Samsjuklighet vem upptäcker, hur initieras samverkan - utredning, på flera håll? stöd/behandling
Samsjuklighet. ASI-utredning, LSS
Samsjuklighet. Bland personer med missbruk eller beroende är psykisk sjukdom vanligt. Studier har visat att 30-50 procent av de personer som vårdats för missbruk också har psykisk sjukdom (SOU 2011:6) Vanligast är ångest- och depressionssjukdomar samt personlighetsstörningar. Personer med samsjuklighet har ofta komplexa problem och därför behov av insatser inom flera livsområden, ofta från flera huvudmän. I enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2015) ska tillstånden; missbruk, beroende och psykisk sjukdom, behandlas samtidigt. Kommunen och Regionen ska tillsammans med andra myndigheter och aktörer gemensamt planera vård- och stödinsatser för att på bästa möjliga sätt tillgodose målgruppens behov. Socialstyrelsen framhåller vikten av att särskilt fokusera på att implementera rekommenderade psykosociala stödinsatser som t ex arbetsinriktad rehabilitering, arbetsförberedande träningsmodeller, personellt boendestöd, boendeinsatser vid hemlöshet och då med särskilt beaktande om behov av samordning, av de olika insatserna.
Samsjuklighet. Innebär att man har två eller flera sjukdomstill- stånd samtidigt. Personer med missbruk eller bero- ende som samtidigt uppfyller kriterierna för psykia- triska och/eller somatiska tillstånd.
Samsjuklighet. Missbruk (sökt vård) och psykisk sjukdom 30– 50 % - Psykisk sjukdom (sökt vård) och missbruk 20-30 % Som framgår av tabellen har alkohol som problemdrog klart störst utbred- ning. Alkoholen står också för de största negativa konsekvenserna i form av dödlighet, sjukdom och skador. Narkotikamissbruket är mer begränsat men i vissa former mycket allvarligt. Efter flera år av minskad konsumtion förefaller narkotikamissbruket ha förvärrats under senare år. Detta grundas på att antalet personer misstänkta för narkotikabrott, antalet som har sjukhusvårdats för narkotikarelaterade diagnoser eller avlidit av narkotikarelaterade orsaker har ökat. De senaste åren har noterats en ökning av antalet personer i Norrbotten som smittats av allvarliga infektioner som hepatit C på grund av injektion av droger. Ett ökat antal smittade i de yngre åldersgrupperna talar för en nyrekrytering. Figuren nedan visar antal fall av hepatit C med intravenös smittväg i Norrbotten 1998-2012. Skadligt bruk av läkemedel är förhållandevis vanligt och i stor utsträckning ett dolt problem. Blandmissbruk är vanligt förekommande och från både brukar- och klientorganisationer och från professionella inom vården förmedlas bilden av att blandmissbruket ökat över tid. När det gäller samsjuklighet mellan psykisk sjukdom och missbruk eller beroende av alkohol och narkotika visar forskning att mellan 30 och 50 procent av dem som söker vård för missbruk eller beroende också har prevalens för psykisk sjukdom. Mellan 20 och 30 procent av dem som söker vård för psykisk ohälsa har samtidigt missbruk eller beroende. Figuren nedan visar att antalet vårdkontakter inom den vuxenpsykiatriska öppenvården orsakade av alkohol eller droger har mer än tredubblats under åren 2010 till 2012 (från 1 681 till 6 180). Av de 6 180 vårdkontakterna 2012 svarar män för 4 319 och kvinnor för 1 861. (Viktigt att komma ihåg är att dessa data redovisar antal vårdkontakter och inte antal individer - en person kan alltså stå för fler vårdkontakter). Under 2012 har vuxenpsykiatrin mött totalt 664 individer med ”psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser” (472 män och 192 kvinnor). I länet rapporteras iakttagelser från såväl socialtjänst, skola som från hälso- och sjukvårdens olika delar att allt fler unga vuxna uppvisar tecken på psykisk ohälsa inte sällan i kombination med intag av alkohol och andra droger. Antalet ungdomar som söker akut sjukvård på grund av drogrelaterade hälsoproblem har ökat la...
Samsjuklighet. Personer med riskbruk, missbruk eller beroende som samtidigt uppfyller kriterierna för psykiatriska och/eller somatiska tillstånd.
