvaltningstjänster bolaget erbjuder sörjer för att bolaget fortsatt ska kunna erbjuda attraktiva investeringsobjekt till olika kategorier av investerare. Eolus bedriver även verksamhet i USA, Norge, Finland och Baltikum. Förutsättningarna mellan länderna varierar vad gäller stödsystem, infrastruktur, vindresurser och behov av ny inhemsk elproduktion. Den amerikanska vindkraftsmarknaden som är den nyaste marknaden Eolus etablerat sig på är världens näst största efter Kina och har i och med den femåriga förlängningen av Production Tax Credit (PTC) getts stabilitet. Detta stöd tillsammans med ett otal olika mål och stöd på den delstatliga nivån samt en övergripande målsättning om att bli självförsörjande inom energiområdet lägger grund för positiva framtidsutsikter för vindkraften.

  • Tidpunkt för utbetalning och räntebestämmelser När rätt till försäkringsersättning uppkommit och den försäkrade preciserat krav på ersättning ska utbetalning ske senast 30 dagar efter det att: de åtgärder som angivits för utbetalning fullgjorts, och/eller utredning presenterats som skäligen kan begäras för att fastställa försäkringsgivarens betalningsskyldighet och till vem utbetalning ska göras. Sker utbetalning senare än vad som ovan angivits betalas dröjsmålsränta enligt räntelagen. Beräkning av dröjsmålsränta görs på ersättning som beräknats med det prisbasbeloppet som gällde när rätten till ersättning uppkom. Härutöver ansvarar försäkringsgivaren inte för förlust som kan uppstå om utredning rörande skade-/försäkringsfall eller utbetalning fördröjs. Om förmånligare villkor tillämpas på äldre skadefall betalas dröjsmålsränta enbart på sådant belopp som skulle kunnat betalas enligt de äldre villkoren. Dröjsmålsränta betalas inte om dröjsmålet beror på: • krig eller politiska oroligheter • lagbud • myndighetsåtgärd • stridsåtgärd i arbetslivet. Dröjsmålsränta betalas inte heller om dröjsmålet beror på händelse under stycket Preskription eller Force Majeure.

  • Skadeståndsansvar Parts rätt till skadestånd från den andra Parten för brott mot Ramavtalet är begränsad till ersättning för direkt skada. Parts ansvar omfattar således inte utebliven vinst, utebliven besparing eller annan indirekt skada. Parts totala skadeståndsansvar är vid var tid begränsat till ett maximalt belopp uppgående till total redovisad försäljning enligt avsnitt; Försäljningsredovisning och administrationsavgift. Vid erläggande av skadestånd ska eventuellt erlagt vite dras av från skadeståndet. Ansvarsbegränsningarna ska inte gälla i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, eller vid Ramavtalsleverantörens ansvar för brott mot sekretesskyldighet enligt avsnitt Sekretess.

  • Ansvar vid grov oaktsamhet och särskilt klandervärt handlande Om en obehörig transaktion har kunnat genomföras till följd av att Kontohavaren åsidosatt en skyldighet enligt första stycket ovan genom grov oaktsamhet, ansvarar Kontohavaren för beloppet, dock högst 12 000 kr per kort och reklamation. Har Kortinnehavaren handlat särskilt klandervärt ska Kontohavaren stå för hela förlusten.

  • Markanvisning Fastighetsnämnden har 20xx-xx-xx beslutat om en markanvisning till bolaget inom det markområde som markerats på bilaga 1. Det anvisade markområdet ligger inom fastigheten Göteborg trakt x:x i stadsdelen stadsdelsnamn. [Om fastighetsnämnden har markanvisat området till flera bolag görs tillägg enligt följande: Inom det markerade området har fastighetsnämnden även anvisat till följande bolag; xx, xx…. Kommunen tecknar separat/a markanvisningsavtal med nu nämnda bolag.] Denna markanvisning innebär att bolaget, under en tid av x år från och med ovan angivna datum, har ensamrätt att förhandla med kommunen om [ange aktuellt alternativ: förvärv/tomträttsupplåtelse] av marken samt övriga villkor avseende exploateringen. Bolaget har tagit del av kommunens Anvisning av mark för bostäder och verksamheter

