Sakomständigheter. J-O.B. är anställd hos bolaget som målare och är utsedd som MB-ombud. Han har även haft uppdrag för förbundets avdelning. Han har under perioden den 16 augusti–15 oktober 2012 använt egen bil för att ta sig dels mellan bostaden och aktuell arbetsplats och platsen för sitt fackliga uppdrag, dels mellan olika arbetsplatser och från aktuell arbetsplats till fackliga uppdrag. För de resor som är aktuella i målet har han erhållit reskostnadsersättning. Han har dock inte fått ersättning för parkeringsavgifter som han har haft utlägg för i samband med resorna. Parkeringsavgifterna uppgår till 2 407 kr. J-O.B. utför vanligtvis s.k. korta arbeten på ca 1–5 dagar. Han anser att det är nödvändigt att köra bil till och från arbetsplatserna för att kunna ta med sig samtliga handverktyg och den personliga skyddsutrustningen. Han har parkeringskostnader och utlägg för trängselskatt i Göteborg med ungefär 2 000–3 000 kr per månad. J-O.B:s fasta bostad är hans tjänsteställe. Han utgår alltså inte från någon anläggning som utgör den naturliga basen från vilken arbetstagaren utgår till olika arbetsplatser, se riksavtalet § 8 Mom. a) 4. Hans dagliga resor mellan bostaden och arbetsplatserna utom arbetstiden har alltså varit tjänsteresor såväl skatterättsligt som arbetsrättsligt, se § 8 Mom. a) 1. Han har valt att åka med egen bil till och från arbetsplatserna och har därmed haft rätt till och fått reskostnadsersättning enligt kollektivavtalet. J-O.B:s resor under arbetstid har också varit tjänsteresor som han fått reskostnadsersättning för. Han har alltså här haft tillstånd att använda sin bil för resorna. En grundläggande princip är att arbetsgivaren ska ersätta alla kostnader som är förenliga med arbetets utförande. Arbetsgivaren beordrar arbetstagaren, i detta fall målaren, att infinna sig på en viss arbetsplats, dvs. att ta sig från bo- staden eller från en arbetsplats till en viss angiven adress. Arbetstagaren kan inte vägra att inställa sig. Arbetsgivaren ska då ersätta arbetstagaren för de kostnader som är förenade med en sådan tjänsteresa. Vanligtvis uppstår inga kostnader för parkeringsavgifter då arbetsgivaren ofta anvisar plats för parkering eller får tillstånd för målarna, av t.ex. fastig- hetsbolaget, att parkera vid objektet. Om utlägg för parkeringsavgifter upp- står i tjänsten ska dessa ersättas av arbetsgivaren oavsett om arbetstagaren använt egen bil eller arbetsgivarens fordon. Det är ostridigt att om arbets- tagaren använder firmabil så ersätts eventuella ...
Sakomständigheter. Vid försäljningen övertalade Mäklaren honom att låta köparna ställa in sina stora möbler i hans lägenhet cirka tre veckor innan tillträdesdagen. Det innebar att Mäk- laren behöll hans nyckel till lägenheten. Mäklaren skulle vid ett tillfälle släppa in köparna så de fick ställa in sina stora möb- ler i ett rum. Därefter skulle Mäklaren ta hand om nyckeln och köparna skulle inte ha tillträde till lägenheten fler gånger. Denna överenskommelse dokumenterades aldrig, vilket borde ha skett. Mäklarsamfundet anser att en mäklare ska avråda från överenskommelser av denna typ i stället för att, som i detta fall, föreslå och upp- muntra till det. Han flyttade ut snabbt och in i sin nya bostad för att allt skulle gå så smidigt som möjligt. När han cirka en vecka före tillträdesdagen kom till lägenheten på morgo- nen för att hämta sin post, såg han en man stå och knacka på dörren. Han såg mannen bli insläppt i lägenheten. Han kontaktade Mäklaren (nästan all kontakt skedde genom mejl) som sa att nyckeln blivit utlånad till köparna kvällen innan för att de skulle hämta lite kläder, vilket redan det avvek från deras överenskommelse. Han sa att han ville