Relationell avtalsteori. Relationell avtalsteori är en tvärvetenskaplig teori med rötter i sociologin. Teorin ligger nära rättssociologi och kan då beskrivas som att ett externt perspektiv intas vid en analys av rätten. Det innebär att olika rättsreglers kännetecken och funktion i samhället ifrågasätts och empiriska resultat lyfts fram.17 Relationell avtalsteori uppstod till följd av empiriska undersökningar av hur avtal fungerar i "verkligheten" utförda av rättssociologerna Xxxxxxx Xxxxxxxx och Xxx Xxxxxxx i början av 1960 talet. Den empiriska forskningen visade att avtal i verkligheten skiljde sig från hur avtal ofta beskrevs i teorin. Istället för att främst utgöra momentana avtal främlingar emellan visade sig avtal ofta löpa över tid mellan parter med utvecklade, långvariga relationer.18 Exempelvis kan stor vikt läggas vid handslag, istället för att se över vad som står i avtalen när någonting oväntat inträffar kontaktar parterna varandra och hittar en gemensam lösning. Relationella avtal har liknats med äktenskap alternativt vänskap.19 Intentionen med forskningen var inte att skapa någon teori, men i och med dess utveckling har den kommit att lägga grunden för dagens mångfasetterade relationsorienterade kontraktsteori.20 Xxxxxxxx version av relationell avtalsteori brukar framhållas som den ursprungliga eller fundamentala och den behandlas i kapitel 4. De rättsteoretiker som influerats av Xxxxxxxx version av relationell avtalsteori är bland andra Xxxxx Xxxxxx, Xxxxxxx Xxxxxxx och Xxx Xxxxxxx. I nordisk doktrin ligger Xxxx Xxxxxxxx, Xxxxx Xxxx-Xxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxxxx och till viss del Xxxx Xxxxxxxx nära teorin.21 Företrädare för relationell avtalsteori i 16 Ibid, s. 107.
Relationell avtalsteori. Kapitlet syftar till att inledningsvis redogöra för huvuddragen i relationell avtalsteori för att sedan redogöra för hur långvariga avtal problematiseras vad gäller ändrade förhållanden och relationsspecifika investeringar.