Bakgrund och forskningsläge exempelklausuler

Bakgrund och forskningsläge. Långvariga, komplexa avtalskonstellationer tillför ytterligare dimensioner till en avtalsrelation i jämförelse med ett enkelt kontantköp där båda parter fullgör sin del av avtalet samtidigt och sedan är färdiga med varandra. Det medför att andra typer av problem uppkommer och behöver hanteras. Det är generellt sett inte möjligt att skriva fullständiga avtal1 som reglerar varje möjlig framtida situation vilket blir särskilt tydligt när det gäller långvariga avtal. Därför blir ändrade förhållanden av särskilt intresse vid den här typen av avtal. Något som adderar ytterligare en dimension är när ena parten har gjort en betydande investering och ändrade förhållanden inträffar. Vid en historisk tillbakablick har svensk rätt genom tiderna haft olika sätt att förhålla sig till avtalsbundenhet. Idag råder principen pacta sunt servanda men utrymme finns för avsteg från principen. Ändrade förhållanden är ett mycket omskrivet juridiskt problem. Det påtalas i doktrin att långvariga, komplexa avtal blir allt vanligare. En naturlig följd därav är att problem som rör den avtalstypen kommer att belysas ytterligare. Detta bekräftas av både Xxxx Xxxxxxxx och Xxxx Xxxxxxxx som förutspår att problematiken med avtalsbundenhet i långvariga avtal kommer att få ökat utrymme framöver.2 Från den traditionella avtalsrätten har med tiden vuxit fram andra teorier eller perspektiv. Rättsreglerna har av relationell avtalsteori3 kritiserats för att utgå från momentana avtal mellan främlingar snarare än varaktiga avtal där en personlig relation byggs upp, vilket anses återspegla verkligheten i högre grad. När jag har läst in mig på ämnet får jag intrycket av att relationens betydelse för avtal får allt större utrymme. Exempelvis har advokatbyråer i Sverige börjat använda sig av en modell för avtal som kallas för ”Vested” 1 Innebörden av ett fullständigt avtal skiljer sig åt inom rättsekonomin, se vidare kapitel 5. 2 Runesson (2016) s. 102; Flodgren (2016) s. 44. 3 Se kapitel 1.4. som i stort sett bygger på relationell avtalsteori. Rättsekonomiska studier tar inte enbart sikte på teorier om ekonomiskt optimala val utan även på den ekonomiska effektiviteten i avtal och organisationer. Det är därför möjligt att kombinera ekonomisk teori med insikter från relationell avtalsteori.