ha tillbaka sin nyckel. Han kunde inte få det, sa Mäklaren, vilket förklarades med att köparna var på sjukhus i annan stad med hans nyckel. Omkring kl. 18.30 en dag fick han ett mejl från Mäklaren som frågade om köparna fick bo i lägenheten under natten. Under dagen hade han gått runt bland sina gran- nar och de berättade att det redan hade flyttat in en familj i lägenheten. De hade sett en bil stå parkerad framför lägenheten flertalet gånger under dessa veckor, under flertalet timmar i streck. Grannarna hade även hört aktivitet i lägenheten. En granne hade pratat med den kvinnliga köpare drygt en vecka tidigare på den gemensamma lekplatsen och kvinnan hade då sagt att de var nyinflyttade och skulle gå hem och äta. Klockan var då cirka 21 på kvällen. Han meddelade Mäklaren att han trodde att köparna redan hade sovit i lägenheten och att det inte var okej att de sov där. Mäklaren kontaktade honom, efter att han skrivit flertalet gånger och frågat om nyckeln, runt cirka 21.30, det vill säga mer än tre timmar senare, och berättade att nu var köparna ute ur lägenheten. Hans barns mamma åkte till lägenheten. Där möttes hon av ett helt inrett, bebott hem. Exempel på detta är: Tvätt i tvättmaskinen, nytvättad tvätt som hängde på tork, diskmaskin full av ren disk, diskho full av smutsig disk, smulor och matrester längs bänkarna, b...
Sakomständigheter. S.S., som är heltidsanställd hos bolaget, var frånvarande från arbetet på grund av sjukdom under tio dagar, den 27 januari–5 februari 2019. Hon hade tidigare ansökt om att få lägga ut två intjänade extra ledighetsdagar den 31 januari och den 1 februari 2019. Ansökan hade beviljats av bolaget. Trots att S.S. kom att bli frånvarande från arbetet på grund av sjukdom de aktuella dagarna lät bolaget utläggningen av de två extra ledighetsdagarna bestå, och dagarna drogs från hennes saldo över extra ledighetsdagar. Att var och en av de två extra ledighetsdagarna drogs från saldot redovisades i lönespecifikationerna den efterföljande månaden. Xxxxxxx betalade sjuklön för dagarna före och efter de två extra ledighetsda- garna, men någon sjuklön betalades inte för den 31 januari och den 1 febru- ari 2019. Eftersom dagarna behandlades som extra ledighetsdagar gjordes inget löneavdrag dessa dagar. Det är korrekt att S.S., under den aktuella sjuklöneperioden, hade tre ordinarie lediga dagar utlagda, tisdagen den 29 januari samt lördagen den 2 februari och söndagen den 3 februari 2019 samt att hon de dagarna inte fick sjuklön. Något löneavdrag gjordes inte heller för dessa tre dagar.
Sakomständigheter. S.S. är tillsvidareanställd hos bolaget inom housekeeping på heltid med månadslön. S.S. hade enligt schemat två extra ledighetsdagar utlagda den 31 januari och den 1 februari 2019. Detta meddelades S.S. den 9 januari 2019. Hon var därefter sjuk under perioden den 27 januari–5 februari 2019, dvs. under sjuklöneperioden. S.S. hade, förutom de två extra ledighetsdagarna, under sjuklöneperioden även tre ordinarie ledighetsdagar utlagda, nämligen den 29 januari samt den 2 och 3 februari 2019, för vilka inte heller något avdrag på lönen gjordes. Bolaget har ett digitalt schemaläggnings-, tidredovisnings- och lönesystem. Arbetstagaren ansöker digitalt om uttag av extra ledighetsdag. Bolaget god- känner ansökan digitalt och den extra ledighetsdagen förs in på det digitala schemat samtidigt. Arbetstagaren får ett digitalt meddelande om att beslut fattats och att schemat har ändrats. Lönehanteringen sker per automatik uti- från den gjorda registreringen. Det krävs att bolaget aktivt går in och ändrar och upphäver tidigare meddelat beslut om utläggning av extra ledighetsdag i systemet för att den ska kunna sparas.
