Resurseffektivitet. Ur energisynpunkt innebär resurseffektivitet bland annat att inte ta ut mer råvaror än jorden kan producera samt att ha en effektiv omvandling och användning av energiresurser.
Resurseffektivitet. Mer effektiva transporter • Mer effektiva produktions- och distributions- processer • Återanvändning • Flytt till energieffektiva byggnader • Minskad vattenanvändning och konsumtion • Minskade tillverkningskostnader (pga. ökad effektivitet och besparingar) • Ökad produktionskapacitet som resulterar i ökade inkomster • Ökat värde för fasta tillgångar (t.ex. högre värde för energieffektiva fastigheter) • Fördelar för medarbetare vilket leder till lägre kostnader (t.ex. bättre arbetsmiljö, hälsa och säkerhet, mer nöjda medarbetare) Det är positivt för AP3 att bolag arbetar med klimatmöjligheter på ett sätt som ökar aktieägarvärdet. Genom att integrera hållbarhetsfaktorer i investeringsanalyser och processer kan fonden identifiera bolag som är resurseffektiva.
Resurseffektivitet. Liljedahl Groups produkter, processer och tjänsteutbud ska vara utformade på ett sätt som effektivt utnyttjar energi, naturtillgångar och råvaror och minimerar avfall och restprodukter.
Resurseffektivitet. Enligt programförslaget står stockholmsregionen nu inför den största upprustnings- och utbyggnadsfasen i kollektivtrafiken sedan 1960-talet, med planerade investeringar en bit in på nästa decennium om cirka 80 miljarder kronor och bland annat 46 nya spårstationer i länet. Kopplat till satsningen ska 178 000 nya bostäder byggas ut i kollektivtrafiknära lägen fram till år 2035. Stora utmaningar i nuläget rör kollektivtrafikens behov av plats för högfrekvent kollektivtrafik med god medelhastighet och punktlighet, framförallt i de allt tätare centrala delarna. Samtidigt handlar det om att resurseffektivt minska bilberoendet längre ut från regioncentrum, genom att skapa tillgång till kapacitetsstark och tät kollektivtrafik Vidare kan vi stå inför ett paradigmskifte för persontransporter där självkörande elektrifierade bilar potentiellt kommer förändra vårt sätt att se på att ta sig motoriserat från ett ställe till ett annat, framförallt i tätbefolkade regioner som möjliggör en delningsekonomi med innovativa mobilitetslösningar. Hur anpassar sig kollektivtrafiksystemet resurseffektivt in i en sådan framtid? Kollektivtrafiken skapar värde i form av utförda persontransporter genom att förbruka resurser som energi, materialförslitning, arbets- och restid, olyckor, miljö- och sociala belastningar. Trafikförsörjningsprogrammet kan påverka resurseffektiviteten i både positiv och negativ riktning genom val i planering, drift och förvaltning av kollektivtrafiken i relation till hela persontransportsystemet.
Resurseffektivitet. Bästa tillgängliga teknik för att öka resurseffektiviteten vid användning av katalysatorer är att använda en kombination av de tekniker som anges nedan. Har rutiner och procedurer för att optimera val av katalysator, hantering och optimering av katalysatorer. Tillämpar 15a, b,c. Ja Teknik Beskrivning
Resurseffektivitet. Genom att använda avfall från skogs- och trävaruindustrin erbjuder BTC-tekniken en unik effektivitet i att konvertera tillgängliga resurser till energi. Eftersom en BTC anläggning är dubbelt så effektiv som traditionell teknik blir marginalnyttan i elproduktion för ytterligare bränsle 100 %! Dvs för varje extra MWh bränsle som tillförs syste- met, får man lika mycket el ytterligare. Detta blir konsekvensen när värmebehovet är detsamma men relationen mellan kraft och värme tredubblas. Detta illustreras i Figur 6. Eftersom skogs- och jordbruksavfall är även den begränsad vi måste sträva efter en så effektiv användning som möjligt. Biodrivmedel lyfts ofta som ett klimatnyttigt sätt att konvertera bilar till hållbar energi. Om vi dock analysera hur många mil man kan köra på ett ton rester från skogen, ser man snabbt en bil kan köra tre gånger så långt genom el från BTC jämfört med biodrivmedel som etanol eller liknande. Däröver blir koldioxidbesparingen från ett ton skog också tre gånger högre.