Planförslaget. Förslaget till en ny översiktsplan syftar primärt till att visa på och staka ut riktningen för utvecklingen av Tierps kommun fram till horisontår 2050. Planförslaget ska bidra till förverkligandet av kommunens vision: Framtagandet av det nya förslaget till översiktsplan är ett resultat av en kommunövergripande medborgardialog som utgjort underlag för planhandlingarnas framtagande. Förslaget till ny översiktsplan ska vägleda beslut och avvägningar mellan olika intressen och andra ställningstaganden för kommunens mark- och vattenanvändning och ska därmed ge förutsättningar för framtida planering. Planen ska även lägga grunden för hur översiktsplaneringen ska bidra till att nå en hållbar samhällsutveckling i hela Tierps kommun och samtidigt bidra till uppfyllandet av de globala hållbarhetsmålen enligt Agenda 2030. I och med detta ska planförslaget även konkretisera hur den hållbara utvecklingen ska införlivas i den kommunala verksamheten. Arbetet utgår från Boverkets översiktsplanemodell 2.1 och är därför uppdelat i 3 olika delar, Utvecklingsinriktningar, Mark- och vattenanvändning samt Riksintressen och andra värden. Inom arbetet med att ta fram en ny översiktsplan har lokala mål för planeringen av den fysiska miljön formulerats. I översiktsplanen definieras 7 övergripande utvecklingsstrategier: Tierps roll i regionen, Ett starkt näringsliv och framåtanda, Samlat och blandat, Mötesplatser och offentliga rum, Kollektivtrafik, buss, cykel och gång, Gröna och blå värden i samhällsplaneringen samt Besöksnäring, gröna näringar och levande landsbygd. Strategierna syftar till att vara framåtblickande och beskriva vad kommunen har för avsikt att åstadkomma på sikt, samt ge en vägledning för att kunna nå en långsiktigt hållbar mark- och vattenanvändning. Strategierna ska fungera vägledande för utvecklingskartan och ska även utgöra ett stöd för fortsatt planering i kommunen. Kopplat till kommunens övergripande utvecklingsstrategier finns en utvecklingsinriktningskarta som redovisar de övergripande strukturerna för bebyggelse, natur, friluftsliv och kommunikationer med tillhörande ställningstaganden för hur dessa strukturer bör utvecklas. Planförslaget innehåller konkreta mål för invånarantal i respektive orter fram till 2050, och totalt förutspås kommunens befolkning öka från 21 000 invånare till upp emot 30 000 invånare år 2050. Den största befolkningsökningen ska ske genom delvis pågående utvecklingsprojekt som exempelvis Siggbo i Tierp och Karlholm strand i Karlhol...
Planförslaget. Syftet med översiktsplanen är att vara ett strategiskt dokument för de övergripande strukturfrågorna avseende samhällsplanering, som visar på kommunens viljeinriktning för framtiden och principer för att nå dit. Planförslaget utgår från kommunens framtidsvision, Vision 2040, där översiktsplanen kan sägas vara det fysiska avtrycket av visionen. Nynäshamns kommuns vision är ”Här får hela livet plats” och består av tre inriktande områden: ”Platsen för hela livet”, ”Attraktiv, stolt och modig” samt ”Vi lyckas tillsammans”. Visionen och de inriktande områdena har legat till grund för översiktsplanen, som tydliggör mål och strategier för Nynäshamns kommuns framtida utveckling och samhällsbyggande. För att nå visionen har kommunen satt upp en övergripande målbild och fyra mål med 12 tillhörande utvecklingsstrategier: Mål 1: En växande hållbar kommun Hela Nynäshamns kommun ska utvecklas utifrån orternas specifika förutsättningar och kvaliteter. De stora orterna – Nynäshamns stad och Ösmo - samt Källberga – är kommunens stora utbyggnadsområden. Det finns också en potential för utbyggnad av Segersäng och området runt Kolbotten samt även i Landfjärden på sikt. Övriga orter i kommunen – Sunnerby-Spångbro, Stora Vika, Grödby och Lidatorp-Björsta ska utvecklas med viss kompletteringsbebyggelse med respekt för befintliga natur-, kultur och vattenvärden. Utvecklingsstrategier kopplad till mål 1 är:
Planförslaget. Detaljplanens genomförande innebär att den nya bebyggelsen på Wallintorget kommer att ianspråkta en tidigare parkeringsyta. På fastigheten Xxxxxx 0 kompletteras befintlig bebyggelse med en ytterligare en byggnad utmed gaturummet mot Dalen. Den föreslagna nya bebyggelsen kommer att medföra att denna del av Borlänge centrum får en mer stadsmässig gestaltning. Utifrån ett gestaltningsperspektiv har en högsta höjd samt antal våningar satts. Ett flertal stora träd kommer att behöva tas bort i samband med byggnationen på Wallintorget. Planförslaget innebär att en stor del av p-platserna på Wallintorget försvinner vilket får en positiv inverkan ur miljö- och bullerhänsyn.
Planförslaget. Detaljplanen möjliggör bostadsbebyggelse genom planbestämmelsen Bostäder (B). Marken medger en byggrätt för bostadshus där största Högsta utnyttjandegrad i byggnadsarea per fastighetsarea är 20 % (e1). Den Högsta byggnadshöjden är 7.2 meter, vilket motsvarar ca 2 våningar och största takvinkeln är 30 grader. Bestämmelserna överensstämmer med befintliga angränsande planer. Byggnadsarean är något större än den för närliggande bostäder. Avstånd till väg och grannfastigheterna styrs genom planbestämmelserna Marken får inte förses med byggnad (prickmark), Marken får endast förses med komplementbyggnader (korsmark) samt bestämmelsen Bostadshus ska placeras minst 4.5 meter från tomtgräns. Garage och övriga komplementbyggnader får placeras närmare tomtgräns mot intilliggande fastighet efter fastighetsägarens medgivande, dock inte närmare än 1,5 m (p1). Det innebär att huvudbyggnaden kommer ligga på ett liknande avstånd från vägarna som övrig bebyggelse i området men det är möjligt att placera en komplementbyggnad något närmare. Den tillåtna höjden för komplementbyggnader är lägre och regleras med bestämmelsen Högsta byggnadshöjden för garage och övriga komplementbyggnader är 3.5 m (f1). Ledningarna inom området säkerställs med bestämmelsen Markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar (u1).
Planförslaget. Kommunstyrelsen har gett sektor samhällsbyggnad i uppdrag att upprätta en detaljplan för Humlevägen (Skövde 5:250), där särskild vikt ska läggas vid att möjliggöra för hållbarhetsfrågor. Utgångspunkten har därför varit att ta fram ett planförslag där såväl bebyggelsestruktur som innehåll präglas av ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarhetsperspektiv. Planförslaget har utformats så att de befintliga siktlinjerna på Humlevägen, Östergatan och Timboholmsvägen kan behållas. På så vis förstärks de befintliga gaturummen, och den befintliga bebyggelsestrukturen beaktas. Det nya området är dock inte tänkt att efterhärma närliggande arkitektur. Ambitionen är snarare att ge plats för nya gestaltningsmässiga uttryck, där olika idéer om hållbart byggande tas tillvara. Kort sagt, ett område där hållbarhet och nya innovativa lösningar får ta plats!