Sakomständigheter. Av inhämtade uppgifter framgår att värdet på fondandelar i Garantifond Global 1 sjönk markant den 2 april 2003 för att dagen efter återhämta sig med nära nog hela nedgången, se graf. Nedgången var ungefär 4 procent. Fondbolaget har uppgett att bakgrunden till värdeminskningen var följande. En andelsägare, som ägde fondandelar via ett försäkringsbolag ville sälja sina an- delar i förtid. Andelsägaren hade förvärvat fondandelarna någon månad tidiga- re med avsikt att behålla innehavet till villkorsperiodens lösendag. En sådan försäljning i förtid skulle komma att äventyra fondens garantivillkor och i för- längningen försämra villkoren för övriga andelsägare. Av denna anledning tog fondbolaget kontakt med försäkringsbolaget i syfte att uppnå en lösning. Fond- bolaget presenterade vissa villkor för försäljningen vilka försäkringsbolaget accepterade. Denna överenskommelse skedde per telefon och det finns inga skriftliga underlag. Lösningen blev att andelskursen justerades ner tillfälligt och att försäkringsbo- laget (dvs. den bakomliggande kunden) fick sälja sitt innehav till en lägre kurs. Dagen efter justerades värderingen tillbaka till marknadsvärdet. Andelskursen den 1 april 2003 var 131,57 kronor och sjönk med 4,02 procent till 126,28 kronor den 2 april 2003. Den 3 april 2003 ökade andelskursen med 3,75 procent till 131,01 kronor. Av uppgifterna om kundflöden framgår att försäkringsbolaget den 2 april 2003 löste in fondandelar till kursen 126,28 kronor motsvarande 13,1 miljoner kro- nor. Samma dag köpte värdepappersbolaget fondandelar till samma kurs mo t- svarande 10,5 miljoner kronor. Av inkomna underlag framgår vidare att ytterli- gare en kund löste in ett mindre antal andelar till kurs 126,28 kronor den 2 april 2003. Det framgår också av handlingarna i ärendet att värdepappersbolaget den 28 april 2003 löste in fondandelar till ett värde av 14,6 miljoner kronor till ett an- delsvärde om 125,88 kronor. Fondbolaget har uppgett att värdepappersbolagets förvärv av fondandelar hade syftet att hålla likviditet i fonden och att skillnaden mellan försäkringsbolagets inlösen och värdepappersbolagets köp berodde på att mellanskillnaden täcktes av fondens likvida medel.
Sakomständigheter. Värdepappersbolaget har, för fondbolagets räkning, handlat upp aktieindexob- ligationer och har sålt dessa när det behövs. För detta arbete betalade fondbola- get inte någon ersättning. Fondbolaget har heller inte ersatt värdepappersbola- get för dess arbete med att värdera fonderna eller för tjänsten att hålla handel i fondandelar. Fondbolaget har uppgett att det till värdepappersbolaget lämnat instruktioner om hur stora belopp och vilka löptider som aktieindexobligationerna ska om- fatta. Värdepappersbolaget sonderade sedan markanden och förvärvade anting- en aktieindexobligationer med angivna villkor eller mer ofta de olika bestånd s- delarna (obligationsdelen och optionsdelen) och satte ihop produkten. Formellt förvärvade värdepappersbolaget de finansiella instrumenten och sålde sedan dessa till fonden. Värdepappersbolaget tog ut en mellanskillnad motsvarande en marknadsmässig ersättning för nedlagt arbete. Enligt fondbolaget har värdepappersbolaget sedan starten av första garantifon- den i april 1997 erhållit totalt 15,6 miljoner kronor i ersättning avseende ute- stående aktieindexobligationer. Det motsvarar en årligen återkommande avgift på knappt 0,20 procent per år vilket är en rimlig marknadsmässig ersättning enligt fondbolaget. Ersättningen har beräknats som skillnaden mellan vad vär- depappersbolaget erlagt för de inköpta värdepapperna och den köpeskilling som betalats av fondbolaget till värdepappersbolaget för samma värdepapper.
