Sakomständigheter. Köpekontraktet undertecknades den 21 oktober 2020. Priset uppgick till 3 120 000 kr, vilket motsvarar ett kvadratmeterpris om 60 348 kr. Sju dagar senare, den 28 oktober 2020, såldes en trea i samma nyproduktionspro- jekt av en av Mäklarens kollegor, BB. Den försäljningen var den första i sitt slag på den öppna marknaden, och hade därmed ett stort normativt värde avseende framtida försäljningar i bostadsrättsföreningen. Lägenheten var en trea om 66,1 kvm och den såldes för 4 410 000 kr. Det motsvarar ett kvadratmeterpris om 66 717 kr.
Sakomständigheter. Av inhämtade uppgifter framgår att värdet på fondandelar i Garantifond Global 1 sjönk markant den 2 april 2003 för att dagen efter återhämta sig med nära nog hela nedgången, se graf. Nedgången var ungefär 4 procent. Fondbolaget har uppgett att bakgrunden till värdeminskningen var följande. En andelsägare, som ägde fondandelar via ett försäkringsbolag ville sälja sina an- delar i förtid. Andelsägaren hade förvärvat fondandelarna någon månad tidiga- re med avsikt att behålla innehavet till villkorsperiodens lösendag. En sådan försäljning i förtid skulle komma att äventyra fondens garantivillkor och i för- längningen försämra villkoren för övriga andelsägare. Av denna anledning tog fondbolaget kontakt med försäkringsbolaget i syfte att uppnå en lösning. Fond- bolaget presenterade vissa villkor för försäljningen vilka försäkringsbolaget accepterade. Denna överenskommelse skedde per telefon och det finns inga skriftliga underlag. Lösningen blev att andelskursen justerades ner tillfälligt och att försäkringsbo- laget (dvs. den bakomliggande kunden) fick sälja sitt innehav till en lägre kurs. Dagen efter justerades värderingen tillbaka till marknadsvärdet. Andelskursen den 1 april 2003 var 131,57 kronor och sjönk med 4,02 procent till 126,28 kronor den 2 april 2003. Den 3 april 2003 ökade andelskursen med 3,75 procent till 131,01 kronor. Av uppgifterna om kundflöden framgår att försäkringsbolaget den 2 april 2003 löste in fondandelar till kursen 126,28 kronor motsvarande 13,1 miljoner kro- nor. Samma dag köpte värdepappersbolaget fondandelar till samma kurs mo t- svarande 10,5 miljoner kronor. Av inkomna underlag framgår vidare att ytterli- gare en kund löste in ett mindre antal andelar till kurs 126,28 kronor den 2 april 2003. Det framgår också av handlingarna i ärendet att värdepappersbolaget den 28 april 2003 löste in fondandelar till ett värde av 14,6 miljoner kronor till ett an- delsvärde om 125,88 kronor. Fondbolaget har uppgett att värdepappersbolagets förvärv av fondandelar hade syftet att hålla likviditet i fonden och att skillnaden mellan försäkringsbolagets inlösen och värdepappersbolagets köp berodde på att mellanskillnaden täcktes av fondens likvida medel.
Sakomständigheter. Värdepappersbolaget har, för fondbolagets räkning, handlat upp aktieindexob- ligationer och har sålt dessa när det behövs. För detta arbete betalade fondbola- get inte någon ersättning. Fondbolaget har heller inte ersatt värdepappersbola- get för dess arbete med att värdera fonderna eller för tjänsten att hålla handel i fondandelar. Fondbolaget har uppgett att det till värdepappersbolaget lämnat instruktioner om hur stora belopp och vilka löptider som aktieindexobligationerna ska om- fatta. Värdepappersbolaget sonderade sedan markanden och förvärvade anting- en aktieindexobligationer med angivna villkor eller mer ofta de olika bestånd s- delarna (obligationsdelen och optionsdelen) och satte ihop produkten. Formellt förvärvade värdepappersbolaget de finansiella instrumenten och sålde sedan dessa till fonden. Värdepappersbolaget tog ut en mellanskillnad motsvarande en marknadsmässig ersättning för nedlagt arbete. Enligt fondbolaget har värdepappersbolaget sedan starten av första garantifon- den i april 1997 erhållit totalt 15,6 miljoner kronor i ersättning avseende ute- stående aktieindexobligationer. Det motsvarar en årligen återkommande avgift på knappt 0,20 procent per år vilket är en rimlig marknadsmässig ersättning enligt fondbolaget. Ersättningen har beräknats som skillnaden mellan vad vär- depappersbolaget erlagt för de inköpta värdepapperna och den köpeskilling som betalats av fondbolaget till värdepappersbolaget för samma värdepapper.
