Rehabilitering. Arbetstagare, som på grund av arbetslivsinriktad rehabilitering är förhindrad att arbeta, är ledig då rehabilite- ringsersättning enligt Socialförsäkringsbalken utges. Arbetstagare, vars årslön (bestående av den fasta kontanta månadslönen) överstiger 7,5 prisbasbelopp, får dessutom reha- biliteringstillägg med belopp motsvarande 80 % av den del av lönebortfallet som överstiger 7,5 prisbasbelopp. Beräkningen av lönebortfallet ska ske efter samma grunder som beräkning av rehabiliteringsersättning enligt Socialför- säkringsbalken, det vill säga vid kalenderdagberäknad rehabi- literingsersättning: Har rehabiliteringsersättningen nedsatts eller indragits enligt Socialförsäkringsbalken ska rehabiliteringstillägget reduceras i motsvarande grad. Rehabiliteringstillägget inbegriper semesterlön och semesterer- sättning med belopp som förutsätts i SemL. Där Socialförsäkringsbalken anges avses, beträffande skador som inträffat före 1977-07-01, motsvarande bestämmelser i lagen om yrkesskadeförsäkring.
Rehabilitering. Det är viktigt att åtgärder för arbetsanpassning och rehabilitering sätts in så tidigt som möjligt. Den anställdes arbetsplats eller driftsenhet ska undersökas för att se vilka åtgärder som behöver vidtas för att den anställde ska kunna återgå till sitt arbete. Om det inte är möjligt för den anställde att återgå till sina gamla arbetsuppgifter, ska arbetsgivaren inrikta under- sökningen på arbetsuppgifter inom annan del av företaget eller inom andra driftsenheter. Arbetet med rehabilitering sker i samverkan mellan de lokala parterna, försäkringskassan, företagshälsovården och den anställde. För att uppnå goda resultat i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbetet är den enskilde skyldig att aktivt medverka.
Rehabilitering. En aktiv och vardagsnära rehabiliteringsverksamhet i företagen är viktig av flera skäl och bör i möjligaste mån bedrivas i linjeorganisationen som en integrerad del av verksamheten. Om inte tillräcklig kompetens eller resurser finns på arbetsstället är det viktigt att chefer har möjlighet till stöd i rehabiliteringsarbetet. Intern eller extern resurs, exempelvis företags- hälsovård, kan utgöra sådan stödresurs. Arbetsgivaren ska så snart som möjligt utreda behovet av rehabilitering. Den enskilde har rätt att i utredningen ha med sig skyddsombud, facklig företrädare eller annan person som den enskilde själv väljer. Målsättningen med rehabiliteringen bör dels vara, att den anställde i första hand kan återinträda i ordinarie arbete, dels att med förebyggande åtgärder minska risken för sjukskrivningar och sjukersättningar. Detta är viktigt för både den enskilde och företaget. I arbetet med förebyggande åtgärder och rehabilitering är företagshälsovård en värdefull resurs. Arbetsgivaren har rätt att anvisa arbetstagare till företagshälsovården. Ändamålsenlig rehabilitering förutsätter engagemang och vilja hos samtliga berörda. Arbetsgivaren ansvarar för att verksamheten ges resurser och kan bedrivas i enlighet med gällande lagstiftning samt organiseras med hänsyn till förhållandena i företaget.
Rehabilitering. Momenτ 1:11 Arbetstagare, som på grund av arbetslivsinriktad rehabilitering är förhindrad att arbeta, är ledig då rehabiliterings- ersättning enligt Socialförsäkringsbalken utges. Arbetstagare med månadslön, vars årslön (bestående av den fasta kontanta månadslönen) överstiger 7,5 prisbasbelopp enligt Socialförsäkringsbalken, får vid ledighet som avses i momentet rehabiliteringstillägg med belopp motsvarande skillnaden mellan 80 % av lönebortfallet och högsta belopp för rehabiliterings- penning enligt Socialförsäkringsbalken. Har rehabiliterings- penningen nedsatts eller indragits enligt Socialförsäkringsbalken ska rehabiliteringstillägget reduceras i motsvarande grad. Rehabiliteringstillägget inbegriper semesterlön och semester- ersättning med belopp som förutsätts i SemL. Där Socialförsäkringsbalken anges, avses beträffande skador som inträffat före 1977-07-01 motsvarande bestämmelser i lagen om yrkesskadeförsäkring. SMITTORISK Momenτ 1:12 Arbetstagare kan för att förhindra att smitta sprids förbjudas att arbeta i väntan på resultatet av beordrad läkarundersökning eller efter läkares utlåtande. Arbetstagare behåller samtliga sina avlöningsförmåner under förbudet.