Sakomständigheter. Djurgården och M.N. var införstådda med att avtalet bara avsåg spel i elitserien. När säsongen 2011/2012 var över samlade Djurgården de spelare som betrakta- des som nyckelspelare för framtiden, däribland M.N., till ett möte. Där föreslog Djurgården en halvering av lönerna. På detta sätt inleddes förhandlingar om ett nytt avtal. Vid mötet framförde M.N. inga omedelbara invändningar. Alla spelare utom M.N. accepterade att anställningsavtalen endast avsåg elitserien. De träffade nya avtal med Djurgården på betydligt lägre lönenivåer eller lämnade Djurgården för andra klubbar. Skälet till att M.N. inte skulle vara med på barmarksträningen var att han då inte hade något kontrakt med Djurgården. Djurgården såg det således som att det var en kontraktslös situation. Att M.N:s passerkort inte fungerade berodde på att hockey-VM pågick. Alla passerkort hade spärrats och det rådde andra inpasseringsregler. Brevet den 25 maj 2012 utgör en bekräftelse på att avtalet endast avsåg ett visst specifikt spel, nämligen i elitserien.
Sakomständigheter. Bolagets avdelning för produktutveckling, produktplanering, projektledning och inköp kallas inom bolaget för Volvo 3P. Volvo 3P bedriver omfattande och avancerad produktutveckling. Inom ramen för detta är det nödvändigt att använda konsulter i tämligen stor omfattning, vilket också sker. I maj 2008 var cirka 1 200 personer anställda vid Volvo 3P. Där arbetade också något över 400 konsulter . Sedan mitten av 1990-talet har parterna med cirka sex månaders intervaller träffat kollektivavtal som reglerat hur många konsulter som fick anlitas vid varje givet tillfälle, ett s.k. ramavtal. Parterna har på lokal nivå varit ense om att kollektivavtalet inneburit att bolaget inte behövt ta initiativ till förhand- ling enligt 38 § medbestämmandelagen om vilka konsultföretag som anlitats, så länge antalet konsulter hållit sig inom ramen för ramavtalet. Att detta varit en gemensam uppfattning framgår bl.a. av att avtalen har tillämpats på det sättet under de senaste 15 åren. Frågan har aldrig väckts om att parterna skulle förhandla om vilka företag som skulle anlitas. Bolaget valde år 2008 att frångå denna modell eftersom den ansågs vara otymplig och för att det var svårt att i förväg förutse det framtida behovet av konsulter. Vid denna tid rådde en högkonjunktur. Vid en lokal förhandling den 31 mars 2008 sade bolaget upp det gällande ramavtalet, som hade träffats den 14 januari 2008, till upphörande den 30 april samma år. Bolaget meddelade att det i fortsättningen ville träffa avtal om vilka företag som bolaget skulle kunna inhandla tjänster från och presenterade en lista med sådana företag. Klubbarna accepterade inte det förslaget och tog inte emot listan. Central förhandling hölls den 29 april 2008. Då tog arbetstagarparterna emot den aktuella listan som omfattade 43 konsultföretag, vilka bolaget avsåg att anlita. Listan hade tagits fram på så sätt att bolagets personalavdelning frågade inköpsavdelningen om vilka konsultföretag bolaget köpte tjänster av. Inköpsavdelningen tog fram uppgifter om det och skickade underlaget till personalavdelningen. Av misstag kom inte samtliga företag som bolaget köpte tjänster av med på listan. Personalchefen A.H. använde listan i förhandlingarna med klubbarna i övertygelsen om att den var korrekt. I maj eller juni 2008 upptäckte bolaget att personal anlitades även från de i målet aktuella sju företagen och att dessa företag inte var med på den nämnda listan. Bolaget hade då den uppfattningen att förhandlingsskyldighet förelåg beträff...
Sakomständigheter. Under ärendets utredning har framkommit att en stor del av det som angavs i ansökan om auktorisation inte inrättats. Fondbolaget under sin verksamhetstid haft en vd som arbetat deltid (20 procent) i fondbolaget. Några andra anställda har inte funnits och vare sig placeringsråd eller riskkommitté har inrättats. Ad- ministrationen har lagts ut på en extern part. Den interna kontrollen har varit bristfällig och fondbolaget har fått kritik i flera revisionsrapporter.
Sakomständigheter. Vid sidan av de organisatoriska brister som uppmärksammats har Finansin- spektionen noterat brister i den faktiska verksamheten. Det är fråga om hur fonderna har värderats och följts upp samt hur in- och utträde ur fonden har skötts.