  • Kollektivavtal söckenhelgerna samt midsommar- och julafton veckoarbetstiden till dessa mängder under kalenderåret. Semesterdagar kan inte användas till utjämning av arbetstiden. Arbetstidsutjämningen förverkligas genom att ge ledigheten så att arbetstiden under en period av högst ett kalenderår utjämnas till ovan nämnda genomsnitt förutsatt att man för arbetet ifråga uppgjort ett arbetstidstutjämningsschema för minst det tid under vilken den ordinarie arbetstiden utjämnas till genomsnittet. Arbetstidsutjämningssystemet är till sin natur kollektivt och gäller den tid under vilken arbetstidsformen för arbetspunkten, avdelningen eller arbetsplatsen i fråga i allmänhet är dag- eller tvåskiftsarbete. Vid övergång till annan arbetstidsform, exempelvis treskiftsarbete, fastställs arbetstiden efter övergången enligt reglerna för arbetstidsformen i fråga. Arbetsgivaren bör före ovan avsedda arbetstidsarrangemang verkställs, förhandla med tjänstemännens representanter. Vid förhandlingarna bör hänsyn tas till arten av arbetsplatsens tjänstemannauppgifter, säkrandet av drifts- och servicetiderna, övriga personalgruppers arbetstidsarrangemang samt motsvarande faktorer. Efter förhandlingarna meddelar arbetsgivaren tjänstemännen om det system enligt vilket man fastställt det tillämpade förfaringssättet. Exempel 1 För tjänstemän som året om arbetar i dag- och tvåskiftsarbete och som är berättigade till 30 dagars semester, bildas ovan nämnda årsarbetstid enligt följande: - tidsperioden under vilken arbete skall utföras i dag-/tvåskiftsarbete 365 kalenderdagar - samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. ./. 365 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 52,14 veckor - tjänstemännen är under denna tid på semester 5 veckor - det verkliga antalet arbetsveckor 47,14 veckor Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 47,14 veckor x 36,4 h/vecka, dvs. 1716 h, vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 214 arbetsskift. Exempel 2 Ifall arbete utförs endast under en del av året beräknas den i kollektivavtalet avtalade genomsnittliga veckoarbetstidens fullbordande på följande sätt: - tidsperioden under vilken arbete skall utföras i dag-/tvåskiftsarbete 196 kalenderdagar - samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. Kollektivavtal 20 ./. 196 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 28 veckor - tjänstemännen är under denna tid på semester 3 veckor - det verkliga antalet arbetsveckor 25 veckor Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 25 veckor x 36,4 h/vecka, dvs. 910 h, vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 114 arbetsskift. Ifall det i ovan beskrivna exempel 1 och 2 avsedda tidsperioder för enskild tjänstemans del ingår längre frånvaron utan lön, såsom exempelvis långvarig arbetsoförmåga utan lön, faderskapsledighet, alterneringsledighet, studieledighet eller motsvarande beaktas denna tid, på samma sätt som semestern, som en faktor som reducerar arbetsveckorna.

  • Tillämpningsanvisning I allmän arbetstid särskiljs övertidsarbete per dygn och övertidsarbe- te per vecka. Övertidsarbete ersätts antingen som övertidsarbete per dygn eller per vecka, men inte som båda. Från den totala arbetade tiden under en kalendervecka avdras först arbetstimmar som ersätts som övertid per dygn. Om de återstående arbetstimmarna överskri- der övertidsgränsen per vecka ersätts den överskjutande arbetstiden som övertid per vecka. Om arbetstidsersättningar planeras in i arbetsskiftsförteckningen som ledig tid, planeras en underskridning av den ordinarie arbets- tiden med motsvarande tid. Mertids- eller övertidsgränsen sänks inte på grund av detta. Om de förverkligade arbetstimmarna på initiativ av arbetsgivaren överskrider det som planerats, flyttas kompensa- tionsledigheten till motsvarande del för att ges senare eller ersättas i pengar enligt § 42 mom. 1. Arbetstiden som motsvarar överförd kom- pensationsledighet är då ordinarie arbetstid. Övertid per dygn uppstår då ett i arbetsskiftsförteckningen inplanerat minst 8 och högst 9 timmar långt arbetsskift överskrids, trots att veckogränsen för övertidsarbete inte överskrids. Om det finns frånvaro under veckan eller arbetsperioden bestäms gränsen för övertidsarbete per vecka enligt § 52 eller § 53. ▪ Under veckan har det uppstått både övertid per dygn och övertid per vecka. ▪ Arbetsskiftsförteckningen innehåller en 30 minuters måltidsrast. Fastställd arbetstid 8–17.30 9 h 8–15.30 7 h 8–15.45 7 h 15 8–16.30 8 h 8–15.30 7 h – – 38 h 15 Arbetad tid 10 h 7 h 7 h 15 8 h 7 h 30 9 h – 48 h 45 Övertid per dygn 1 h – – – – 1 h – 2 h Ersättning 1x50 % 1x50 % Övertid per vecka 48 h 45 - 2 h- 38 h 15 = 8 h 30 min Ersättning 5x50 % och 3,5 x100 %