Rehabilitering. Med rehabilitering avses insatser som ska bidra till att personer med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och att aktivt kunna delta i samhällslivet.5 Landstinget ansvarar för rehabiliteringsinsatser för inneliggande patienter på sjukhus samt rehabiliteringsinsatser på sjukhusens och vårdcentralernas mottagningar. Kommunen ansvarar för rehabiliteringsinsatser som utförs av arbetsterapeuter och sjukgymnaster i såväl ordinärt som särskilt boende och övriga verksamheter som avses i 18 § första stycket HSL. Landstinget och kommunen har gemensamt ansvar att i samråd med patienten besluta om vem som ansvarar för rehabiliteringen och var den ska utföras.
Rehabilitering. Ersättning lämnas för rehabiliterings- och hjälpmedelskostnader. Kostnaden ska ha uppkommit efter läkningstiden och på förhand godkänts av Försäkringsgivaren. Ersättning lämnas för kostnader upp till SEK 80 000 för • vård och behandling av läkare eller annan sjukvårdsutbildad person • arbetsprövning, arbetsträning eller omskolning • tekniska hjälpmedel, som kan underlätta den dagliga livsföringen.
Rehabilitering. Vårdgivaren ska utreda behov av, bedöma och genomföra rehabiliterande behandlingsinsatser via en eller flera professioner, individuellt eller i team, utifrån patientens behov. Insatserna ska bygga på gällande kunskapsläge.
Rehabilitering. Leverantören ska genomföra rehabiliteringsinsatser. Personerna ska få bedömning, utredning samt vid behov behandling och rehabilitering utifrån gällande vårdprogram, prioriteringsarbete, riktlinjer eller motsvarande inom ramen för primärvårdsnivån. Leverantören ska vid medicinskt behov kunna erbjuda tillgång till rehabilitering i varmvattenbassäng.
Rehabilitering. Leverantören ska genomföra rehabiliteringsinsatser. Patienterna ska få bedömning, utredning samt vid behov behandling och rehabilitering utifrån gällande vårdprogram, prioriteringsarbete, riktlinjer eller motsvarande inom ramen för primärvårdsnivån. Patienter med förhållandevis stora och komplexa rehabiliteringsbehov och betydande konsekvenser av smärta kan remitteras till multimodal smärtrehabilitering (MMS) på primärvårdsnivå. Leverantören ska vid medicinskt behov kunna erbjuda tillgång till rehabilitering i varmvattenbassäng.
Rehabilitering. Som gemensam beskrivning av begreppet rehabilitering följer huvudmännen Socialstyrelsens definition: Rehabilitering utgör en integrerad del i den samlade vårdprocessen. Den samord- nade vård- och rehabiliteringsplaneringen utgör grunden för bedömning och planering av rehabiliteringsinsatsen. Patientansvarig läkare ansvarar för att en rehabiliteringsbedömning sker. Berörd personal har ansvar för att initiera en rehabiliteringsinsats. Bedömning och planering sker i samråd med patient och berörd personal i enlighet med regelverket för samordnad vårdplanering. För aktuella patienter med rehabiliteringsbehov ska alltid genomföras en samordnad vårdplanering och en rehabiliteringsplan ska upprättas. Förutom ovanstående har Socialstyrelsen upprättat en föreskrift (SOSFS 2008:20) med allmänna råd om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Tillämpningsanvisningar, som är gemensamma för Region Skåne och kommu- nerna, är framtagna som stöd för samordningen av insatserna. Ansvarsfördelningen inom rehabiliteringsområdet i Skåne är följande: • Inom specialistsjukvård, t.ex. vid slutenvårdsenhet på sjukhus, läkarledd dagsjukvårdsenhet och vid öppenvårdsmottagning. • I primärvård för personer som bor i ordinärt boende eller i bostad med särskild service enligt LSS och SoL och själva, eller med hjälp av assistans/ledsagare, kan ta sig till regionens primärvård (tröskelprincipen). • Personer som bor i särskilt boende. • Personer som bor i bostad med särskild service enligt LSS och SoL och inte själva eller med assistans/ledsagare kan ta sig till Regionens primärvård (tröskelprincipen). • Personer som bor i ordinärt boende och inte själva, eller med assistans/ledsagare, kan ta sig till Regionens primärvård (tröskelprincipen). Rehabilitering ska utföras i den miljö där träningen ger bäst effekt enligt överens- kommelse i den samordnade vård- och rehabiliteringsplaneringen. Om patienten kan ta sig till vårdcentralen, men det är mera lämpligt att rehabiliteringen sker i hemmet, ska sådana förutsättningar finnas. Utgångspunkten är alltid patientens behov och situation. Förutom ovanstående gemensamma och generella ansvarsfördelning finns behov av förtydligande av rehabiliteringsansvaret inom områdena boendeträning samt dagverksamhet. För dessa gäller följande.