Konsekvensbedömning exempelklausuler

Konsekvensbedömning. Detta förslag gäller ett tillstånd som en enskild medlemsstat har ansökt om.
Konsekvensbedömning. I promemorians konsekvensbedömning (kapitel 9) anges bl. a. att förslagen sammantaget bedöms vara förenliga med EU-rätten samt att de även bedöms vara förenliga med Sveriges internationella åtaganden i övrigt.
Konsekvensbedömning. Om en typ av behandling ( särskilt med användning av ny teknik och med beaktande av dess art, omfattning, sammanhang och ändamål) sannolikt leder till en hög risk för fysiska personers rättigheter och friheter ska den personuppgiftsansvarige före behandlingen utföra en bedömning av den planerade behandlingens konsekvenser för skyddet av personuppgifter. En enda bedömning kan omfatta en serie liknande behandlingar som medför liknande höga risker. Konsekvensbedömning ska särskilt ske i följande fall: • Systematisk och omfattande bedömning av fysiska personers personliga aspekter • Behandling i stor omfattning av särskilda kategorier av uppgifterBehandling av personuppgifter fällande domar i brottmål eller överträdelser • Systematisk övervakning av allmän plats i stor omfattning Den personuppgiftsansvarige ska rådfråga dataskyddsombudet, om ett sådant utsetts, vid genomförande av en konsekvensbedömning avseende dataskydd. Konsekvensbedömningen ska minst innehålla: • Systematisk beskrivning av behandlingen • Behandlingens syften • Personuppgiftsansvariges berättigade intresse • Bedömning av behovet och proportionaliteten med behandlingen • Utvärdering av riskerna för de registrerades rättigheter och friheter • Åtgärder för att hanteras riskerna (ex. skyddsåtgärder, säkerhetsåtgärder, rutiner) • (om lämpligt inhämta registrerades synpunkter eller förklara varför så inte skett) Den personuppgiftsansvarige ska vid behov genomföra en översyn för att bedöma om behandlingen genomförs i enlighet med konsekvensbedömningen avseende dataskydd åtminstone när den risk som behandlingen medför förändras.
Konsekvensbedömning. Sparas under G/
Konsekvensbedömning. 8.1 Advokatfirman HUNDRA har en särskild rutin på plats för att kunna identifiera och hantera särskilda integritetsrisker inom verksamheten och för strukturerad uppföljning. Särskilda risker för fysiska personers rättigheter och friheter kan exempelvis förekomma i samband med en viss typ av behandling av uppgifter, särskilt känsliga uppgifter, behandling i särskilt stor omfattning, användning av ny teknik eller dylikt.
Konsekvensbedömning. 8.1 Heimdal Patent AB har en särskild rutin på plats för att kunna identifiera och hantera särskilda integritetsrisker inom verksamheten, samt för strukturerad uppföljning. Särskilda risker för fysiska personers rättigheter och friheter kan exempelvis förekomma i samband med vissa typer av behandlingar av uppgifter - exempelvis avseende uppgifter som berör uppfinning som inte blivit offentliggjord, uppgift som skyddas av sekretessavtal mellan Heimdal Patent AB och rättsinnehavaren och/ eller av tystnadsplikt enligt 6 § Lag (2010:1052) om auktorisation av patentombud.
Konsekvensbedömning. 8.1. Christensson & Roth Advokater AB har en särskild rutin på plats för att kunna identifiera och hantera särskilda integritetsrisker inom verksamheten och för strukturerad uppföljning. Särskilda risker för fysiska personers rättigheter och friheter kan exempelvis förekomma i samband med en viss typ av behandling av uppgifter, särskilt känsliga uppgifter, behandling i särskilt stor omfattning, användning av ny teknik eller dylikt.
Konsekvensbedömning. 8.1 LMA har en särskild rutin på plats för att kunna identifiera och hantera särskilda integritetsrisker inom verksamheten och för strukturerad uppföljning. Särskilda risker för fysiska personers rättigheter och friheter kan exempelvis förekomma i samband med en viss typ av behandling av uppgifter, särskilt känsliga uppgifter, behandling i särskilt stor omfattning, användning av ny teknik eller dylikt.
Konsekvensbedömning. En första konsekvensbedömningsrapport lämnades till nämnden för lagstiftningskontroll den 18 januari 2017. Nämnden för lagstiftningskontroll lämnade ett negativt yttrande på grundval av brister, särskilt vad gäller den ekonomiska motiveringen för att införa en klausul om force majeure. Andra stötestenar var strukturen på och innehållet i alternativen, presentationen av de berörda parternas åsikter samt analys och jämförelse av de politiska konsekvenserna, särskilt när det gäller kostnader och övervakningssystem. Bristerna åtgärdades enligt följande: med tanke på det stora antalet alternativ utan inbördes koppling delades alternativen upp i en sekventiell analys och jämförelse av kostnader och fördelar och urval av ett rekommenderat alternativ för varje tema. Det slutliga rekommenderade alternativet är därför en kombination av rekommenderade alternativ för varje enskild fråga. När det gäller force majeure framgick det av de mycket begränsade tillgängliga uppgifterna att de ekonomiska konsekvenserna var mycket ringa. I konsekvensbedömningen togs frågan ändå upp som svar på en utbredd begäran från de berörda parterna från järnvägssektorn och medlemsstaterna, särskilt för att se till att principerna om rimlighet och proportionalitet iakttas. Den reviderade konsekvensbedömningsrapporten lämnades till nämnden för lagstiftningskontroll den 7 april 2017 som avgav ett positivt yttrande den 12 maj 2017. Slutrapporten, som motsvarar nämndens rekommendationer för att klargöra vissa frågor, läggs fram tillsammans med detta förslag. De viktigaste ekonomiska och samhälleliga kostnaderna och fördelarna beräknades kvantitativt enligt tillgängliga uppgifter. Andra kostnader och fördelar bedömdes ur en kvalitativ synvinkel. Det totala samhälleliga nettovärdet bedömdes på grundval av motstridiga intressen hos de två viktigaste berörda parterna: passagerarna och järnvägssektorn. I konsekvensbedömningen granskades konsekvenserna av följande på järnvägsföretagens kostnader:
Konsekvensbedömning. När arbetsgivaren har ett förslag till en viktigare verksamhetsförändring skall denne inledningsvis ta fram ett underlag som ger en beskrivning av förslaget. Följande delar ska redovisas i arbetsgivarens underlag: • Bakgrunden och skälen till förändringen/omorganisationen • Vilket är målet? • Hur blir det om vi gör så här? • Hur påverkas våra långsiktiga strategier? Arbetsmiljö-, hälso-, kvalitets- och jämställdhetsaspekter • Redovisning av budget, vinster, kostnader till exempel kompetensutveckling, introduktion, lokaler, arbetsmetoder, ergonomi, arbetstider, arbetsorganisation, samverkan • Medarbetarsammansättning, bemanning. Xxx kommer den nya bemanningen att påverka arbetet för de olika yrkesgrupperna? Därefter skall vid varje viktigare verksamhetsförändring eller på begäran från den fackliga organisationen en konsekvensbedömning göras av parterna. Avsikten är att parterna ska sitta ner tillsammans och göra konsekvensbedömningen gemensamt. Parterna behöver inte vara eniga i sina konsekvensanalyser utan respektive parts åsikter skrivs in i konsekvensbedömningen. Om en facklig organisation inte finns representerad i samverkansgruppen, men berörs av en förändring ska arbetsgivaren kontakta den fackliga organisationen.