Samsjuklighet. Samsjukligheten är hög för personer med AAS-missbruk, utifrån sociala, psykiatriska och fysiska symtom/besvär. En Samordnad Individuell Plan (SIP) bör upprättas där behov av samordning av insatser är relevant.
Samsjuklighet. De samsjuklighetsfaktorer som är kopplat till spelmissbruk och spelberoende är olika psykiatriska tillstånd såsom ångestsjukdomar, depressiva tillstånd, beroende-sjukdomar samt neuropsykiatriska tillstånd. Vid spelberoendemottagningen i Malmö påvisade patientgruppen en 58% psykiatrisk samsjuklighet (Xxxxxx Xxxxxxxxx, Beroendecentrum Malmö), där kvinnor hade en högre psykiatrisk samsjuklighet än män vad det gäller icke substansrelaterad samsjuklighet, samt risk- och missbruk av alkohol och missbruk av andra preparat. Inom det sociala området förekommer ekonomiska problem, våld i nära relation, arbetslöshet och kriminalitet Personer med spelmissbruk och spelberoende förekommer inom socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamheter – ekonomiskt bistånd, familjeavdelningar, vuxenavdelningar, psykiatriska mottagningar samt allmänmedicinska mottagningar. Här ska personal och verksamheter använda screening för spel om pengar vid vanligt förekommande kombinationsproblemen, se nedan. Patienten/klienten själv kan söka hjälp för andra orsaker än för just spelmissbruk eller spelberoende. • Vårdcentral i fråga om till exempel läkemedelsbehandling eller stressproblem och lättare psykisk ohälsa. • Psykiatrisk vård när det gäller mer allvarlig psykisk ohälsa och akut psykisk ohälsa. • Specialistpsykiatri vid exempelvis utredningar av ADHD eller bipolaritet. • Beroendemottagning. • Budget- och skuldrådgivning gällande skulder. • Ekonomiskt bistånd vid otillräckliga inkomster. • Socialtjänstens barn- och familjeenheter vid misstanke om att barn far illa. • Socialtjänstens missbruksvård. De metoder som rekommenderas vid uttalad samsjuklighet (psykiatriska tillstånd samt miss-bruk eller beroende av alkohol och narkotika) är KBT, där båda tillstånden skall behandlas samtidigt.
Samsjuklighet. Vid frågor om samsjuklighet uppger Xxxxxxxxx AB att det är en stor andel av patienterna som har en eller flera psykiatriska diagnoser och för att stötta dessa patienter samverkar de med andra vårdgivare. Dock uppger Xxxxxxxxx AB att det är svårt med reliabiliteten när det gäller samsjuklighet med ätstörningsdiagnoser och psykiatriska diagnoser då effekter av ätstörningen kan ge psykiatriska symtom. De menar att det ofta är feldiagnosticerade psykiatriska diagnoser som satts och att får de ordning på ätandet så försvinner i många fall de psykiatriska pålagringarna. Vad gäller läkemedelsbehandling så uppger Mandolean AB att de har ett restriktivt förhållningssätt. De säger inte att det inte får förekomma läkemedelsbehandling, men de arbetar generellt med att trappa ner pågående läkemedel med psykiatrisk indikation. På Mandometerklinikerna är det beteendeförändringen som är det primära och de arbetar med Mandometern som är ett tekniskt hjälpmedel som används vid måltiderna. Den tredje intervjun som genomfördes handlade om verksamhetens kvalitetsledningssystem och berörs i avsnitt 2.3 samt 3.4.
Samsjuklighet. Många patienter med ätstörningar har också andra diagnoser. Hos vuxna patienter förekommer psykiatrisk samsjuklighet hos upp till 70 procent av dem. Vanligast är ångestsyndrom, depression, missbruk och personlighetsstörningar. Hos barn och ungdomar pekar studier på en psykiatrisk samsjuklighet på upp till 60 procent. Även för barn är ångestsyndrom och depression de vanligaste komorbida diagnoserna, men olika typer av neuropsykiatriska tillstånd är också vanliga. Även somatisk samsjuklighet förekommer, där en ätstörning hos en person med diabetes mellitus kan utgöra en särskilt komplicerad situation. Samsjuklighet, inklusive eventuell missbruksproblematik, bör noggrant utredas innan ätstörningsbehandling påbörjas.15 På Mandolean AB:s hemsida sägs bland annat följande om Mandometermetoden.16