Sakomständigheter. M.N. anställdes av Djurgården som ishockeyspelare. Anställningen var tidsbegränsad. Någon möjlighet för Djurgården att avtalsenligt frigöra sig från detta avtal har inte förelegat. Våren 2012 stod det klart att det gick dåligt för Djurgården. Några av spelarna, däribland M.N., blev kallade till ett möte med bl.a. dåvarande styrel- seordföranden M.L. Vid mötet ombads spelarna att halvera sin lön mot bakgrund av att Djurgården befarade att man skulle åka ur elitserien vilket skulle leda till att bolaget hamnade i ett sämre ekonomiskt läge. Senare under säsongen hölls ett utvärderingssamtal mellan sportchefen C.B., dåvarande klubbdirektören T.E. och M.N. Djurgården framhöll återigen att M.N. låg för högt i lön och han ombads att halvera sin lön. M.N. hänvisade till att kontraktet gällde och bad Djurgården att återkomma med ett preciserat förslag, vilket Djurgården inte gjorde. Inför barmarksträningen i maj 2012 fick M.N. sent på söndagskvällen den 6 maj besked av sportchefen C.B. att M.N. inte skulle komma till den planerade träningen påföljande dag. Träningen började den 2 maj 2012, men M.N. hade tidigare beviljats ledigt under tiden den 2–4 maj. Djurgårdens besked kom som en överraskning för M.N. När han några dagar senare skulle ta sig in i träningslokalen för att träna fungerade inte hans passerkort och han uppfattade det som att han inte längre var välkommen till sin arbetsplats. Djurgården har genom det besked som lämnades M.N. den 6 maj 2012 – att han inte var välkommen på träning – avskedat M.N. Djurgården har bekräftat avskedandet i ett brev den 25 maj 2012. Av brevet framgår att Djurgården inte längre spelade i elitserien och att anställningen därmed hade upphört automatiskt. När M.N. ingick avtalet med Djurgården valde han bort andra attraktiva anställningserbjudanden. Han skulle sannolikt inte ha träffat avtal med Djurgården om anställningen hade varit villkorad av att Djurgården inte åkte ur elitserien.
Sakomständigheter. Djurgården och M.N. var införstådda med att avtalet bara avsåg spel i elitserien. När säsongen 2011/2012 var över samlade Djurgården de spelare som betrakta- des som nyckelspelare för framtiden, däribland M.N., till ett möte. Där föreslog Djurgården en halvering av lönerna. På detta sätt inleddes förhandlingar om ett nytt avtal. Vid mötet framförde M.N. inga omedelbara invändningar. Alla spelare utom M.N. accepterade att anställningsavtalen endast avsåg elitserien. De träffade nya avtal med Djurgården på betydligt lägre lönenivåer eller lämnade Djurgården för andra klubbar. Skälet till att M.N. inte skulle vara med på barmarksträningen var att han då inte hade något kontrakt med Djurgården. Djurgården såg det således som att det var en kontraktslös situation. Att M.N:s passerkort inte fungerade berodde på att hockey-VM pågick. Alla passerkort hade spärrats och det rådde andra inpasseringsregler. Brevet den 25 maj 2012 utgör en bekräftelse på att avtalet endast avsåg ett visst specifikt spel, nämligen i elitserien.
Sakomständigheter. S.S., som är heltidsanställd hos bolaget, var frånvarande från arbetet på grund av sjukdom under tio dagar, den 27 januari–5 februari 2019. Hon hade tidigare ansökt om att få lägga ut två intjänade extra ledighetsdagar den 31 januari och den 1 februari 2019. Ansökan hade beviljats av bolaget. Trots att S.S. kom att bli frånvarande från arbetet på grund av sjukdom de aktuella dagarna lät bolaget utläggningen av de två extra ledighetsdagarna bestå, och dagarna drogs från hennes saldo över extra ledighetsdagar. Att var och en av de två extra ledighetsdagarna drogs från saldot redovisades i lönespecifikationerna den efterföljande månaden. Xxxxxxx betalade sjuklön för dagarna före och efter de två extra ledighetsda- garna, men någon sjuklön betalades inte för den 31 januari och den 1 febru- ari 2019. Eftersom dagarna behandlades som extra ledighetsdagar gjordes inget löneavdrag dessa dagar. Det är korrekt att S.S., under den aktuella sjuklöneperioden, hade tre ordinarie lediga dagar utlagda, tisdagen den 29 januari samt lördagen den 2 februari och söndagen den 3 februari 2019 samt att hon de dagarna inte fick sjuklön. Något löneavdrag gjordes inte heller för dessa tre dagar.
Sakomständigheter. S.S. är tillsvidareanställd hos bolaget inom housekeeping på heltid med månadslön. S.S. hade enligt schemat två extra ledighetsdagar utlagda den 31 januari och den 1 februari 2019. Detta meddelades S.S. den 9 januari 2019. Hon var därefter sjuk under perioden den 27 januari–5 februari 2019, dvs. under sjuklöneperioden. S.S. hade, förutom de två extra ledighetsdagarna, under sjuklöneperioden även tre ordinarie ledighetsdagar utlagda, nämligen den 29 januari samt den 2 och 3 februari 2019, för vilka inte heller något avdrag på lönen gjordes. Bolaget har ett digitalt schemaläggnings-, tidredovisnings- och lönesystem. Arbetstagaren ansöker digitalt om uttag av extra ledighetsdag. Bolaget god- känner ansökan digitalt och den extra ledighetsdagen förs in på det digitala schemat samtidigt. Arbetstagaren får ett digitalt meddelande om att beslut fattats och att schemat har ändrats. Lönehanteringen sker per automatik uti- från den gjorda registreringen. Det krävs att bolaget aktivt går in och ändrar och upphäver tidigare meddelat beslut om utläggning av extra ledighetsdag i systemet för att den ska kunna sparas.
Sakomständigheter