Semester i alternativ 2, där ett sjätte skift bildas exempelklausuler

Semester i alternativ 2, där ett sjätte skift bildas sommartid‌ Varje skift får en oavbruten ledighet på 22 dygn under tiden 26.5−4.9, vari det i enlighet med semesterlagen ingår semesterdagar. Den återstående delen av semestern ges under följande skiftledighetsperiod på 14 dygn eller under följande tre skiftledighetsperioder på 6 dygn. En arbetstagare som har rätt till 30 semesterdagar kan ha fler semesterdagar än det finns vardagar enligt semesterlagen under sommarens ledighet på 22 dygn och skiftledighetsperiod på 14 dygn eller tre skiftledighetsperioder på 6 dygn. De återstående semesterdagarna ges under följande skiftledighetsperiod på 6 dygn så att det inte åtgår skiftledighet och semesterdagar samtidigt (= märkningssemester). Om skiftledigheter inte ges till följd av ovan nämnda arrangemang, tillämpas punkt 6.8.8 på dessa skiftledigheter. Exempel: Semester på hösten verkställs på följande sätt i kontinuerligt skiftarbete (6:e skift sommartid). Arbetsskift 1 2 3 4 5 Antalet semesterdagar under en period på 100 dygn 15 18 18 18 18 Antalet semesterdagar under höstens egentliga semesterperiod (3x period på 20 dygn) 12 12 11 12 12 Markeringsledighetsperiod 3 0 1 0 0 Arbetsskift driftstopp/arbetsskift/semest erdag Egentlig semesterperiod M S - N K

Related to Semester i alternativ 2, där ett sjätte skift bildas

  • Semester för intermittent deltidsarbetande Om tjänsteman är deltidsanställd och det för honom gällande arbetstids- schemat innebär att han inte arbetar varje dag varje vecka (intermittent del- tidsarbetande) gäller följande: Antalet bruttosemesterdagar enligt mom. 3 vilka skall utläggas under semesteråret skall proportioneras i förhållande till tjänstemannens andel av den ordinarie arbetstid som gäller för heltidsanställda tjänstemän i motsva- rande befattning. Det antal semesterdagar som då erhålles (nettosemesterda- gar) skall förläggas på de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar för tjänstemannen. Om både betalda semesterdagar (ordinarie semester och sparad semester) och obetalda semesterdagar skall utläggas under semesteråret proportioneras de var för sig enligt följande = antal semesterdagar som skall förläggas till dagar som annars skulle ha ut- gjort arbetsdagar (nettosemesterdagar). Om det vid beräkningen uppstår brutet tal sker avrundning uppåt till närmast heltal. Med "antalet arbetsdagar per vecka" avses det antal dagar som, enligt för tjänstemannen gällande arbetstidsschema, är arbetsdagar per helgfri vecka i genomsnitt per 4 veckor (eller annan period som omfattar hel förläggnings- cykel). Om tjänstemannen enligt arbetstidsschemat skall arbeta såväl hel dag som del av dag samma vecka skall den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hel dag. När semester utläggs för sådan tjänsteman konsumeras en hel semesterdag även för den dag tjänstemannen endast skulle ha arbetat del av dagen. Tjänstemannens deltid är förlagd Antal nettosemesterdagar till i genomsnitt följande xxxxx (vid 25 dagar bruttosemester) arbetsdagar per vecka 4 20 3,5 18 3 15 2,5 13 2 10 Om tjänstemannens arbetstidsschema ändras så att "antalet arbetsdagar per vecka" förändras, skall antalet outtagna nettosemesterdagar omräknas att svara mot den nya arbetstiden. Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag (vid obetald semester) skall ske med utgångspunkt från antalet bruttosemester- dagar.

  • Förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår Arbetsgivaren och enskild tjänsteman eller den lokala tjänstemannaparten kan överenskomma om förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår.

  • Ditt svar? Ja/Nej. Nej krävs

  • Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen För varje kalenderdag av frånvaro görs avdrag med: Vid frånvaro hel månad med kalenderdagsavdrag görs avdrag med hela månadslönen.

  • Förkortning av uppsägningstid för tjänstemannen Om tjänstemannen på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges.

  • Överskjutande timmar vid deltid (mertid) Mom. 4:1 Om en deltidsanställd tjänsteman har utfört arbete utöver den för hans del- tidsanställning gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd (mertid), utges ersättning per överskjutande timme med Beträffande semesterlön, se § 4 mom. 4:1, anmärkning 3. Med månadslönen avses här tjänstemannens aktuella fasta kontanta månadslön. Med veckoarbetstid avses här den deltidsanställdes arbetstid per helgfri vecka, räknat i genomsnitt per månad. Vid beräkning av längden av överskjutande arbetstid medräknas endast fulla halvtimmar. Om mertidsarbetet har utförts såväl före som efter den för deltidsanställ- ningen gällande ordinarie arbetstiden viss dag skall de båda tidsperioderna sammanräknas. Mom. 4:2 Om mertidsarbete pågår före eller efter de klockslag som gäller beträffande den ordinarie dagliga arbetstidens förläggning för heltidsanställning i mot- svarande befattning vid företaget, utges övertidskompensation enligt mom. 1-3. Vid tillämpningen av divisorerna i mom. 3 skall tjänstemannens lön uppräk- nas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.

  • När du åsidosatt säkerhetsföreskrifter Har du inte följt säkerhetsföreskrifterna kan ersättningen sättas ned (minskas). Normalt är nedsättningen 25 %. Nedsättningen kan variera beroende på omständigheterna. Vid allvarlig försumlighet kan du till och med bli helt utan ersättning. Se även avsnitt 17.4 Nedsättning av försäkringsersättning.

  • Begränsning av ansvar M M 10.1 I fråga om de på Emissionsinstituten, IPA respektive Euroclear Sweden ankommande åtgärderna enligt Avtalen och dessa Allmänna Villkor gäller – med beaktande av bestämmelserna i lag (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument – att ansvarighet inte kan göras gällande för skada, som beror av svenskt eller utländskt lagbud, svensk eller utländsk myndighetsåtgärd, krigshändelse, strejk, blockad, bojkott, lockout eller annan liknande omständighet. Förbehållet i fråga om strejk, blockad, bojkott och lockout gäller även om vederbörande själv är föremål för eller vidtar sådan konfliktåtgärd.

  • Påföljd när säkerhetsföreskrift inte följts Om säkerhetsföreskrift inte följts görs ett avdrag enligt nedan från den ersättning som annars hade betalats. Sådant avdrag görs även från ersättning till annan försäkrad än den som inte följt föreskriften. Avdraget kan ökas om särskilda skäl finns med hänsyn till försummelsens art eller andra omständigheter. Avdraget kan minskas eller helt tas bort om • det kan antas att skada skulle ha inträffat även om föreskriften följts. Ersättning betalas då för den skada som kan antas skulle ha inträffat även om föreskriften följts • ingen av dem som anges i 8.2 varit försumlig • särskilda skäl finns med hänsyn till försummelsens art eller andra omständigheter.

  • Kostnader som inte ersätts eget arbete, förlorad inkomst, resor, uppehälle eller andra kostnader för dig eller annan försäkrad • merkostnad som uppstår genom att du anlitar flera ombud eller byter ombud. • ersättning till skiljemän • verkställighet av dom, beslut eller avtal • dina advokatkostnader, om skadestånd till dig får anses innefatta kompensation för dessa.